Löneutveckling transportare/industrin
Close
Statistiken kommer från en rapport författad av Clas Linder och Dan Nyberg, som sammanställt olika typer av statistik för att få en bild av löneutvecklingen. De har använt sig av de siffor som finns. Fram till 1992 visar den röda kurvan rena åkerilöner. Därefter har löneuppgifterna hämtats från flera olika källor. Och även om siffrorna inte är helt exakta så visar de en trend.
Close

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.

”Det är ju inte ens ett skrovmål i veckan”, sa en arg Transportmedlem när han ringde Transportarbetaren samma dag som chaufförslönerna blev klara.

”Jag tycker att vi ska ställa varenda tankbil så ska vi se att lönerna kan gå upp”, fortsatte han.

De flesta av Transports avtal blev klara i våras. Alla med en löneökning på 6,5 procent över tre år. Dessutom med en låglönesatsning för de flesta som tjänar under 24 000 i månaden, beräknat på heltidslön. Allt enligt de riktlinjer som Industriavtalet och LO:s samordning ritat upp.

Jag frågade mannen som ringde om han tyckte att Transport borde lämna lönesamordningen.

– Ja, men givetvis, sa medlemmen med bestämd Malmfältsdialekt.

Bra reallöneutveckling

Dan Nyberg och Clas Linder
Dan Nyberg och Clas Linder. Foto: John Antonsson

Även om chauffören som ringde upp var arg har det funnits stora ekonomiska fördelar med Industriavtalet. När man räknar på löneökningar och tar hänsyn till pengars minskade värde får man fram det som kallas reallöneökning. Transports medlemmar har haft en bra reallöneutveckling de senaste 20 åren. Försiktiga löneökningar med låg inflation har inneburit mer pengar i plånboken.

För den som har koll på korridorerna på Transports förbundskontor är Clas Linder och Dan Nyberg bekanta ansikten.

Clas Linder säger att han är Transports hustomte, han är också före detta förbundskassör och var förbundsordförande under en kort period.

Dan Nyberg jobbade som utredare och dyker ibland upp för att läsa gamla protokoll och bläddra i gulnade nummer av Transportarbetaren.

Tittat på vad som hände

Linder och Nyberg har lagt månader på att få en bild av hur transportarbetarnas löner har utvecklats under en längre period. Närmare bestämt de 45 åren mellan 1960 och 2015. Fram till 1992 fanns det detaljerad lönestatistik genom ett samarbete mellan dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen och LO. Självklart finns det fortfarande statistik, men inte på samma detaljnivå. Med de siffror som finns tillgängliga har Linder och Nyberg försökt så gott det går.

– Det vi ville kolla var: Vad hände egentligen? säger Clas Linder.

Det han syftar på är ett beslut som fattades av många Transportkongresser från 1960-talet och fram till 1982. Att åkerichaufförernas löner ska matcha industriarbetarnas.

Linder och Nyberg har jämfört åkerilöner, och sedan åkeri- och lagerlöner, med industriarbetarnas. Under de 45 uppmätta åren var det bara sex där transportarna tjänade lika mycket eller mer än industriarbetarna. Resten av åren har chaufförerna legat under.

– Även om man inte kan stirra på varje enskilt år finns en trend som är tydlig. Transportarbetarnas löner ligger nästan alltid under industrigenomsnittet, säger Dan Nyberg.

Diskutera lönesystem

Clas Linder och Dan Nyberg hoppas att deras sammanställning gör att en diskussion om lönesystem lyfts i Transport. Kanske ackord inte var så dumt i alla fall? Linder och Nyberg berättar att under alla år som det går att mäta, från 1970–1992, så var ackordslönerna högre än tidlönen.

– Fördelen med en fast lön är att du vet vad du får betalt och kan planera vad du ska göra för pengarna. Men baksidan är att du kan få jobba hårdare och snabbare och frakta mer i bilen utan att få mer betalt, säger Clas Linder.

Varför? Ekonomi är inte så komplicerat som vissa vill få det till. När en lagerarbetare packar fler paket än året innan, eller när en lastbilschaufför får med mer eller tyngre gods i bilen, har det skett något som kallas för produktivitetsökning. Varje anställd skapar mer värde.

Löneökning arbetare/tjänstemän
Varje år sammanställer LO lönestatistik. De senaste tio åren har klyftan mellan arbetare och tjänstemän ökat. Alla tjänar så klart mer, men löneklyftan är den största vi har haft i Sverige sedan 1930-talet.  Grafik: Christina Ahlund

Hur få mer betalt

Produktivitetsökningen är den kanske viktigaste anledningen till att löner ökar.

74-tonsbilar är på gång och ökad robotisering på lagren gör att färre händer behövs. Det är två exempel som kommer att leda till rejäl produktivitetsökning. Om det finns ett fungerande ackord får arbetarna en större del av värdet från produktivitetsökningen, säger Nyberg och Linder.

