Löneutveckling transportare/industrin
Close
Statistiken kommer från en rapport författad av Clas Linder och Dan Nyberg, som sammanställt olika typer av statistik för att få en bild av löneutvecklingen. De har använt sig av de siffor som finns. Fram till 1992 visar den röda kurvan rena åkerilöner. Därefter har löneuppgifterna hämtats från flera olika källor. Och även om siffrorna inte är helt exakta så visar de en trend.
Close

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.

”Det är ju inte ens ett skrovmål i veckan”, sa en arg Transportmedlem när han ringde Transportarbetaren samma dag som chaufförslönerna blev klara.

”Jag tycker att vi ska ställa varenda tankbil så ska vi se att lönerna kan gå upp”, fortsatte han.

De flesta av Transports avtal blev klara i våras. Alla med en löneökning på 6,5 procent över tre år. Dessutom med en låglönesatsning för de flesta som tjänar under 24 000 i månaden, beräknat på heltidslön. Allt enligt de riktlinjer som Industriavtalet och LO:s samordning ritat upp.

Jag frågade mannen som ringde om han tyckte att Transport borde lämna lönesamordningen.

– Ja, men givetvis, sa medlemmen med bestämd Malmfältsdialekt.

Bra reallöneutveckling

Dan Nyberg och Clas Linder
Dan Nyberg och Clas Linder. Foto: John Antonsson

Även om chauffören som ringde upp var arg har det funnits stora ekonomiska fördelar med Industriavtalet. När man räknar på löneökningar och tar hänsyn till pengars minskade värde får man fram det som kallas reallöneökning. Transports medlemmar har haft en bra reallöneutveckling de senaste 20 åren. Försiktiga löneökningar med låg inflation har inneburit mer pengar i plånboken.

För den som har koll på korridorerna på Transports förbundskontor är Clas Linder och Dan Nyberg bekanta ansikten.

Clas Linder säger att han är Transports hustomte, han är också före detta förbundskassör och var förbundsordförande under en kort period.

Dan Nyberg jobbade som utredare och dyker ibland upp för att läsa gamla protokoll och bläddra i gulnade nummer av Transportarbetaren.

Tittat på vad som hände

Linder och Nyberg har lagt månader på att få en bild av hur transportarbetarnas löner har utvecklats under en längre period. Närmare bestämt de 45 åren mellan 1960 och 2015. Fram till 1992 fanns det detaljerad lönestatistik genom ett samarbete mellan dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen och LO. Självklart finns det fortfarande statistik, men inte på samma detaljnivå. Med de siffror som finns tillgängliga har Linder och Nyberg försökt så gott det går.

– Det vi ville kolla var: Vad hände egentligen? säger Clas Linder.

Det han syftar på är ett beslut som fattades av många Transportkongresser från 1960-talet och fram till 1982. Att åkerichaufförernas löner ska matcha industriarbetarnas.

Linder och Nyberg har jämfört åkerilöner, och sedan åkeri- och lagerlöner, med industriarbetarnas. Under de 45 uppmätta åren var det bara sex där transportarna tjänade lika mycket eller mer än industriarbetarna. Resten av åren har chaufförerna legat under.

– Även om man inte kan stirra på varje enskilt år finns en trend som är tydlig. Transportarbetarnas löner ligger nästan alltid under industrigenomsnittet, säger Dan Nyberg.

Diskutera lönesystem

Clas Linder och Dan Nyberg hoppas att deras sammanställning gör att en diskussion om lönesystem lyfts i Transport. Kanske ackord inte var så dumt i alla fall? Linder och Nyberg berättar att under alla år som det går att mäta, från 1970–1992, så var ackordslönerna högre än tidlönen.

– Fördelen med en fast lön är att du vet vad du får betalt och kan planera vad du ska göra för pengarna. Men baksidan är att du kan få jobba hårdare och snabbare och frakta mer i bilen utan att få mer betalt, säger Clas Linder.

Varför? Ekonomi är inte så komplicerat som vissa vill få det till. När en lagerarbetare packar fler paket än året innan, eller när en lastbilschaufför får med mer eller tyngre gods i bilen, har det skett något som kallas för produktivitetsökning. Varje anställd skapar mer värde.

Löneökning arbetare/tjänstemän
Varje år sammanställer LO lönestatistik. De senaste tio åren har klyftan mellan arbetare och tjänstemän ökat. Alla tjänar så klart mer, men löneklyftan är den största vi har haft i Sverige sedan 1930-talet.  Grafik: Christina Ahlund

Hur få mer betalt

Produktivitetsökningen är den kanske viktigaste anledningen till att löner ökar.

74-tonsbilar är på gång och ökad robotisering på lagren gör att färre händer behövs. Det är två exempel som kommer att leda till rejäl produktivitetsökning. Om det finns ett fungerande ackord får arbetarna en större del av värdet från produktivitetsökningen, säger Nyberg och Linder.

– Genom att titta på alla siffror kan vi ställa oss frågan: Hur kan vi runda det här? Ska vi nöjt sitta i baksätet och titta eller ska vi ta en diskussion om vad vi ska göra för att få mer betalt, undrar Dan Nyberg.

Transport satsar på bra lokala avtal

”Jag blir ju lite orolig när du pratar om att runda märket.” Det sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson med ett leende på läpparna till den nya Transportbasen vid kongressen i somras.

Han syftade på att Tommy Wreeth talat om att runda industrins lönemärke genom lokala förhandlingar.

Transports ordförande sitter bakåtlutad i kontorsstolen bakom skrivbordet och berättar vad han menade.

