Kajarbete i Varberg hamn.
Close
I Varberg hamn har godsmängderna ökat i takt med att arbetet blivit effektivare och inga stuveriarbetare har behövt sägas upp. Men vem vet vad som händer om tekniken leder till allt mer automatisering.
Close

Hamn i förändring

Sedan urminnes tider har de lassat och lossat i ur och skur. Men vad händer med hamnarbetarna om robotar tar över lastningen och kommunerna vill se bostäder i stället för kranar på kajen?

Det rör på sig i hamnen i Varberg. Fartyget Explorer ligger vid kaj och väntar på att lastas med sågade trävaror till hamnar i Storbritannien. Trävaror som till viss del rullar in med lastbil samma dag, så truckarna får köra i skytteltrafik mellan de nyanlända bilarna och kajkanten.

Mitt i allt står Peter Lenestad och två kollegor och sätter fast sling på paket med virke innan de lastas med kranen ombord på fartyget.

– Här är det organiserat kaos i dag, säger Peter och tar en paus.

Han har arbetat i hamnen i 20 år. Den orangeröda jackan med Hallands Hamnar tryckt på ryggen är ny och kranen, en Multi docker, lastar mycket snabbare än de gamla linkranarna som byttes ut för tio år sedan. Men i övrigt har inte mycket förändrats sedan han började. Och så här tror han det kommer att förbli. Varbergs hamn är specialiserad på sågade trävaror. Här lastas mest paket på paket med konstruktionsvirke.

– Jag tror att det ser ut så här även om 10,15 år. Det är så mycket som görs manuellt som man inte kan ta bort.

Men inte just här, vid den här kajkanten. Här ska nämligen byggas bostäder. Boende för alla, säger kommunen. Skrytbygge och gräddhylla förutspår andra.

Ett är säkert, Varbergs ansikte mot vattnet kommer att förändras. Krister Bertilsson är sektionsordförande för Transport i Hallands Hamnar, där Varberg och Halmstad ingår. Han förstår inte varför alla måste bo vid vattnet.

– Det finns ingenstans som det blåser så mycket som här på västkusten. Det kommer inte bli någon utsikt, rutorna kommer bli igensaltade. Men har man bara fönsterputs så går det väl an.

Vad värre är, Krister Bertilsson är orolig för att de som flyttar in bredvid hamnen kommer att klaga på bullret. Att kommunen kommer att bli tvungen att införa restriktioner för hamnens verksamhet. Något som i slutändan äventyrar hans och kollegornas jobb.

– Jag är rädd att de kommer att stoppa all hamnverksamhet när de väl har byggt upp husen.

Hamnar har funnits sedan urminnes tider. Vikingarnas Birka. Hansatidens Visby.

De moderna hamnarna byggdes ofta mitt i staden, med järnvägen nära för att köra gods vidare inåt landet. Att gå på kajkanten och se när bananbåtarna lossades var ett publiknöje.

Men i takt med att säkerheten förstärkts och effektiviseringen ökat har hamnarna blivit allt mer avstängda från offentligheten. Och att ha hamnen mitt i staden är inte längre en fördel, utan ett problem. Framför allt för kommuner som vill åt den attraktiva marken för bostäder.

Så ligger det till i Stockholm. Den frihamn som funnits sedan 1919 är snart ett minne blott. Både containertrafiken och oljehamnen ska flytta ut från stan. Kvar blir färjorna, för kryssningsgästerna vill fortfarande anlända till stadskärnan.

I stället togs nyligen det första spadtaget för hamnen i Norvik, söder om staden i grannkommunen Nynäshamn.

Henrik Widerståhl, vice vd och marknadschef för Stockholms hamnar, är entusiastisk när han pratar om fördelarna. Norvikshamnen ska kunna ta emot mycket större och mycket fler fartyg.

– Vi bygger en helt ny generation av hamn. I en första fas ska vi kunna hantera sex gånger mer gods än i dag.

Möjligheten att ta emot större fartyg är något som många hamnar brottas med. Fartygen blir bara större och större. Det kräver både djupa hamnbassänger, höga kranar och plats på kaj för att hantera de ökade godsmängderna.

Henrik Widerståhl tror på framtiden. Stockholm växer, handeln inom Östersjön växer och med nya miljömål måste mer gods flyttas över från väg till sjöfart.

Joakim Ärlund, vd för Sveriges Hamnar, är lite mer försiktig. Visst kommer godsmängderna att fortsätta öka. Men om godset hamnar på köl, räls eller väg, det beror till slut på politiska beslut. Däremot är han övertygad om att hamnarbetet, och hamnarbetaren kommer att förändras. Effektiviseringen har inget stopp. Nästa stora trend är att lasta och lossa utan någon handkraft.

