Löneutveckling transportare/industrin
Close
Statistiken kommer från en rapport författad av Clas Linder och Dan Nyberg, som sammanställt olika typer av statistik för att få en bild av löneutvecklingen. De har använt sig av de siffor som finns. Fram till 1992 visar den röda kurvan rena åkerilöner. Därefter har löneuppgifterna hämtats från flera olika källor. Och även om siffrorna inte är helt exakta så visar de en trend.
Close

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.

”Det är ju inte ens ett skrovmål i veckan”, sa en arg Transportmedlem när han ringde Transportarbetaren samma dag som chaufförslönerna blev klara.

”Jag tycker att vi ska ställa varenda tankbil så ska vi se att lönerna kan gå upp”, fortsatte han.

De flesta av Transports avtal blev klara i våras. Alla med en löneökning på 6,5 procent över tre år. Dessutom med en låglönesatsning för de flesta som tjänar under 24 000 i månaden, beräknat på heltidslön. Allt enligt de riktlinjer som Industriavtalet och LO:s samordning ritat upp.

Jag frågade mannen som ringde om han tyckte att Transport borde lämna lönesamordningen.

– Ja, men givetvis, sa medlemmen med bestämd Malmfältsdialekt.

Bra reallöneutveckling

Dan Nyberg och Clas Linder
Dan Nyberg och Clas Linder. Foto: John Antonsson

Även om chauffören som ringde upp var arg har det funnits stora ekonomiska fördelar med Industriavtalet. När man räknar på löneökningar och tar hänsyn till pengars minskade värde får man fram det som kallas reallöneökning. Transports medlemmar har haft en bra reallöneutveckling de senaste 20 åren. Försiktiga löneökningar med låg inflation har inneburit mer pengar i plånboken.

För den som har koll på korridorerna på Transports förbundskontor är Clas Linder och Dan Nyberg bekanta ansikten.

Clas Linder säger att han är Transports hustomte, han är också före detta förbundskassör och var förbundsordförande under en kort period.

Dan Nyberg jobbade som utredare och dyker ibland upp för att läsa gamla protokoll och bläddra i gulnade nummer av Transportarbetaren.

Tittat på vad som hände

Linder och Nyberg har lagt månader på att få en bild av hur transportarbetarnas löner har utvecklats under en längre period. Närmare bestämt de 45 åren mellan 1960 och 2015. Fram till 1992 fanns det detaljerad lönestatistik genom ett samarbete mellan dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen och LO. Självklart finns det fortfarande statistik, men inte på samma detaljnivå. Med de siffror som finns tillgängliga har Linder och Nyberg försökt så gott det går.

– Det vi ville kolla var: Vad hände egentligen? säger Clas Linder.

Det han syftar på är ett beslut som fattades av många Transportkongresser från 1960-talet och fram till 1982. Att åkerichaufförernas löner ska matcha industriarbetarnas.

Linder och Nyberg har jämfört åkerilöner, och sedan åkeri- och lagerlöner, med industriarbetarnas. Under de 45 uppmätta åren var det bara sex där transportarna tjänade lika mycket eller mer än industriarbetarna. Resten av åren har chaufförerna legat under.

– Även om man inte kan stirra på varje enskilt år finns en trend som är tydlig. Transportarbetarnas löner ligger nästan alltid under industrigenomsnittet, säger Dan Nyberg.

Diskutera lönesystem

Clas Linder och Dan Nyberg hoppas att deras sammanställning gör att en diskussion om lönesystem lyfts i Transport. Kanske ackord inte var så dumt i alla fall? Linder och Nyberg berättar att under alla år som det går att mäta, från 1970–1992, så var ackordslönerna högre än tidlönen.

– Fördelen med en fast lön är att du vet vad du får betalt och kan planera vad du ska göra för pengarna. Men baksidan är att du kan få jobba hårdare och snabbare och frakta mer i bilen utan att få mer betalt, säger Clas Linder.

Varför? Ekonomi är inte så komplicerat som vissa vill få det till. När en lagerarbetare packar fler paket än året innan, eller när en lastbilschaufför får med mer eller tyngre gods i bilen, har det skett något som kallas för produktivitetsökning. Varje anställd skapar mer värde.

Löneökning arbetare/tjänstemän
Varje år sammanställer LO lönestatistik. De senaste tio åren har klyftan mellan arbetare och tjänstemän ökat. Alla tjänar så klart mer, men löneklyftan är den största vi har haft i Sverige sedan 1930-talet.  Grafik: Christina Ahlund

Hur få mer betalt

Produktivitetsökningen är den kanske viktigaste anledningen till att löner ökar.

74-tonsbilar är på gång och ökad robotisering på lagren gör att färre händer behövs. Det är två exempel som kommer att leda till rejäl produktivitetsökning. Om det finns ett fungerande ackord får arbetarna en större del av värdet från produktivitetsökningen, säger Nyberg och Linder.

– Genom att titta på alla siffror kan vi ställa oss frågan: Hur kan vi runda det här? Ska vi nöjt sitta i baksätet och titta eller ska vi ta en diskussion om vad vi ska göra för att få mer betalt, undrar Dan Nyberg.