När han själv, i slutet av 1980-talet, började jobba på ASG i hemstaden Örebro var han 21 år gammal. Att vara med i facket var självklart för dem som arbetade där. För det var klubben som vid slutet av varje månad förhandlade med arbetsgivaren om gruppackorden.

Videospelare, mattor, vad det än var. Arbetarna fick betalt för varje sak som packades, utöver grundlönen. 1991 frystes till slut ackordsdelen av lönen på ett snittutfall på 9:43 i timmen. Om ackordet hade fortsatt att stiga på samma sätt som lönerna hade det motsvarat närmare 22 kronor i timmen i dag.

– Vi ska självklart ha bra tarifflöner i botten. Men jag tror också att vi ska försöka få fram bra lokala avtal så att vi kan få del av mervärdet från produktivitetsökningar.

Tommy Wreeth
Tommy Wreeth.  Foto: Justina Öster

Löneavtalen som har tecknats under året sträcker sig tre år framåt. Tommy Wreeth ser en fördel i att det finns gott om tid att förbereda sig inför nästa avtalsrörelse. De första stegen har redan tagits. Bland annat har en enkät skickats ut till Transports lokala ombudsmän. Därefter ska förbundet ta in åsikter från de personer som suttit med i delegationerna som förhandlat avtal. Han hoppas på så sätt att Transport kan hitta olika lösningar för olika avtal. Wreeth säger flera gånger att det inte finns någon medicin som funkar för alla avtal. För vissa grupper är det lokalt fackligt arbete. För andra, som taxiförarna, tror Wreeth att det främst behövs fler politiska beslut.

– Jag vill att det ska gå att få mer betalt. Men det ska vara rationellt och sakligt. Efter produktivitet och kompetens, inte chefernas godtycke. Jag vill inte heller börja med lönepotter eller individuell lönesättning.

En sak som försvårar förhandlingsläget är att lönestatistiken är begränsad. Den som finns tar arbetsgivarsidan in genom Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenskt Näringsliv.

– Vi skulle behöva en egen bra statistik. Om vi ska förhandla lokalt måste vi ha koll på läget, säger Tommy Wreeth.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Dyr nota för Värmlandsåkeri som betalade fel lön

Åkeri. Harlings åkeri i Värmland ska betala drygt 365 000 kronor i lön, semesterersättning och skadestånd till en chaufför, efter en dom i Arbetsdomstolen. Företaget dök inte upp till förhandlingen i april och nu har domen vunnit laga kraft.

Illustration schemaläggning

Kampen om schemat

Arbetstider. Hjulen ska rulla dygnet om och arbetsgivarnas krav på flexibilitet ökar. Samtidigt vill allt fler transportare ha större inflytande över sin arbetstid – och mer ledig tid – framför högre lön.

Diagram med faktiska månadslöner

Lägsta lönen till kvinnorna – faktiskt

Jämställdhet. Faktisk månadslön? Begreppet börjar slå igenom, tror LO:s utredare Joa Bergold som varje år använder det i fackets jämställdhetsbarometer. Det handlar om vad grupper faktiskt får in på lönekontot. Och kvinnor i arbetaryrken får minst av alla.

collage med magasin

Lyxigt lustfylld läsning lockar

Kultur. Först sålde de prenumerationer till en tidning som inte fanns. När det visade sig att hundratals personer ville köpa tidningen om gamla, ombyggda och snygga fordon satte Peter Larsson och hans kompis i gång att göra den.

Sjukförsäkringen
Illustration Hamna i kläm

Sjuka kommer i kläm

Haveri. Fackförbunden och fackens juridiska byrå är överens. Sjukförsäkringen har havererat. Sjuka nekas ersättning och skickas ut att söka ”hitte-på-jobb”. Nu tillsätter regeringen en utredning.

Hans-Erik Johansen

”Kassan säger att jag ska ta ett annat jobb”

Drabbad. Lotschauffören Hans-Erik Johansen haltar fram, stödd på sin krycka. – Det har gått 15 månader sen jag fick 800 kilo truck på foten, men jag har inte fått en krona i sjukpenning. Försäkringskassan säger att jag ska ta ett annat jobb, men inte vilket.

Gustaf Järsberg

Kontakta din avdelning – i tid!

Transport. Vänd dig till din lokala avdelning i tid – om du blir långvarigt sjuk eller skadar dig på jobbet. Rådet kommer från Transports centrala arbetsmiljösamordnare Gustaf Järsberg.

Granskning
Bringbilar på parkering

Hur stoppar vi lönedumpningen ?

Åkeri. Överallt där det är gratis att parkera en dragbil ser du dem. Låglönehjonen som håller Sverige i gång. Som ser till att företag som Ikea får ut sitt gods så billigt som möjligt. – Lönedumpningen blir bara värre och värre, säger Transports lokalombudsman Tommy Jonsson.

utländsk dragbil

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Ikeakampanj 2017

Ikea skyller på otydliga regler

Åkeri. Bring Trucking hävdar att åkeriets chaufförer inte kör någon inrikestrafik i Sverige och företaget tänker heller inte skriva kollektivavtal med Transport. Brings storkund, Ikea, säger sig välkomna fackets anmälningar.

Tomas Eneroth

Regeringen föreslår utökat beställaransvar

Åkeri. – Lönedumpningen gör mig förbannad. Det var en av de första frågorna den här regeringen tog tag i, genom att införa möjligheter till klampning av lastbilar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Snabbkoll: Påverka

7 sätt att göra sig hörd

Snabbkoll. Trött på oschyst konkurrens? Är förskolan som ett skämt? Har det gått för långt när strejkrätten ska utredas? Självklart ska du rösta på det parti som du tror gör rätt. Men det finns fler sätt att påverka!