En 90-tons lastbil i Sundsvall.
Close
På flera håll i landet pågår försök med tyngre och ibland längre lastbilsekipage. Här rullar en 90-tonsbil i Sundsvall. Nu öppnar regeringen för 74 ton på utvalda vägar, ett beslut som väcker mängder av frågor.
Close

Höjd maxvikt skapar oro och ilska

Beslutet av öppna delar av vägnätet för lastbilar med högre totalvikt, 74 ton, skapar frustration i åkerinäringen. Åkarna vet ännu inte var de tyngre ekipagen får rulla och vilken sorts fordon de ska satsa på när det är dags att köpa nytt.

– Det råder ett stort vakuum. Massor av åkare ringer hit och är förbannade, säger Ulric Långberg på branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag (SÅ).

I oktober gick regeringen ut med att 74 tons lastbilar ska tillåtas från den 1 mars 2017. Fast beslutet gäller bara på vägsträckor där det inte är möjligt att frakta godset på järnväg eller i sjöfart. Maxlängden på fordonen blir densamma som tidigare, alltså 25,25 meter.

Den ökade vikten innebär att både bilar och släp måste anpassas. Släpvagnarna behöver fem axlar i stället för fyra.

Åtskilliga åkare kliar nu huvudet när det är dags att nyinvestera. Ska man beställa ekipage för 74 ton? På vilka vägar får de i så fall rulla, till vilka kunder?

Det kan ju tyckas enkelt att ta höjd för 74 ton, om man ändå köper nytt. Men släpvagnens extra axel väger 800 kilo och innebär en betydande kostnad, konstaterar Richard Ferm, vd på åkeriet Fermgruppen:

– Det innebär förstås att släpet lastar 800 kilo mindre också, när det rullar på vanliga vägar med den normala bruttovikten, 64 ton. Situationen är förvirrad. Vi behöver ett snabbt klargörande.

Ulric Långberg på SÅ håller med. Han menar att det ”gått politik” i en fråga som borde handla om miljö och effektivt resursutnyttjande:

– Frågan om 74 ton har utretts länge. Det nya som kom fram nu är att de tyngre lastbilarna bara ska tillåtas rulla på strategiska vägar där de inte konkurrerar med järnväg och sjöfart.

– Var är det då? Får åkeriet köra till Skutskär, dit finns det ju järnväg? Till skogsindustrierna i Sundsvall? Vad händer om det finns järnväg, men ingen ledig kapacitet på spåren. I dag vet ingen vad som gäller.

Enligt Långberg kan det i sämsta fall bli så att andelen vägar som uppgraderas till den nya bärighetsklassen 4 (BK 4) blir så liten att det inte lönar sig för åkeriföretagen att investera för 74 ton.

– 74 ton är utmärkt för vissa godsslag, bland annat timmer. Men man ska komma ihåg att inom fjärrtrafiken kommer det att få marginell betydelse. Där är vikten på godset, i förhållande till volymen, sådan att man ändå inte når över 64 ton eftersom fordonen inte får bli längre.

Ulric Långberg tycker att det är dags för politikerna att på allvar börja titta på godsflöden och var det är rimligt att flytta över gods på järnväg eller båt.

– I dag är det ungefär 8–10 procent av lastbilsgodset som kan flyttas över till spåren. Där det går bör vi också göra det. Jag får mycket skit av åkare när jag säger så, men vi måste utveckla både järnväg och lastbil, tillsammans.

Beslutet om 74 ton väcker mängder av frågor. Det kommer att ta lång tid innan det är klarlagt vilka vägar som omfattas, skyltningen finns på plats och Transportstyrelsen rett ut exakt vilka fordonskombinationer som blir tillåtna.

Ulric Långberg säger:

– Det blir jättesvårt att komma i gång till den 1 mars som regeringen satt som datum för den nya lagen. Många åkare är kritiska och de vill över huvud taget inte ha 74 ton. Skälet är att man inte tror att man kommer att få betalt för de extra tonnen.

– Jag argumenterar emot och hävdar att våra företagare måste skilja på teknikutveckling och affärsutveckling. Det har aldrig varit lätt för åkare att förhandla fram en rimlig betalning. Här måste vi utvecklas, vi måste lägga kraft på rätt saker!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Transportarbetarens logga

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Leif Andersson

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.