Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser.
Close
Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser. "Ofta spelar det faktiskt ingen roll om man säger var eller vart, han eller honom, åtminstone inte för förståelsen", säger han.
Close

Han vill avväpna språkpoliserna

Språk. Tänker du en gång till innan du skriver för att slippa påhopp från språkpoliser? Eller är du en av dem som rättar andra när de skriver isär i stället för ihop? Språk engagerar. Men egentligen finns det inget rätt eller fel, enligt språkvetaren Mikael Parkvall.

– Typ nej. Det beror ju på vad man menar med rätt och fel. Det finns ju grejer som ingen modersmålstalare av svenska skulle säga. Ingen skulle säga kaffet är kaffekoppen i, säger han och pekar på sin kaffekopp med hårdrocksbandet Kiss logotyp. Och då skulle man väl kunna säga att det är fel. I vår bransch är det enda som är fel det som faktiskt ingen säger.

Mikael Parkvall är lingvist. Det betyder att han studerar språk ur olika aspekter. Egentligen är hans forskningsfält kreolspråk, men det han gjort sig känd för är populärvetenskapliga böcker om språk och snärtigt avväpnande av språkpoliser, eller språkfascister, som han säger.

För det finns många som tycker att de vet vad som är rätt och fel i svenska språket. De som anmärker när någon annan säger han i stället för honom, vart i stället för var eller uttalar egentligen med k. Men egentligen, menar vetenskapsmannen Parkvall, så handlar det bara om tyckande och smak.

Språket utvecklas nämligen hela tiden. Och det som är språk, det är det som folk använder sig av. Gör de flesta ingen skillnad på var och vart när de talar, då är det kanske ingen idé att framhärda i att det finns en skillnad.

Ett av språkpolisernas vanligaste hatobjekt är särskrivningar av ord som borde skrivas ihop. Det finns till och med en sajt för det på Facebook, med över 150 000 gillare. Argumentet är ofta att det leder till missförstånd. Men Mikael Parkvall tvivlar på hur många som egentligen missförstår.

– Det finns ju några standardexempel. ”Tänk om vi skulle särskriva brun hårig sjuk sköterska. Eller vår kassa personal.” (I stället för brunhårig sjuksköterska och vår kassapersonal). Men redan där borde det ringa varningsklockor, för det är alltid samma exempel som dyker upp. Antalet gånger som de har observerats i verkligheten är egentligen extremt få. Och hur stor är egentligen risken för missförstånd? Den finns i stort sett inte.

Ofta försvarar sig språkpoliserna med att det var bättre förr och att ungdomar av i dag varken kan tala eller skriva rent. Men vad är förr egentligen? När var språket bättre?

– De tror att språket var statiskt och perfekt till en viss tid och sen har spårat ur efter det. Men det som de förespråkar är språket som råkade gälla när de växte upp. I själva verket förändras språket precis hela tiden. Men det finns ju ingen språkpolis som säger att vi borde återvända till hur vi talade år 1472.

Mikael Parkvall säger att han gillar att vara besserwisser. Men bakom hans engagemang i frågan om bra och dåligt språk finns också en politisk aspekt.

– Om vi språkpolisar för mycket och lägger för stor vikt vid de frågorna utestänger vi en stor del av befolkningen, som skulle kunna ha intressanta saker att säga. Man kanske kan tänka sig att samhället blir bättre om vi lyssnar mer på vad folk säger än hur de säger det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Full fart på shoppandet till arbetsplatsbiblioteken hos Micke Evhammar.

Böckerna och verkligheten

Kultur. Transportarbetarens krönikör David Ericsson var på plats när årets upplaga av seminariet Boken på arbetsplatsen hölls ute på Runö folkhögskola.

Björnfamilj

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

Granskning
Bringbilar på parkering

Hur stoppar vi lönedumpningen ?

Åkeri. Överallt där det är gratis att parkera en dragbil ser du dem. Låglönehjonen som håller Sverige i gång. Som ser till att företag som Ikea får ut sitt gods så billigt som möjligt. – Lönedumpningen blir bara värre och värre, säger Transports lokalombudsman Tommy Jonsson.

utländsk dragbil

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Ikeakampanj 2017

Ikea skyller på otydliga regler

Åkeri. Bring Trucking hävdar att åkeriets chaufförer inte kör någon inrikestrafik i Sverige och företaget tänker heller inte skriva kollektivavtal med Transport. Brings storkund, Ikea, säger sig välkomna fackets anmälningar.

Tomas Eneroth

Regeringen föreslår utökat beställaransvar

Åkeri. – Lönedumpningen gör mig förbannad. Det var en av de första frågorna den här regeringen tog tag i, genom att införa möjligheter till klampning av lastbilar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Snabbkoll: Påverka

7 sätt att göra sig hörd

Snabbkoll. Trött på oschyst konkurrens? Är förskolan som ett skämt? Har det gått för långt när strejkrätten ska utredas? Självklart ska du rösta på det parti som du tror gör rätt. Men det finns fler sätt att påverka!

Special: Arbetstider
Illustration schemaläggning

Kampen om schemat

Schemaläggning. Hjulen ska rulla dygnet om och arbetsgivarnas krav på flexibilitet ökar. Samtidigt vill allt fler transportare ha större inflytande över sin arbetstid – och mer ledig tid – framför högre lön.

Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby

Det ljusnar i Ljungby

Postnord TPL. Transportklubben på Postnord TPL:s terminal i Ljungby har stretat på i motvind i många år, men nu går det åt rätt håll. Arbetstagarna har fått mer att säga till om när det gäller arbetstider. Fråga berörda vad de har för behov när ni lägger scheman, råder klubben arbetsgivarna.

Amanda Andersen

Lååånga måndagar värst

Arbetstider. Så här tycker Amanda Andersen och några av de andra terminalarbetarna på Postnord TPL i Ljungby om arbetstiderna.

Gruppbild DHL Freight i Jönköping

”Ledig tid mer värt än pengar”

DHL Freight. Fredagsmys med barnen? Glöm det, i så fall får vi ta semester! Nattjobbarna på DHL Freight i Jönköping har ledsnat på att arbeta fredag kväll till lördag morgon. De har försökt ta upp en förändring med chefen, men det är som att ”prata med en vägg”.