Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser.
Close
Mikael Parkvall är lingvist och en stolt kritiker av språkpoliser. "Ofta spelar det faktiskt ingen roll om man säger var eller vart, han eller honom, åtminstone inte för förståelsen", säger han.
Close

Han vill avväpna språkpoliserna

Språk. Tänker du en gång till innan du skriver för att slippa påhopp från språkpoliser? Eller är du en av dem som rättar andra när de skriver isär i stället för ihop? Språk engagerar. Men egentligen finns det inget rätt eller fel, enligt språkvetaren Mikael Parkvall.

– Typ nej. Det beror ju på vad man menar med rätt och fel. Det finns ju grejer som ingen modersmålstalare av svenska skulle säga. Ingen skulle säga kaffet är kaffekoppen i, säger han och pekar på sin kaffekopp med hårdrocksbandet Kiss logotyp. Och då skulle man väl kunna säga att det är fel. I vår bransch är det enda som är fel det som faktiskt ingen säger.

Mikael Parkvall är lingvist. Det betyder att han studerar språk ur olika aspekter. Egentligen är hans forskningsfält kreolspråk, men det han gjort sig känd för är populärvetenskapliga böcker om språk och snärtigt avväpnande av språkpoliser, eller språkfascister, som han säger.

För det finns många som tycker att de vet vad som är rätt och fel i svenska språket. De som anmärker när någon annan säger han i stället för honom, vart i stället för var eller uttalar egentligen med k. Men egentligen, menar vetenskapsmannen Parkvall, så handlar det bara om tyckande och smak.

Språket utvecklas nämligen hela tiden. Och det som är språk, det är det som folk använder sig av. Gör de flesta ingen skillnad på var och vart när de talar, då är det kanske ingen idé att framhärda i att det finns en skillnad.

Ett av språkpolisernas vanligaste hatobjekt är särskrivningar av ord som borde skrivas ihop. Det finns till och med en sajt för det på Facebook, med över 150 000 gillare. Argumentet är ofta att det leder till missförstånd. Men Mikael Parkvall tvivlar på hur många som egentligen missförstår.

– Det finns ju några standardexempel. ”Tänk om vi skulle särskriva brun hårig sjuk sköterska. Eller vår kassa personal.” (I stället för brunhårig sjuksköterska och vår kassapersonal). Men redan där borde det ringa varningsklockor, för det är alltid samma exempel som dyker upp. Antalet gånger som de har observerats i verkligheten är egentligen extremt få. Och hur stor är egentligen risken för missförstånd? Den finns i stort sett inte.

Ofta försvarar sig språkpoliserna med att det var bättre förr och att ungdomar av i dag varken kan tala eller skriva rent. Men vad är förr egentligen? När var språket bättre?

– De tror att språket var statiskt och perfekt till en viss tid och sen har spårat ur efter det. Men det som de förespråkar är språket som råkade gälla när de växte upp. I själva verket förändras språket precis hela tiden. Men det finns ju ingen språkpolis som säger att vi borde återvända till hur vi talade år 1472.

Mikael Parkvall säger att han gillar att vara besserwisser. Men bakom hans engagemang i frågan om bra och dåligt språk finns också en politisk aspekt.

– Om vi språkpolisar för mycket och lägger för stor vikt vid de frågorna utestänger vi en stor del av befolkningen, som skulle kunna ha intressanta saker att säga. Man kanske kan tänka sig att samhället blir bättre om vi lyssnar mer på vad folk säger än hur de säger det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

En medmänniska

Tredje pris. Här är tredjepristagaren och väktaren Sonja Chyle Kaukos novell om medmänniskan i fläktrummet.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Skidåkare, illiustration

7 tips för medlemmar

Snabbkoll. Facket – där går man väl med för att lönen och arbetsmiljön ska funka? För att tillsammans kämpa för ett bättre arbetsliv. Här har vi samlat förmåner som kommer på köpet när du går med i Transport.

Drottninggatan april 2017, collage

Ett halvår efter terrordådet

Bevakning. Ordningsvakter, väktare, värdetransportörer, p-vakter … Bevaknings­personalen hamnade i frontlinjen vid terror­attentatet på Drottning­­gatan. Hur mår de i dag? Och hur har bolagen följt upp attacken?

Hälsningar på plywoodskiva efter terrorattacken på Drottninggatan

Psykisk chock efter attacken

Bevakning. 72 ordningsvakter och väktare var på plats och gjorde olika insatser i samband med terrorattentatet i Stockholm.

Dyslexi
Patrik Welle

Patrik låter sig inte hejdas av dyslexin

Dragkamp med orden. Kalle Anka-pocket räddade honom. Och mobilen är hans bästa vän i jobbet. Lastbilschauffören Patrik Welle låter inte dyslexin stoppa honom från att göra det han vill.

Utsatt yrkesgrupp
P-vakt

Grövre våld och mer hot

P-vakter. Vardagen har blivit tuffare för parkeringsvakter och väktare som delar ut parkeringsavgifter. De som har koll på branschen är eniga: Hoten och våldet blir allt grövre.

Vinnarna i Transports novelltävling
Anders Hagander + Maja Lindbergs novellillustration

Fel väg, men rakt in i livet

Första pris. Här är yrkesföraren Anders Haganders vinnarnovell, om en vanlig arbetsnatt som förvandlas till en kamp på liv och död.

Kristoffer Nilsson + Maja Lindbergs novellillustration

Läderjackan

Andra pris. Tidningsbudet och konstnären Kristoffer Nilssons bidrag till novelltävlingen, om en av storstadens många osaliga nattvandrare.

En medmänniska

Tredje pris. Väktaren Sonja Chyle Kauko tog hem tredje pris med en berättelse som bygger på en verklig händelse, om medmänniskan i fläktrummet.