Kajarbete i Varberg hamn.
Close
I Varberg hamn har godsmängderna ökat i takt med att arbetet blivit effektivare och inga stuveriarbetare har behövt sägas upp. Men vem vet vad som händer om tekniken leder till allt mer automatisering.
Close

Hamn i förändring

Sedan urminnes tider har de lassat och lossat i ur och skur. Men vad händer med hamnarbetarna om robotar tar över lastningen och kommunerna vill se bostäder i stället för kranar på kajen?

Det rör på sig i hamnen i Varberg. Fartyget Explorer ligger vid kaj och väntar på att lastas med sågade trävaror till hamnar i Storbritannien. Trävaror som till viss del rullar in med lastbil samma dag, så truckarna får köra i skytteltrafik mellan de nyanlända bilarna och kajkanten.

Mitt i allt står Peter Lenestad och två kollegor och sätter fast sling på paket med virke innan de lastas med kranen ombord på fartyget.

– Här är det organiserat kaos i dag, säger Peter och tar en paus.

Han har arbetat i hamnen i 20 år. Den orangeröda jackan med Hallands Hamnar tryckt på ryggen är ny och kranen, en Multi docker, lastar mycket snabbare än de gamla linkranarna som byttes ut för tio år sedan. Men i övrigt har inte mycket förändrats sedan han började. Och så här tror han det kommer att förbli. Varbergs hamn är specialiserad på sågade trävaror. Här lastas mest paket på paket med konstruktionsvirke.

– Jag tror att det ser ut så här även om 10,15 år. Det är så mycket som görs manuellt som man inte kan ta bort.

Men inte just här, vid den här kajkanten. Här ska nämligen byggas bostäder. Boende för alla, säger kommunen. Skrytbygge och gräddhylla förutspår andra.

Ett är säkert, Varbergs ansikte mot vattnet kommer att förändras. Krister Bertilsson är sektionsordförande för Transport i Hallands Hamnar, där Varberg och Halmstad ingår. Han förstår inte varför alla måste bo vid vattnet.

– Det finns ingenstans som det blåser så mycket som här på västkusten. Det kommer inte bli någon utsikt, rutorna kommer bli igensaltade. Men har man bara fönsterputs så går det väl an.

Vad värre är, Krister Bertilsson är orolig för att de som flyttar in bredvid hamnen kommer att klaga på bullret. Att kommunen kommer att bli tvungen att införa restriktioner för hamnens verksamhet. Något som i slutändan äventyrar hans och kollegornas jobb.

– Jag är rädd att de kommer att stoppa all hamnverksamhet när de väl har byggt upp husen.

Hamnar har funnits sedan urminnes tider. Vikingarnas Birka. Hansatidens Visby.

De moderna hamnarna byggdes ofta mitt i staden, med järnvägen nära för att köra gods vidare inåt landet. Att gå på kajkanten och se när bananbåtarna lossades var ett publiknöje.

Men i takt med att säkerheten förstärkts och effektiviseringen ökat har hamnarna blivit allt mer avstängda från offentligheten. Och att ha hamnen mitt i staden är inte längre en fördel, utan ett problem. Framför allt för kommuner som vill åt den attraktiva marken för bostäder.

Så ligger det till i Stockholm. Den frihamn som funnits sedan 1919 är snart ett minne blott. Både containertrafiken och oljehamnen ska flytta ut från stan. Kvar blir färjorna, för kryssningsgästerna vill fortfarande anlända till stadskärnan.

I stället togs nyligen det första spadtaget för hamnen i Norvik, söder om staden i grannkommunen Nynäshamn.

Henrik Widerståhl, vice vd och marknadschef för Stockholms hamnar, är entusiastisk när han pratar om fördelarna. Norvikshamnen ska kunna ta emot mycket större och mycket fler fartyg.

– Vi bygger en helt ny generation av hamn. I en första fas ska vi kunna hantera sex gånger mer gods än i dag.

Möjligheten att ta emot större fartyg är något som många hamnar brottas med. Fartygen blir bara större och större. Det kräver både djupa hamnbassänger, höga kranar och plats på kaj för att hantera de ökade godsmängderna.

Henrik Widerståhl tror på framtiden. Stockholm växer, handeln inom Östersjön växer och med nya miljömål måste mer gods flyttas över från väg till sjöfart.

Joakim Ärlund, vd för Sveriges Hamnar, är lite mer försiktig. Visst kommer godsmängderna att fortsätta öka. Men om godset hamnar på köl, räls eller väg, det beror till slut på politiska beslut. Däremot är han övertygad om att hamnarbetet, och hamnarbetaren kommer att förändras. Effektiviseringen har inget stopp. Nästa stora trend är att lasta och lossa utan någon handkraft.

– Vissa stora hamnar kan nog gå in på mer automatisering ganska snart. I de mindre hamnarna ligger det nog längre bort, säger han.

I dag finns helt automatisk godshantering bara i några jättehamnar. Rotterdam i Nederländerna är en. Där flyttas containrar mellan båtar, förarlösa truckar och fjärrstyrda kranar utan någon människa på kajen.

Det kan låta som science fiction, men Joakim Ärlund tror inte det är så långt borta. Han tar ett exempel. Om Volvo klarar av att få fram förarlösa fordon, och testa dem i stadsmiljö, borde då inte hamnarbete också gå att automatisera?

