Tomas Pettersson, vd på Foodtankers
Close
Tomas Pettersson är vd på Foodtankers. Han uppger att åkeriet skulle ha tvingats lägga ner om man inte flaggat ut många av lastbilarna till låglöneländer.
Close

”Håller man på att drunkna blir man desperat”

Tricksande med milpeng. Svenska chaufförer som ersatts av lågbetalda östförare. Löneutbetalningar via ett skojarföretag i Danmark. Foodtankers har varit en följetong i medierna. Vd:n Tomas Pettersson talar ut om utflaggade bilar och chaufförer.

Åkeriet ligger på en kulle strax utanför Karlshamn. På den inhägnade gårdsplanen står ett halvdussin polsk- och ungerskregistrerade dragbilar.

Förarna går i skytteltrafik till lokalerna som inretts med kök toaletter, dusch och tv-rum.

Vd Tomas Pettersson tar emot på kontoret. Jag berättar om de olika bilder av branschen som förmedlades till gymnasielärarna. Han nickar:

– Jag har också en väldigt tudelad bild. 75 procent av vår verksamhet är transporter utanför Sverige. Problemet med chaufförsbristen ser vi i vartenda land. Jag är övertygad om att det handlar om en ny världsbild bland unga.

– Det finns så mycket annat än att köra lastbil. Även i Polen och Portugal vill chaufförerna komma hem på kvällen. Våra utländska förare månar mer om sin ledighet nu, förr jobbade man gärna så mycket det gick. För att tjäna pengar.

Åkerinäringen har låg status, fortsätter han:

– Vi får klä skott för hela den globala klimatpåverkan. För olyckorna och för trängseln på vägarna. Alla skriverier förstärker den negativa bilden.

Tomas Pettersson bedyrar att han är kritisk mot lönedumpningen och villkoren som gäller för många utländska förare. Samtidigt försvarar han Foodtankers upplägg där omkring 75 chaufförer faktiskt är anställda i polska och ungerska dotterbolag.

– Det finns östförare som är närmast livegna, det är åt helvete. Våra chaufförer jobbar tre veckor och är lediga en. Vi erbjuder bra service när de kommer till Karlshamn och vi har varit noga med att behandla alla lika, bortsett från lönerna som är anpassade efter nivån i hemlandet.

Foodtankers utländska förare kör i Europa, men också till Sverige. Personer med insyn i bolaget uppger att en del av Foodtankers polska bilar är anpassade för trafik i Norden och bara rullar i Sverige, Danmark och Norge.

Är det så att Foodtankers satt i system att låta de polska och ungerska chaufförerna köra mellan de nordiska länderna, och sedan utföra cabotagetransporter parallellt?

– Nej, säger Tomas Pettersson bestämt. Vi har fyra polska ekipage med treaxliga dragbilar som fungerar bra i Norden. Ibland kör de chaufförerna någon cabotageresa här, men det är svårplanerat.

– De övriga 27 bilarna i Polen, och alla i Ungern, är tvåaxliga dragbilar som optimerats för trafik ute i Europa. På dem är tankarna mindre. De lastar bara 25 ton, mot 35 ton på våra svenska bilar. Att låta de ungerska bilarna rulla i Norden skulle vara en dålig affärsidé.

I många år var Foodtankers ett tankbilsåkeri med bara svenska bilar och svenska chaufförer som körde över hela Europa. Huvudkund var Karlshamns AB (numera omdöpt till AAK) som tillverkar vegetabiliska oljor.

Vad fick bolaget att överge den linjen?

– Redan år 2000 hade vi köpt upp ett åkeri Ungern. Det var före min tid, men syftet var att komma över de CEMT-tillstånd som då behövdes för att köra internationella transporter i EU. Tanken var att det ungerska företaget skulle bedriva en självständig verksamhet med Ungern som bas.

– Men 2004 hände ju något som slog undan fötterna på allting! EU utvidgades med länderna i öst. Vi insåg att vår verksamhet skulle gå åt pipan om vi inte agerade. Kunderna började snabbt klaga: ”Ni ligger 20 procent för högt…”

Tomas Pettersson berättar att företaget provat med att erbjuda kunderna två alternativ: antingen en transport med svensk förare eller en med utländsk, till lägre pris.

– Ingen var intresserad av den dyrare. Det skilde 20 procent på priset, ibland mer.

Prisskillnaden stämmer väl överens med uppgifter från branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag (SÅ). I fjärrtrafik med svenska bilar och svenskt kollektivavtal utgör chaufförslönen omkring 40–44 procent av transportkostnaden. Halveras lönekostnaden kan fraktpriset sänkas med 20 procent.

Vd Tomas Pettersson uppger att även den nordiska trafiken skulle ha fallit om Foodtankers inte vidtagit drastiska åtgärder. 2003 började man säga upp de svenska chaufförerna och flagga ut bilarna.

Sju svenska förare flyttades också över till det nystartade ”bemanningsföretaget” Rentdriver i Danmark. Det är en historia som slutade med konkurs för Rentdriver, svarta rubriker och stora skatteskulder för chaufförerna.

– Rentdriver var skit och inget jag försvarar i dag, säger Tomas Petterson. Men håller man på att drunkna blir man desperat. Med facit i hand kan vi ändå säga att vi höll ut länge. Många av våra konkurrenter slutade med svenska förare långt tidigare.

