Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser.
Close
Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser. "Ofta spelar det faktiskt ingen roll om man säger var eller vart, han eller honom, åtminstone inte för förståelsen", säger han.
Close

Han vill avväpna språkpoliserna

Språk. Tänker du en gång till innan du skriver för att slippa påhopp från språkpoliser? Eller är du en av dem som rättar andra när de skriver isär i stället för ihop? Språk engagerar. Men egentligen finns det inget rätt eller fel, enligt språkvetaren Mikael Parkvall.

– Typ nej. Det beror ju på vad man menar med rätt och fel. Det finns ju grejer som ingen modersmålstalare av svenska skulle säga. Ingen skulle säga kaffet är kaffekoppen i, säger han och pekar på sin kaffekopp med hårdrocksbandet Kiss logotyp. Och då skulle man väl kunna säga att det är fel. I vår bransch är det enda som är fel det som faktiskt ingen säger.

Mikael Parkvall är lingvist. Det betyder att han studerar språk ur olika aspekter. Egentligen är hans forskningsfält kreolspråk, men det han gjort sig känd för är populärvetenskapliga böcker om språk och snärtigt avväpnande av språkpoliser, eller språkfascister, som han säger.

För det finns många som tycker att de vet vad som är rätt och fel i svenska språket. De som anmärker när någon annan säger han i stället för honom, vart i stället för var eller uttalar egentligen med k. Men egentligen, menar vetenskapsmannen Parkvall, så handlar det bara om tyckande och smak.

Språket utvecklas nämligen hela tiden. Och det som är språk, det är det som folk använder sig av. Gör de flesta ingen skillnad på var och vart när de talar, då är det kanske ingen idé att framhärda i att det finns en skillnad.

Ett av språkpolisernas vanligaste hatobjekt är särskrivningar av ord som borde skrivas ihop. Det finns till och med en sajt för det på Facebook, med över 150 000 gillare. Argumentet är ofta att det leder till missförstånd. Men Mikael Parkvall tvivlar på hur många som egentligen missförstår.

– Det finns ju några standardexempel. ”Tänk om vi skulle särskriva brun hårig sjuk sköterska. Eller vår kassa personal.” (I stället för brunhårig sjuksköterska och vår kassapersonal). Men redan där borde det ringa varningsklockor, för det är alltid samma exempel som dyker upp. Antalet gånger som de har observerats i verkligheten är egentligen extremt få. Och hur stor är egentligen risken för missförstånd? Den finns i stort sett inte.

Ofta försvarar sig språkpoliserna med att det var bättre förr och att ungdomar av i dag varken kan tala eller skriva rent. Men vad är förr egentligen? När var språket bättre?

– De tror att språket var statiskt och perfekt till en viss tid och sen har spårat ur efter det. Men det som de förespråkar är språket som råkade gälla när de växte upp. I själva verket förändras språket precis hela tiden. Men det finns ju ingen språkpolis som säger att vi borde återvända till hur vi talade år 1472.

Mikael Parkvall säger att han gillar att vara besserwisser. Men bakom hans engagemang i frågan om bra och dåligt språk finns också en politisk aspekt.

– Om vi språkpolisar för mycket och lägger för stor vikt vid de frågorna utestänger vi en stor del av befolkningen, som skulle kunna ha intressanta saker att säga. Man kanske kan tänka sig att samhället blir bättre om vi lyssnar mer på vad folk säger än hur de säger det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Fall mjukare – bildserie

Så faller du mjukare

Hälsa. Snö. Regn. Is… Halkan är här. Träna balans och styrka, råder judoförbundets Karin Strömqvist Bååthe. Hon är kvinnan som kan få dig på fall – med rätt teknik.

Kultur
Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

Den nya plattformsekonomin
Illustration matbud + Muhammed Waqas

En usel affär

Matbudet. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.

Plattformarna och facket

Facket. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Uber. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Årets flygchock

Vad minns du av året som gick?

Årskrönika. Medan Sverige fortfarande väntar på en regering tittar vi tillbaka på det som trots allt hände 2018.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.