Annons:
Annons:
Avtalsrörelsen tidningsbud
Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare

Hopp för buden

Tidningsbud. Det här handlar om en bransch under hård press – medier i allmänhet och tryckta tidningar i synnerhet. Utsatta och längst ut i kedjan finns tidningsbuden.

– Det är förändringar nästan varje år. Vi har fått väldigt långa rundor, men inte så mycket tid, säger Madelaine Krogh-Svendsen, tidningsbud i Varberg.

Företag runt om i landet varslar tidningsbud om uppsägning. Morgonutdelning läggs ner i glesbygder. Budens distrikt ritas om, blir större men med färre lådor att besöka. Filialer läggs ner.

På orter där varslen har blivit för omfattande ger Transports lokala ombudsmän buden rådet att se sig om efter en annan försörjning.

Bakgrunden är papperstidningarnas vikande upplagor, och med dem minskande annonsintäkter som försvagar koncernernas ekonomi. Allt fler läser dagstidningar digitalt, snart blir de fler än pappersläsarna.

– Med samma runda och färre stopp blir det en ökad kostnad för varje utdelad tidning, konstaterar Tobias Lindberg, analysansvarig på branschorganisationen Tidningsutgivarna.

Unga väljer bort papperstidning – grafik

 

Hopp till e-handeln

Men det finns hopp. Ett stavas låsbara utrymmen som tidningsbudet kan komma åt för att leverera paket. Både tidningsanalytikern och arbetsgivarna i Medieföretagen skissar på praktiska lösningar som kan göra att merparten av den svällande e-handeln hamnar hos tidningsbuden.

– Det kan vara en stor låda utomhus vid villor, eller en renässans för farstun i lägenheter. Budet kan öppna ett elektroniskt kodlås under en viss tid och leverera paket som är för stora eller för värdefulla för att hänga på dörren, säger Tobias Lindberg.

– Ja, bolagen funderar mycket över affären med låsbara lådor och utrymmen, bekräftar Anders Bergqvist, arbetsrättsjurist på Medieföretagen.

Ett argument för fortsatt morgonutdelning har Örnsköldsviks Allehanda levererat. Upplagetappet blev 12,4 procent under ett drygt års experiment med postutdelning av hela upplagan. När Bonniers köpte koncernen Mittmedia anställdes tidningsbud igen och ÖA kommer återigen till morgonkaffet.

Early Bird

Medan vecko- och månadstidningar (som Transportarbetaren) blivit en naturlig del av tidningsbudens jobb, har distribution av brev och paket lite mer kommit och gått i de olika företagen. Under hösten har dock en rad mediehus satt ner foten och lanserat pakettjänsten Early Bird. Idén är att just kapa åt sig en större del av utdelningen av de varor som svenskarna beställer via nätet.

– Vi täcker 85 procent av hushållen och har goda förhoppningar om att växa vidare, berättar Pelle Lönn, affärsansvarig på Early Bird.

Egentligen har tjänsten funnits i flera år, genom distributionsföretagens nätverk MTD. Skillnaden är att den nu får ett namn och ska marknadsföras hårdare – både till företag som säljer via nätet och kunder som beställer varorna.

En handfull webbshoppar har anslutit sig under hösten, och flera stora företag sägs vara på väg in. Deras kunder kan i sin tur välja tidningsbud – det vill säga Early bird – när de bestämmer hur varorna ska levereras.

Distribution över natten är ett argument i den uppgraderade marknadsföringen. Men även klimat och miljö finns med i reklamen:

– Transportnätet finns ju redan varje natt och en stor del av fordonen är fossilfria, särskilt i städerna, säger Pelle Lönn.

Han framhåller också gärna att alla företag i branschen har kollektivavtal, och att villkoren därmed är säkrade för dem som gör jobbet.

Bisysslor blir huvudsaken?

Transports centrala ombudsman inom tidningsdistribution ser nya uppgifter för buden som en av flera vägar att möta de minskade pappersupplagorna.

– Men om och när paket blir huvudsysslan och tidningsdistribution en bisyssla är det logiskt att buden kommer in i stora transportavtalet, säger Magnus Thelander.

Experten från Tidningsutgivarna, Tobias Lindberg, ser trots allt en hygglig framtid för själv tidningarna. Han hänvisar till en studie från den globala konsultfirman Mather Economics, som visar att läsare är beredda att betala mer för sin tryckta tidning.

– Det finns självklart en smärtgräns. Men företagen kan utveckla sin produkt, göra tidningen än mer relevant. Print har vissa styrkor jämfört med digitala tidningar – som presentation och överskådlighet.

Slutord från en medieanalytiker, positiva för den som räknar med att fortsätta försörja sig som tidningsbud.

Dödsolycka i hamnen
Dödsolycka i Oxelösunds hamn

Vem bär ansvar för 21-årige Nimas död?

Arbetsmiljö. I mars 2018 omkom den 21-årige stuveriarbetaren Nima i Oxelösunds hamn. Han hade klättrat ner i ett utrymme i fartyget där kol-lasten ätit upp syret. I dagarna avslutas maratonrättegången mot hamnbolaget och två ansvariga chefer.

Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.

”Det får inte hända igen”

Arbetsmiljö. Hur kunde olyckan hända? Varför valde åklagaren att väcka åtal när många andra dödsolyckor i arbetslivet inte leder till att någon ställs till svars?

Roger Dahlström, Anders Berglund och Jyrki Saarinen sitter alla i styrelsen för Transports fackklubb i Oxelösunds hamn. De berättar att företaget efter olyckan vidtaget en rad åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare.

Rutinerna har skärpts

Transportklubben. – Jag har varit i andra hamnar och jag tycker att Oxelösund legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter olyckan har rutinerna skärpts rejält, säger Roger Dahlström.

Avtalsstriden
Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.

Två dagar i AD avgör ordningen i hamnarna

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet tecknade sitt första centrala kollektivavtal i mars 2019. Har APM Terminals brutit mot det, när de bara förhandlade med Transport om nya arbetstider? Arbetsdomstolen ska avgöra frågan.

Erland Olauson

”Förstaavtalet ska alltid gälla”

Hamn. Att Hamnarbetarförbundet har ett eget kollektivavtal ska inte påverka Transports förhandlingsposition i hamnarna. Det säger Erland Olauson, jurist och före detta avtalssekreterare i LO.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Djup klyfta mellan parterna

Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.

Farlig arbetsmiljö
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Renhållarna backar inte längre till de strandnära villorna vid Ängelholms havsbad. Göran Ellby arbetar på miljöbolaget Urbaser som slog larm. Kommunen anvisade en hämtplats, men villaägarna överklagade beslutet. Regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili stoppade arbetet, men Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet. Foto: Justina Öster

Backande sopbilar kostar människoliv

Miljöarbetare. Ökar eller minskar antalet olyckor med sopbilar? Det är svårt att avgöra utifrån tillgänglig statistik. Systemen för inrapportering av dödsfall, allvarliga och lindrigare personskador har också ändrats.

Skylt "Lekande barn"

Sopgubbar kommenterar: ”Vi backar hej vilt”

Miljöarbetare. Den farliga backningen engagerar. Det visar gensvaret Transportarbetaren fick när vi la ut en webbartikel om stoppad sophämtning på Facebook-gruppen Sveriges sopgubbar.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?