Transport satsar på bra lokala avtal

”Jag blir ju lite orolig när du pratar om att runda märket.” Det sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson med ett leende på läpparna till den nya Transportbasen vid kongressen i somras.

Han syftade på att Tommy Wreeth talat om att runda industrins lönemärke genom lokala förhandlingar.

Transports ordförande sitter bakåtlutad i kontorsstolen bakom skrivbordet och berättar vad han menade.

När han själv, i slutet av 1980-talet, började jobba på ASG i hemstaden Örebro var han 21 år gammal. Att vara med i facket var självklart för dem som arbetade där. För det var klubben som vid slutet av varje månad förhandlade med arbetsgivaren om gruppackorden.

Videospelare, mattor, vad det än var. Arbetarna fick betalt för varje sak som packades, utöver grundlönen. 1991 frystes till slut ackordsdelen av lönen på ett snittutfall på 9:43 i timmen. Om ackordet hade fortsatt att stiga på samma sätt som lönerna hade det motsvarat närmare 22 kronor i timmen i dag.

– Vi ska självklart ha bra tarifflöner i botten. Men jag tror också att vi ska försöka få fram bra lokala avtal så att vi kan få del av mervärdet från produktivitetsökningar.

Tommy Wreeth
Tommy Wreeth.  Foto: Justina Öster

Löneavtalen som har tecknats under året sträcker sig tre år framåt. Tommy Wreeth ser en fördel i att det finns gott om tid att förbereda sig inför nästa avtalsrörelse. De första stegen har redan tagits. Bland annat har en enkät skickats ut till Transports lokala ombudsmän. Därefter ska förbundet ta in åsikter från de personer som suttit med i delegationerna som förhandlat avtal. Han hoppas på så sätt att Transport kan hitta olika lösningar för olika avtal. Wreeth säger flera gånger att det inte finns någon medicin som funkar för alla avtal. För vissa grupper är det lokalt fackligt arbete. För andra, som taxiförarna, tror Wreeth att det främst behövs fler politiska beslut.

– Jag vill att det ska gå att få mer betalt. Men det ska vara rationellt och sakligt. Efter produktivitet och kompetens, inte chefernas godtycke. Jag vill inte heller börja med lönepotter eller individuell lönesättning.

En sak som försvårar förhandlingsläget är att lönestatistiken är begränsad. Den som finns tar arbetsgivarsidan in genom Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenskt Näringsliv.

– Vi skulle behöva en egen bra statistik. Om vi ska förhandla lokalt måste vi ha koll på läget, säger Tommy Wreeth.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Anna Almqvist

... LO-ekonom, som står bakom årets rapport om löneskillnaden mellan en industriarbetare och näringslivets direktörer, landets höga tjänstemän samt de folkvalda topparna.

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.

Kultur
Markus Arvidsson

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Avtalsrörelsen: Taxi
Illustration avtalsrörelsen taxi

Taxi – en sjuk bransch

Taxiförare. Ständigt nattarbete från klockan 18 till 06, fem dagar i veckan. En arbetsvecka på 60 timmar. Betalningen är rakt ackord, procentlön. Foraförsäkringar finns. För chaufförer som betalar dem själva genom lägre lön.

Jerker Johansson

”Procentlönen måste bort!”

Taxiförare. Efter fyra år som taxichaufför skulle Jerker Johansson kunna skriva en roman. Om ”procentlöneträsket”. Om tolv timmar långa körpass utan riktig rast. Om att halka runt på slitna sommardäck med gamla och sjuka bak i bilen.

Sven-Åke Österberg och Jens Östergaard

Färdtjänstförare kämpar vidare för eget avtal

Färdtjänstförare. I mer än tio år har taxiförarna i Transports Jönköpingsavdelning kämpat för bättre villkor. I första hand ett separat kollektivavtal för samhällsbetalda körningar. Vid förra avtalsrörelsen togs ett steg på vägen.

Mats Andersson

”Procentlönen är en orättvis löneform”

Transport. I många år var Mats Andersson taxiombudsman på Transport i Göteborg. I höstas värvades han som central ombudsman till förbundskontoret. Nu får han en nyckelroll i förhandlingarna om nya avtal för förare och telefonister. Hur har taxi utvecklats de senaste år

Snabbkoll / Avtalsrörelsen Illustration

Då kommer den nya lönen

Snabbkoll. Avtalsrörelsen – smaka på ordet. Transportarbetaren borrar under vintern ner sig på djupet i de olika branscherna. Här kommer basfakta för dig som vill hänga med.

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Martin Abrahamsson, Däckia Farsta

Personalliggare – ”självklart” men mycket extrajobb för en del

Däckverkstäder. Hos Däckia i Farsta finns olika slags personalliggare på plats. Något annat vore otänkbart. De som kör servicebil skriver i en särskild bok varje gång de är ute på jobb. Ytterligare ett moment, när det ofta redan är bråttom att få undan blockerande fordon på vägarna.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?