Inför EU-valet

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Jan van den Brink
Släpps inte in. Längre än till flygbolaget KLM:s incheckning kommer inte ombudsman Jan van den Brink.  Foto: Calle von Scheele

En inlämnad resväska på Schiphols flygplats utanför Amsterdam får en rafflande resa ut till passagerarplanets bagageutrymme. Ett nyhetsinslag på det amerikanska tv-bolaget CNN visar hur väskan åker på ett kilometerlångt transportband med hissar, vipplattor och robotarmar fram till bagagevagnen.

Först när vagnen når passagerarplanet tar mänskliga händer vid.

– Se hur väskan åker som i en bergochdalbana, säger den entusiastiska programledaren när han visar inslaget.

Modernast i världen

Den automatiska bagagehanteringen på Schiphol är bland de modernaste i världen. Det nederländska facket FNV ser positivt på just denna automatisering, som minskar arbetsskadorna i bagagehanterarnas slitsamma yrke.

Men trots att flygbolaget KLM inte har någon konflikt med facket FNV eller ombudsmannen Jan van den Brink släpps Transportarbetaren inte in, och vi får inte tala med personalen.

KLM är nämligen oense med sina anställda om hur mycket tid deras representanter får lägga på företagsrådet. I nederländska företagsråd sitter både fackligt aktiva och andra. Nu har KLM ställt in rådets alla möten.

– Då säger företaget att alla måste arbeta. Det är bakgrunden till restriktionerna, säger Jan van den Brink när vi slagit oss ner på ett kafé i närhet av KLM:s incheckning. Och konstaterat att ingen i personalen får gå från jobbet för att prata med oss.

Positiva

Om vi fått möta personal skulle de ha gett en hel del positiva omdömen om automatiseringen, enligt Jan van den Brink.

– Ja, eftersom det är svårt att behålla hälsan i detta yrke, säger han.

Just staplingen av väskorna i flygplan med mindre lastutrymmen är ett problem. Då måste personalen stå på knä i det trånga utrymmet och lyfta in väskan för hand med en onaturlig vridrörelse.

– Många anställda har problem med knän, ryggar, handleder och skuldror. Särskilt axlar är utsatta.

Jan van den Brink önskar att även denna del skulle automatiseras för att minska förslitningsskadorna.

”Inget akut problem”

I Rotterdams hamn har FNV drivit ett framgångsrikt arbete med hårda krav med anledning av automatiseringen av containertrafiken. På Schiphol verkar samma FNV hälsa automatiseringen välkommen, men så enkelt är det inte.

– Just nu ser vi inget akut problem med automatiseringen, eftersom det råder arbetskraftsbrist i Nederländerna och utslagningen av jobb riktar sig mot ohälsosamma arbeten, säger Jan van den Brink.

Men han har samma principiella uppfattning om automatiseringen som FNV:s företrädare i hamnen.

– Ja, de generella problemen är desamma i hamnen och inom flyget. När vi får fler maskiner och färre anställda måste vi få ett system där man beskattar kapital i stället för arbete.

FNV:s största problem bland flygplanslastarna har inte varit automatiseringen, utan de skilda anställningsvillkoren mellan inhyrd personal och KLM:s egna anställda.

Men nu finns en uppgörelse med KLM där villkoren för inhopparna från bemanningsföretag närmar sig de fast anställdas.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ovädershiummel över hav.

Facken har en viktig roll i miljö- och klimatarbetet

Klimatpsykologi. Lastbilsförare håller samhället på rull och ser till att vi får mat på bordet, men utsläppen av koldioxid från transporterna spär på klimateffekten. Är chaufförerna miljöbovar då? Och hur är det med flygskam? Kommer flygplatsarbetarna förlora jobben om vi flyger mindre?

Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

”Vi måste vara offensiva”

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Mitt i flytten. För Chris Michau och Anton Semeniuk rullar jobbet på bra. Foto: Justina Öster

Flytt med flyt

Flyttarbetare. 60 anställda, 50 rum, hundratals kartonger – för många på arbetsplatsen innebär flytten en stor omställning. För killarna från Flyttbolaget är det bara en dag som andra på jobbet, fysiskt en ny arbetsplats. Kanske lite mer organiserad än den genomsnittliga kontorsflytten.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.