Grafik av Christina Ahlund. Priser flyttfirmor.

Hur billig kan en flytt vara?

En flyttfirma med kollektivavtal tar tio kronor i timmen för en chaufför och lätt lastbil. När Sveriges största sjukhus köper flyttjänster pressas priset för bilen plötsligt ner med 83 procent. Är det här seriös upphandling eller ett smart sätt att luras?

Tio kronor i timmen för en chaufför med lätt lastbil såg lite ju konstigt ut. Och visst, Västerås stad reagerade på det låga priset och övervägde att utesluta Rexab flytt & tungtransports anbud när flyttjänsterna handlades upp förra året. De två andra företagen som tävlade om uppdraget hade begärt 50 respektive 90 gånger mer i timmen för samma tjänst. Skulle lastbilen vara tung ville de dessutom lägga på ytterligare några hundralappar – medan Rexab nöjde sig med totalt 200 kronor i timmen.

Uppseendeväckande lite. Speciellt för ett företag som har tecknat kollektivavtal med Transport. Bolaget är också medlem i Svenska flyttföretagareförbundet S3F som verkar för en sund bransch. Men så hade ju Västerås faktiskt bestämt sig för att billigast ska vinna, förutsatt att kravlistan i övrigt uppfylldes. Kontraktet gick till Rexab.

Ett av de konkurrerande företagen överklagade tilldelningsbeslutet. Tio spänn måste väl ändå strida mot lagen om offentlig upphandling? Men någon skyldighet att sålla bort anbud bara för att priserna är extremt låga finns inte, blev beskedet från förvaltningsrätten. Står det i förfrågningsunderlaget att billigast ska vinna så är det också det som gäller. Däremot har upphandlaren möjlighet att förkasta ett anbud om det är orimligt lågt.

Det gjorde inte Västerås. Anledningen, enligt stadsjuristen Casper Tham, är att grannkommunen Eskilstuna tidigare hade uteslutit Rexab på grund av ett likadant tiokronorsbud, och förlorat ärendet i kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen ändrade senare domen och gav Eskilstuna rätt, men det var inget som Västerås kunde räkna med just då, säger Casper Tham. Tvärtom.

– Vi kunde aldrig tro att de skulle få prövningstillstånd.

Men tio kronor?

– Det är klart att det inte räcker till någonting, säger han. Men om man tittar på praxis så kan du till och med lämna priser där anbudsgivaren går back utan att det går att utesluta budet.

Det står väl er fritt att använda en annan tilldelningsgrund än lägsta pris?

– Absolut. Men då måste man hitta på andra kriterier. Vi var helt säkra på att om vi sorterar ut honom (Rexabs vd, reds anm) på andra kriterier så kommer han att överpröva det och sen sitter vi fast i en överprövningsprocess. Kanske kunde vi i stället lösa det permanent genom att ta in honom på ett bra avtal, låta honom låsa in sig med sitt dumpade pris och bevaka honom stenhårt för att se till att det straffar sig att bete sig på det här viset.

Nu var de tio kronorna inte det enda Västerås tittade på. Till en flytt behövs ju även flyttgubbar och för en sådan tog de tre konkurrenterna ungefär lika mycket. Rexab och ett annat företag ville ha 345 kronor i timmen per gubbe, medan det tredje tog 380 kronor i timmen. Summa summarum: Rexab blev billigast.

Billigt riskerar i slutänden att bli riktigt dyrt, hävdar Transports ombudsman Anna Ryding.

– Det är min erfarenhet, säger hon. Det finns alltid dolda kostnader. En sådan kan vara att entreprenören inte klarar uppdraget. Då får du gå ut med en ny upphandling och det blir ju kostnader för skattebetalarna. En annan kan vara att företaget är billigt på en sak, men räknar med att det tillkommer sådant som man kan ta duktigt betalt för. Och då blir det ju inte heller billigare.

Och det är här haken med Rexabs glädjekalkyl kommer in. I upphandlingsförfrågan står det att priset ska inkludera en chaufför som även är ”tillgänglig för flyttarbete”. Det valde Rexab att tolka som att det är okej att debitera flyttgubbepris i samma stund som chauffören börjar bära grejer. Alltså 345 kronor i timmen i stället för utlovade tio.

Så här skriver företagets vd Rickard Biguet i ett mejl till Transportarbetaren:

”Jag ser inga som helst konstigheter i våra priser som totalt sett är betydligt högre än vad vi får ut av andra avtal. Ja, jag valde att lägga 10:- för liten bil inklusive chaufför då den tid som en chaufför nyttjas inom Västerås endast är ringa. Om du slår ihop ett arbetslag på till exempel en liten lastbil inklusive CHAUFFÖR, + 2 flyttgubbar. När dom börjar arbeta så är dom en liten bil, 10:- + 3 flyttgubbar med bra avtals priser/timme. Om du använder miniräknaren och slår ihop det, och gör avdrag för våra kostnader så tror jag du förstår.”

Har man för låga timpriser som inte lönar sig måste man så klart ta igen det på annat sätt, konstaterar stadsjurist Casper Tham. Men att tolka avtalet som att det är fritt fram att börja debitera 345 kronor i stället för tio kronor i timmen så fort chauffören börjar bära en kartong kunde han inte förutse.

Blev ni blåsta?

– Nej, vi har erfarenhet av det här företaget och visste att det skulle bli problem.

Kan lockpriser vara ett smart sätt för företaget att blåsa uppköparen?