– Vissa stora hamnar kan nog gå in på mer automatisering ganska snart. I de mindre hamnarna ligger det nog längre bort, säger han.

I dag finns helt automatisk godshantering bara i några jättehamnar. Rotterdam i Nederländerna är en. Där flyttas containrar mellan båtar, förarlösa truckar och fjärrstyrda kranar utan någon människa på kajen.

Det kan låta som science fiction, men Joakim Ärlund tror inte det är så långt borta. Han tar ett exempel. Om Volvo klarar av att få fram förarlösa fordon, och testa dem i stadsmiljö, borde då inte hamnarbete också gå att automatisera?

– En annan trend är fjärrstyrning. Man kan till och med göra det från ett annat land, när hamnen egentligen är stängd. Det här kommer att förändra hamnarbetarnas roll. Man kommer att bli mer av en operatör av system.

Peter Winstén är central ombudsman med ansvar för stuveriavtalet på Transport. Om han får drömma kommer hamnarna bli allt mer av sin regions logistiknav. Skräckscenariet är tvärtom, att andra entreprenörer tar över stora delar av det jobb som i dag görs i hamnen.

– Som jag upplever det har hela branschen förändrats, de senaste åren. Själva fartygsanlöpen går mycket snabbare. I stället lastar man mycket av godset på land. Antingen i containrar eller på andra lastbärare som man sen rullar ombord på båten. Det blir mer och mer likt terminalarbete.

– Jag vill att vi ska ha hela logistikkedjan som är i hamnområdet. Men arbetsgivarna försöker hela tiden runda oss och hitta andra lösningar. De försöker lägga ut arbetet på entreprenörer eller avtalsshoppa (välja ett billigare kollektivavtal) för att sänka kostnaderna gentemot kunden.

Hamnarbetarna har alltid varit en unikt stark grupp på svensk arbetsmarknad. Stridbara, med ett rykte om sig att inte tveka för en konflikt. Till saken hör att de också sitter på en makt att stanna Sverige som få andra yrkesgrupper har.

Det gör också att stuveriavtalet fortfarande är ett väldigt starkt kollektivavtal. Ordinarie arbetstid är 7–16.30 med schemalagda raster. Allt annat är övertid. I de senaste årens avtalsförhandlingar har arbetsgivarna, både lokalt och centralt tryckt på för att anpassa avtalet till den verklighet som de ser komma. Men än så länge har det inte lyckats. Företagen måste fortfarande förhandla med facket varje gång man vill schemalägga stuveriarbete på annan tid än dagtid, måndag till fredag.

– Sveriges hamnar säger ofta att det är besvärligt. Men de senaste fem, sex åren har vi kommit överens om jättestora arbetstidsförläggningar på tider som vi inte gjort tidigare, för att hamnarna ska få in kunder, säger Peter Winstén.

Villigheten att kompromissa, och hitta lösningar för att lägga arbete även på kvällar, nätter och helger, ser han som a och o för att hamnarna ska överleva som logistiknav. Annars är risken stor att någon annan tar över.

I hamnen i Varberg har arbete på annan tid än ordinarie än så länge kunnat lösas med frivillig övertid.

– Vi är stenhårda, vi släpper inte något på våra arbetstider. Det får räcka med att vi jamsar med på det där märket varje år, säger Krister Bertilsson, och syftar på den nivå på löneökningar som industrin sätter.

Han ska just flytta delarna till en tung containerkran, på väg till Island. Som mest väger krandelarna 14 ton av truckens maxvikt 15.

– Nu gnäller lilla gumman i hydrauliken!

Trucken han kör är ny sedan några år tillbaka. Och utrustad med ny teknik, både Ipad och kameror.

– När jag lyfter något och kör framåt, eller sänker ner godset, så ser jag ingenting. Då är kamera bak och fram värt hur mycket som helst.

På Ipaden ser han hur dagens arbete ska läggas upp. Förr var han tvungen att skriva ner allt för hand och ständigt lyssna på radion. Nu kan han skruva ner sorlet från radion och lita på informationen i Ipaden.

Krister Bertilsson kör trucken bort mot det som ska bli den nya hamndelen, när bostäderna tränger verksamheten längre ut. Han tror att Varbergsborna vet för lite om sin hamn.

– Om fler kom hit och tittade och såg hur stort det är och hur många jobb som finns här så kanske de skulle ha bättre förståelse.

– Alla kanske inte måste ha havsutsikt. De ser ju ändå bara på tv på kvällarna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs.

Punktstrejk i Karlshamns hamn, HF

Många problem återstår efter hamnkonflikten

Analys. Hamnkonflikten är avblåst och för första gången finns två centrala kollektivavtal för landets stuveriarbetare. Avtalen är visserligen exakt likalydande, men dubbleringen kommer ändå att få konsekvenser i hamnarna.

