Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser.
Close
Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser. "Ofta spelar det faktiskt ingen roll om man säger var eller vart, han eller honom, åtminstone inte för förståelsen", säger han.
Close

Han vill avväpna språkpoliserna

Språk. Tänker du en gång till innan du skriver för att slippa påhopp från språkpoliser? Eller är du en av dem som rättar andra när de skriver isär i stället för ihop? Språk engagerar. Men egentligen finns det inget rätt eller fel, enligt språkvetaren Mikael Parkvall.

– Typ nej. Det beror ju på vad man menar med rätt och fel. Det finns ju grejer som ingen modersmålstalare av svenska skulle säga. Ingen skulle säga kaffet är kaffekoppen i, säger han och pekar på sin kaffekopp med hårdrocksbandet Kiss logotyp. Och då skulle man väl kunna säga att det är fel. I vår bransch är det enda som är fel det som faktiskt ingen säger.

Mikael Parkvall är lingvist. Det betyder att han studerar språk ur olika aspekter. Egentligen är hans forskningsfält kreolspråk, men det han gjort sig känd för är populärvetenskapliga böcker om språk och snärtigt avväpnande av språkpoliser, eller språkfascister, som han säger.

För det finns många som tycker att de vet vad som är rätt och fel i svenska språket. De som anmärker när någon annan säger han i stället för honom, vart i stället för var eller uttalar egentligen med k. Men egentligen, menar vetenskapsmannen Parkvall, så handlar det bara om tyckande och smak.

Språket utvecklas nämligen hela tiden. Och det som är språk, det är det som folk använder sig av. Gör de flesta ingen skillnad på var och vart när de talar, då är det kanske ingen idé att framhärda i att det finns en skillnad.

Ett av språkpolisernas vanligaste hatobjekt är särskrivningar av ord som borde skrivas ihop. Det finns till och med en sajt för det på Facebook, med över 150 000 gillare. Argumentet är ofta att det leder till missförstånd. Men Mikael Parkvall tvivlar på hur många som egentligen missförstår.

– Det finns ju några standardexempel. ”Tänk om vi skulle särskriva brun hårig sjuk sköterska. Eller vår kassa personal.” (I stället för brunhårig sjuksköterska och vår kassapersonal). Men redan där borde det ringa varningsklockor, för det är alltid samma exempel som dyker upp. Antalet gånger som de har observerats i verkligheten är egentligen extremt få. Och hur stor är egentligen risken för missförstånd? Den finns i stort sett inte.

Ofta försvarar sig språkpoliserna med att det var bättre förr och att ungdomar av i dag varken kan tala eller skriva rent. Men vad är förr egentligen? När var språket bättre?

– De tror att språket var statiskt och perfekt till en viss tid och sen har spårat ur efter det. Men det som de förespråkar är språket som råkade gälla när de växte upp. I själva verket förändras språket precis hela tiden. Men det finns ju ingen språkpolis som säger att vi borde återvända till hur vi talade år 1472.

Mikael Parkvall säger att han gillar att vara besserwisser. Men bakom hans engagemang i frågan om bra och dåligt språk finns också en politisk aspekt.

– Om vi språkpolisar för mycket och lägger för stor vikt vid de frågorna utestänger vi en stor del av befolkningen, som skulle kunna ha intressanta saker att säga. Man kanske kan tänka sig att samhället blir bättre om vi lyssnar mer på vad folk säger än hur de säger det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

I pappas fotspår
Familjen Gärdén

Truckerfamiljen

Mötet. Tre döttrar och en son kör lastbil. Tungbilsföraren och bärgaren Janne Gärdén är själv förundrad. Han har inte försökt påverka sina barn, men det var ju det där med brödbilen…

Alexander och Stellan Skarsgård

Söner ärver pappas jobb

Yrkesval. Det är vanligt att söner väljer ungefär samma yrken som sina fäder. Men mindre vanligt att döttrarna går i föräldrarnas fotspår, konstaterar professor Robert Eriksson vid Stockholms universitet.

Dödsolyckor 2017

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Ulf Jarnefjord, Tobias Johansson, Kim Jörgensen

Så undviker du olyckor

Åkeri. – Chauffören hade maximal otur. Det är hemskt, riktigt hemskt. Så kommenterar några transportare olyckan på Hisingen i Göteborg då en 30-årig lastbilsförare klämdes till döds mellan lastbilen och en container.

Framtidens fordon
Förarplats, utsikt genom vindruta

Har förarna spelat ut sin roll?

Ny teknik. Inom några år väntas taxi, bussar och lastbilar frakta gods och passagerare utan en chaufför som styr. I de mest radikala framtidsvisionerna har invånarna varken körkort eller egen bil. Resorna sker med kollektiva helt förarlösa elbilar.

Bilkaravan

Ett statuslyft för yrkeskåren

Ny teknik. Kommer tusentals chaufförsjobb försvinna när lastbilarna blir självkörande? – Nej, säger Volvo som befarar att själva debatten skrämmer bort unga. – Nej, säger Scania som tvärtom ser en statushöjning för chaufförerna när den nya tekniken slår igenom.

David Ericsson

Chaufförer tveksamma till den nya tekniken

Ny teknik. Självkörande lastbilar, fungerar det? Skrämmer debatten om förarlösa fordon redan nu bort ungdomar från en bransch med skriande chaufförsbrist? Vi tog med oss frågorna till Scaniaförarna som testkör lastbilar på heltid.

Lars-Yngve Johansson, Antikrundan

Skatt eller skrot?

Kultur. – Jag tycker de var lite snåla … Antikrundans silverexpert Lars-Yngve Johansson muttrar, vrider och vänder på 50-årspresenten till Transports grundare Charles Lindley, daterad 1915.

Löneutveckling transportare/industrin

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.