– Ja, så är det väl. Man kan säga att det är kommuner och uppköpande myndigheter som driver leverantörerna in i prispressen. I det här fallet är det inte marknaden det är fel på. Bara Rexab ligger på en orimlig nivå.

Att låta billigast vinna har blivit allt vanligare. 2009 hade till exempel 15 procent av alla offentliga upphandlingar ”lägsta pris” som tilldelningsgrund. 2014 var lägsta pris-principen den som gällde i hälften av upphandlingarna. Samtidigt har andelen upphandlingar som inte kunnat fullföljas ökat, och i dag avbryts nio procent.

Alternativet? ”Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud” är en möjlig tilldelningsgrund. Då vägs pris och kvalitet samman och uppköparen kan ta hänsyn till andra aspekter än kronor och ören.

Men billigt är ju bra. Fast billigare är ännu bättre. Eller?

Vi lämnar Västerås och kikar i stället på Solna. Här, ett stenkast från Stockholms innerstad, byggs det sista på det som kommer att bli Sveriges största sjukhus. Gamla Karolinska blir Nya Karolinska. Sammanlagt ska 110 000 kubikmeter sjukhusprylar flyttas – ett jätteuppdrag som kommer att pågå stötvis mellan november i år och maj 2018.

Flyttar gör Allt i transport & spedition. Det har kollektivavtal med facket – och fram tills nyligen var företagets vd Per Hansson ordförande för branschorganisationen S3F.

För att få uppdraget sänkte företaget sitt timpris för en expressarbetare med knappt 40 kronor. Så här gick det till: Stockholms läns landsting – dit Karolinska sjukhuset hör – har redan ett ramavtal med tre flyttföretag: Allt i transport & spedition, Marko Kaj moving och Rexab flytt & tungtransport (ja, samma företag som erbjöd tio kronor i timmen i Västerås).

Men rangordningen gäller bara för uppdrag på högst 200 000 kronor. Vid dyrare projekt måste företagen konkurrera en gång till i en så kallad förnyad konkurrensutsättning. Detta blev aktuellt angående flyttuppdraget till Nya Karolinska.

Enligt reglerna fick ingen höja sina priser, men det gick bra att sänka dem. Allt i transport och Rexab pressade ner ytterligare, medan Marko Kaj höjde – och åkte ur. En medveten strategi, säger Marko Kajs vd Mikael Signer.

– Timpengen var redan låg, säger han, och så talar man om för oss att vi inte får höja priset men gärna sänka. Nej, då kan vi inte vara med och kan lika gärna lägga in ett pris på vad det verkligen kostar. Det var vårt sätt att markera. De sitter på landstinget och pratar om att det ska vara kollektivlöner – och så gör man så här. Jag fattar inte hur det går ihop.

Karolinska sjukhusets upphandlingschef Jan Svenonius säger att han inte har någon åsikt om priset. Att Marko Kajs prishöjning skulle ha varit en markering är inget han reflekterat över.

– Två av tre såg ett utrymme att sänka sin prisbild, säger han. Hur tankegångarna gick hos det tredje spekulerade vi inte i. Att se möjligheter att sänka prisbilden vid större affärer är betydligt vanligare än motsatsen.

Har ni någon nedre gräns för hur låga priser som är okej?

– Nej, vi har inte satt några kronor eller ören. Vad som är orimligt låga priser måste bedömas i varje enskild upphandling utifrån de förutsättningar som gäller för denna, som till exempel hur stora volymerna är.

Vad säger du om att införa kollektivavtalsliknande krav i upphandlingarna?

– Personligen är jag, jag ska inte säga allergisk, men lite trött på att man använder offentlig upphandling som ett slags verktyg för att slippa ta obekväma politiska beslut. Ta miljöfrågan till exempel. Att i offentlig upphandling ställa krav på produkter man inte vill ha, i stället för att i lag förbjuda vissa ämnen, blir en omständlig väg att uppnå målet.

Kollektivavtal är ju ändå grundläggande för den svenska modellen?

– Ja, samtidigt finns det många andra saker som är rimliga att vi tar hänsyn till. Det bästa riskerar att bli det godas fiende om man lägger till en massa politiska ambitioner i upphandlingsprocessen.

Men hur går då priserna ihop för Allt i transport? I den nya pristävlingen sänkte företaget timpengen för en expressarbetare, från 264 kronor till 225 kronor. Och för möbelfordon inklusive chaufför sänkte det timpriset från 476 kronor till 80 kronor – en minskning med 83 procent.

– Vi ser alltid till hela vår verksamhet och inte enbart på enskilda avtal, säger företagets vd Per Hansson. Vi har kostnadstäckning för de priser vi lämnade vid den förnyade konkurrensutsättningen.

Hur gick det då med Rexab och Västerås? Funkade det? Svar nej. Rexab har inte fått ett enda uppdrag. I stället tar Västerås saken i egna händer och ordnar flyttar i egen regi.

– Jag hoppas du förstår att vi inte vill ha med den här leverantören att göra, säger stadsjuristen Casper Tham. Hade jag fått välja fritt så hade han aldrig fått leverera någonting till kommunen.

Men för Transports Anna Ryding är grundproblemet varken företag som erbjuder nästintill gratistjänster eller möjligheten att använda lägsta pris som tilldelningsgrund. Problemet, anser hon, är att upphandlarna måste ta sitt ansvar.

– Västerås har inte levt upp till sitt beställaransvar, säger hon. Tryck ordentligt på det, stora feta bokstäver. De har i n t e levt upp till sitt beställaransvar. Det är för bedrövligt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.