Transports fackklubb i Halmstads hamn

”I den här konflikten är alla förlorare”

Transportklubben i Halmstads hamn. Precis utanför fönstret pågår lastningen av en båt. Om 14 timmar går Hamnarbetarförbundet (HF) ut i strejk. Det är en konflikt som också påverkar de 15 medlemmarna i Transports fackklubb i Halmstads hamn.

Nina Broman Costa

Transportare med sikte på EU

EU-valet. Hon är säljare på en bensinstation och vill se fler arbetare i politiken. Nu står Nina Broman Costa själv som nummer fyra på Vänsterpartiets lista till EU-valet.

Mats Ericsson

Medlemssnack vid mack

Facket. När en chaufför tankar sin lastbil står han stilla i runda slängar mellan fem och 15 minuter. Då passar Transports uppsökare i Värmland på.

Eddie Prüss

Lagerarbetare på Postnord varslas

Lager. Postnord tappar kunder. I småländska Ljungby betyder det varsel om uppsägning för 39 anställda på lagret. Fackklubbens ordförande förhandlar för 180 transportare.

TMA-skyddet är nedfällt.

Facket varnar för fler olyckor efter nytt bakslag i domstol

Bärgning. Bilbärgare och andra jourarbetare längs vägarna gick på en ny mina när det gäller säkerheten i jobbet. Landets högsta juridiska instans tar inte upp frågan om generellt krav på skyddsfordon (TMA). Därmed vinner Arbetsmiljöverket, som gjort en 180-graderssväng.

Alkoholkoll i hamnarna på gång

Hamn/Åkeri. Ingen är emot att de som kör på svenska vägar är nyktra. Svårigheten är att få till rättssäkerheten när nykterhetskontroller införs i hamnarna. Planen är att en eller flera teststationer ska komma i gång i år.

Uppmaning till tidningsbuden: kräv rätt lön

Distribution. Tidningsbud som inte får ut lön för arbetad extratid är inget isolerat problem. Magnus Thelander, central ombudsman i Transport, säger: – Vårt budskap till buden är: Jobba i normal takt. Skriv upp all arbetad tid och kräv betalt. Blir det problem, kontakta facket!

Tidningsbud får inte betalt för extratid

Tidningsbud. Det är trögt att få ut extraersättningen när tidningsrundan tar längre tid än den uträknade. Tidningsbud på Prolog i Närke berättar att ersättningen ibland kan utebli helt.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Fackligt samarbete över gränserna mot lönedumpning

Åkeri. Några gömde sig i lastbilshytten. Andra kom fram till tältet som svenska Transport slagit upp i hop med litauiska lastbilsfacket Solidarumas. Förutom grillkorv blev det mycket snack om löner och arbetsvillkor i Karlshamns hamn på lördagen.

Månadens klubb
Samtransklubbens styrelse, tre ledamöter saknas.

”Det har aldrig känts så här stabilt”

Samtransklubben i Solna. Ny ägare, ny vd och nya mellanchefer väcker hopp i styrelsen för taxitelefonisternas fackklubb. Det verkar som om ett bättre klimat och större förståelse för fackets roll är på gång inom Samtrans i Solna.

Arbetsmiljön brister på bensinmackar

Bensin. Tre mackar i samma kedja. Tre besök av Arbetsmiljöverket. Och tre inspektionsmeddelanden fyllda av kritik. De tre Circle K-mackarna saknar rutiner och kunskap om det mesta inom arbetsmiljö.

SAS-plan på marken

Mindre att lasta när piloterna strejkar

Flyg. Piloternas strejk fortsätter in på sin femte dag och runt 550 SAS-flygningar är inställda i dag. Hundratals flyglastare fortsätter att gå till jobbet, men med betydligt mindre att göra.

Chaufförsbristen tema när Transport besökte skogsåkeri

Facket. Chaufförsbristen. Och fackets försäkringar. Det var två heta frågor när Transports Hälsingeavdelning besökte Sandres skogsåkeri i Edsbyn. – Jag är klämd mellan Transport och Transportstyrelsen, sa åkare Peter Sandres med ett visst allvar i rösten.

Nytt jobb för nio av tio uppsagda

Arbetsmarknad. Nio av tio uppsagda transportarbetare skaffar sig ny sysselsättning med stöd från Trygghetsfonden TSL. Efter ett år har de nytt jobb, startat eget eller börjat på en längre utbildning.

Facken rasar mot las-utredning

Politik. Fler undantag från sist in – först ut. Billigare att säga upp anställda. Regeringens utredare har fått direktiv som inte går fackens väg.