– En annan trend är fjärrstyrning. Man kan till och med göra det från ett annat land, när hamnen egentligen är stängd. Det här kommer att förändra hamnarbetarnas roll. Man kommer att bli mer av en operatör av system.

Peter Winstén är central ombudsman med ansvar för stuveriavtalet på Transport. Om han får drömma kommer hamnarna bli allt mer av sin regions logistiknav. Skräckscenariet är tvärtom, att andra entreprenörer tar över stora delar av det jobb som i dag görs i hamnen.

– Som jag upplever det har hela branschen förändrats, de senaste åren. Själva fartygsanlöpen går mycket snabbare. I stället lastar man mycket av godset på land. Antingen i containrar eller på andra lastbärare som man sen rullar ombord på båten. Det blir mer och mer likt terminalarbete.

– Jag vill att vi ska ha hela logistikkedjan som är i hamnområdet. Men arbetsgivarna försöker hela tiden runda oss och hitta andra lösningar. De försöker lägga ut arbetet på entreprenörer eller avtalsshoppa (välja ett billigare kollektivavtal) för att sänka kostnaderna gentemot kunden.

Hamnarbetarna har alltid varit en unikt stark grupp på svensk arbetsmarknad. Stridbara, med ett rykte om sig att inte tveka för en konflikt. Till saken hör att de också sitter på en makt att stanna Sverige som få andra yrkesgrupper har.

Det gör också att stuveriavtalet fortfarande är ett väldigt starkt kollektivavtal. Ordinarie arbetstid är 7–16.30 med schemalagda raster. Allt annat är övertid. I de senaste årens avtalsförhandlingar har arbetsgivarna, både lokalt och centralt tryckt på för att anpassa avtalet till den verklighet som de ser komma. Men än så länge har det inte lyckats. Företagen måste fortfarande förhandla med facket varje gång man vill schemalägga stuveriarbete på annan tid än dagtid, måndag till fredag.

– Sveriges hamnar säger ofta att det är besvärligt. Men de senaste fem, sex åren har vi kommit överens om jättestora arbetstidsförläggningar på tider som vi inte gjort tidigare, för att hamnarna ska få in kunder, säger Peter Winstén.

Villigheten att kompromissa, och hitta lösningar för att lägga arbete även på kvällar, nätter och helger, ser han som a och o för att hamnarna ska överleva som logistiknav. Annars är risken stor att någon annan tar över.

I hamnen i Varberg har arbete på annan tid än ordinarie än så länge kunnat lösas med frivillig övertid.

– Vi är stenhårda, vi släpper inte något på våra arbetstider. Det får räcka med att vi jamsar med på det där märket varje år, säger Krister Bertilsson, och syftar på den nivå på löneökningar som industrin sätter.

Han ska just flytta delarna till en tung containerkran, på väg till Island. Som mest väger krandelarna 14 ton av truckens maxvikt 15.

– Nu gnäller lilla gumman i hydrauliken!

Trucken han kör är ny sedan några år tillbaka. Och utrustad med ny teknik, både Ipad och kameror.

– När jag lyfter något och kör framåt, eller sänker ner godset, så ser jag ingenting. Då är kamera bak och fram värt hur mycket som helst.

På Ipaden ser han hur dagens arbete ska läggas upp. Förr var han tvungen att skriva ner allt för hand och ständigt lyssna på radion. Nu kan han skruva ner sorlet från radion och lita på informationen i Ipaden.

Krister Bertilsson kör trucken bort mot det som ska bli den nya hamndelen, när bostäderna tränger verksamheten längre ut. Han tror att Varbergsborna vet för lite om sin hamn.

– Om fler kom hit och tittade och såg hur stort det är och hur många jobb som finns här så kanske de skulle ha bättre förståelse.

– Alla kanske inte måste ha havsutsikt. De ser ju ändå bara på tv på kvällarna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Oxelösunds hamnklubb

Klubben som varit med sedan 1897

Oxelösunds hamn. Senaste fackliga striden – och segern – i Oxelösunds hamn handlade om komptids-banken. Förut la arbetsgivaren ut kompledighet när det passade produktionen. Nu väljer hamnarbetarna om de vill ta semester eller komp när de har beviljats ledighet.

Uppgifter: Utredaren vill begränsa strejkrätten

Politik. Den pågående utredningen om strejkrätt föreslår begränsningar, det uppger Sveriges Radios Ekot.

Göteborgs hamn

”Agera snabbt i Göteborg!”

Debatt. Uppdrag granskning gjorde ett tappert försök den 17 januari att utreda hamnstriden i Göteborg. Det ökade förvirringen, granskarna blickade bakåt, inte framåt. Det leder ingen vart att älta de välkända stridsfrågorna. En meningsfull diskussion måste gälla framtiden, den möjliga utvägen. Konflikten gynnar de antifackliga krafterna. Strupgreppet om vår utrikeshandel måste lossas.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.

Pengar

Kolla ditt lönebesked

Bevakning. Du som jobbar i bevakningsbranschen, glöm inte att kolla din lön! – Jag får en hel del signaler om att det brister både i små och stora företag. Grundlön och ob är oftast rätt, men det finns andra ersättningar som inte betalas ut, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Tvisten löst i Luleå hamn

Hamn. Tvisten i Luleå hamn är löst. På tisdagskvällen skrev Transport och stuveribolaget Shorelink på ett lokalt avtal som innebär att helgarbetet återupptas i hamnen. – Tidigare skedde det som övertid, nu är arbetet schemalagt, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.