– Genom att titta på alla siffror kan vi ställa oss frågan: Hur kan vi runda det här? Ska vi nöjt sitta i baksätet och titta eller ska vi ta en diskussion om vad vi ska göra för att få mer betalt, undrar Dan Nyberg.

Transport satsar på bra lokala avtal

”Jag blir ju lite orolig när du pratar om att runda märket.” Det sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson med ett leende på läpparna till den nya Transportbasen vid kongressen i somras.

Han syftade på att Tommy Wreeth talat om att runda industrins lönemärke genom lokala förhandlingar.

Transports ordförande sitter bakåtlutad i kontorsstolen bakom skrivbordet och berättar vad han menade.

När han själv, i slutet av 1980-talet, började jobba på ASG i hemstaden Örebro var han 21 år gammal. Att vara med i facket var självklart för dem som arbetade där. För det var klubben som vid slutet av varje månad förhandlade med arbetsgivaren om gruppackorden.

Videospelare, mattor, vad det än var. Arbetarna fick betalt för varje sak som packades, utöver grundlönen. 1991 frystes till slut ackordsdelen av lönen på ett snittutfall på 9:43 i timmen. Om ackordet hade fortsatt att stiga på samma sätt som lönerna hade det motsvarat närmare 22 kronor i timmen i dag.

– Vi ska självklart ha bra tarifflöner i botten. Men jag tror också att vi ska försöka få fram bra lokala avtal så att vi kan få del av mervärdet från produktivitetsökningar.

Tommy Wreeth
Tommy Wreeth.  Foto: Justina Öster

Löneavtalen som har tecknats under året sträcker sig tre år framåt. Tommy Wreeth ser en fördel i att det finns gott om tid att förbereda sig inför nästa avtalsrörelse. De första stegen har redan tagits. Bland annat har en enkät skickats ut till Transports lokala ombudsmän. Därefter ska förbundet ta in åsikter från de personer som suttit med i delegationerna som förhandlat avtal. Han hoppas på så sätt att Transport kan hitta olika lösningar för olika avtal. Wreeth säger flera gånger att det inte finns någon medicin som funkar för alla avtal. För vissa grupper är det lokalt fackligt arbete. För andra, som taxiförarna, tror Wreeth att det främst behövs fler politiska beslut.

– Jag vill att det ska gå att få mer betalt. Men det ska vara rationellt och sakligt. Efter produktivitet och kompetens, inte chefernas godtycke. Jag vill inte heller börja med lönepotter eller individuell lönesättning.

En sak som försvårar förhandlingsläget är att lönestatistiken är begränsad. Den som finns tar arbetsgivarsidan in genom Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenskt Näringsliv.

– Vi skulle behöva en egen bra statistik. Om vi ska förhandla lokalt måste vi ha koll på läget, säger Tommy Wreeth.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Skånetrafiken försvarar sen brytning med Ringduve taxi

Taxi. Skånetrafiken är klar med direktupphandlingen, efter att Ringduve taxi sparkats ut. Samtidigt jobbar Transport intensivt med att sammanställa lönekravet för chaufförerna som blivit blåsta. – Vi företräder bara medlemmar i facket. För de 22 förarna är fordran uppe i 400 000 kronor, netto, säger Lone Olsson, ombudsman på Malmöavdelningen.

Transportarbetarens logga

Osäkerheten fortsätter kring Ringduve taxi

Taxi. Över 100 anställda på Ringduve taxi väntar alltjämt på januarilönen. På måndagen hade företagets representant, Torbjörn Olsson, begärt uppsägningsförhandlingar med Transport. Men Olsson lämnade återbud kort innan mötet.

Transportarbetarens logga

Förarna utan lön på krisdrabbade Ringduve taxi

Taxi. Det skånska bolaget Ringduve taxi brottas med stora ekonomiska problem. I januari beslagtog Kronofogden 43 bilar som leasats från Ford. Ännu har förarna inte fått januarilönen och många är oroliga. – Vi hanteras som djur på en marknad, säger en besviken chaufför.

Fall mjukare – bildserie

Så faller du mjukare

Hälsa. Snö. Regn. Is… Halkan är här. Träna balans och styrka, råder judoförbundets Karin Strömqvist Bååthe. Hon är kvinnan som kan få dig på fall – med rätt teknik.

Kultur
Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

Den nya plattformsekonomin
Illustration matbud + Muhammed Waqas

En usel affär

Matbudet. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.

Plattformarna och facket

Facket. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Uber. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Årets flygchock

Vad minns du av året som gick?

Årskrönika. Medan Sverige fortfarande väntar på en regering tittar vi tillbaka på det som trots allt hände 2018.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.