Dinocarrier var ett annat snedsteg som tärde på förtroendekapitalet. Foodtankers ägde ett bolag i Estland, där tanken varit att etablera trafik i Baltikum. Bolaget såldes, men under en period hyrde Foodtankers in estniska förare därifrån. I medierna kom det fram uppgifter om löner ned mot 20 kronor i timmen.

Tomas Pettersson anser att man måste se till hela ersättningen som förarna fick. Samma sak gäller för de polska och ungerska chaufförerna som kör för bolaget i dag:

– Det är bara i Sverige vi skiljer stenhårt på lön och traktamente. Förarna som kommer från östra Europa vill ha pengar i handen, det är det som räknas. Människor som är uppväxta i de länderna litar inte på det sociala skyddsnätet. Framför allt de äldre vill lösa det själva.

– I dag betalar vi de utländska förarna 15 000 till 17 000 kronor. Det är bra jämfört med vad de skulle ha tjänat hemma.

Lönen var en facklig tvistefråga långt innan Foodtankers flaggade ut bilarna. Åkeriet hade ett eget lönesystem som i princip innebar milpeng. Transport hade gått med på avsteget. Skälet var att många förare körde en blandning av inrikes- och utrikestrafik. Därmed hamnade de i gränslandet mellan två olika kollektivavtal.

Leif Zakrisson var chaufför och fackligt aktiv på den tiden. Han beskriver hur det lokala lönesystemet bidrog till att skapa ett A- och ett B-lag bland chaufförerna. A-laget körde på Europa och fick ihop massor av mil och bra betalning. Andra körde mest inrikeskörningar, med helt annat utfall i plånboken.

Förarkollektivet var splittrat i synen på den lokala uppgörelsen. Kenneth Björkman var ombudsman på Transports Kristianstadsavdelning och utkämpade hårda duster med tankbilsjätten i Karlshamn.

– Ja, du milde, skrockar han. Jag fick stallorder från förbundsledningen om att det vanliga kollektivavtalet, det röda, skulle gälla i sin helhet. Många förare var emot, de körde ju så att ögonen blödde och tjänade pengar som gräs.

Leif Zackrisson och Kenneth Björkman är numera pensionärer. Både de och andra som jobbar eller jobbat i Foodtankers anser att företaget har åtskilligt gemensamt med Andreassons i Veddige.

I fallet Andreassons har Skatteverket fastslagit att de utländska förarna inte varit riktiga egenföretagare. De har i praktiken varit så hårt knutna till åkeriet att de skattemässigt ska betraktas som anställda.

Foodtankers vd Tomas Pettersson ogillar jämförelsen. Han menar att åkeriets dotterbolag är riktiga arbetsgivare som skattar i hemländerna.

Hur ser han på framtiden? Hur ser utvecklingen ut?

– Som det är nu tjänar vi mest på körningarna i Norden. Konkurrensen är hård, men det är ändå inget jämfört med situationen ute i Europa. Tittar jag tio år framåt är jag övertygad om att mer gods kommer att flyttas över på tåg. Det måste gå åt det hållet, både nationellt och internationellt.

– Personligen är jag positiv till en vägslitageavgift. Jag inser att jag får större delen av Åkerisverige mot mig när jag säger så. Men om den blir rätt utformad kan det bli bra. Förutsättningen är att den innehåller en skatteväxling och träffar alla lastbilar som rullar på svenska vägar.

I likhet med många andra efterlyser Tomas Pettersson fler trafikpoliser och ett fungerande kontrollsystem för cabotaget.

I EU finns starka krafter som vill släppa all inrikestrafik fri i unionen. Är det en bra idé?

– Nej, nej! Den tanken har jag inte ens vågat tänka. Men jag börjar faktiskt ana en ljusning. Att transportköparna ser mer till kvalitet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Peter Lövkvist

”Det handlar om hederlig gammal solidaritet”

Åtta frågor. En gång var han hamnarbetare i Gävle. De senaste sju åren har det i stället handlat om fackligt samarbete i Norden. Så här tänker Peter Lövkvist – ny internationell chef på Transport.

Per-Olov "Turken" Lundin i lastbilshytten.

”Varför ska jag sluta jobba?”

Mötet. Han gick till sjöss som 16-åring och har hunnit avverka tio transportyrken. Vid fyllda 69 år kör han fortfarande lastbil.

Arne Reldin

… psykolog i Gagnef, fick oväntat besök på tisdagskvällen. Han bor granne med Sveriges enda flottbro. Eller före detta flottbro snarare.

Väktare vaktar bränder – fast inte här

Efter massiv vattenbombning skulle ett bevakningsföretag ta över och vakta den pyrande skogsbranden, uppgav räddningschefen. Transportarbetaren åker till Jerkersbodberget för att snacka med brandväktarna. Men det är för tidigt. Släckningen pågår fortfarande och miljöchauffören Kjell Arvidsson kör lass efter lass med vatten med sin tankbil.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.

Pengar

Kolla ditt lönebesked

Bevakning. Du som jobbar i bevakningsbranschen, glöm inte att kolla din lön! – Jag får en hel del signaler om att det brister både i små och stora företag. Grundlön och ob är oftast rätt, men det finns andra ersättningar som inte betalas ut, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Tvisten löst i Luleå hamn

Hamn. Tvisten i Luleå hamn är löst. På tisdagskvällen skrev Transport och stuveribolaget Shorelink på ett lokalt avtal som innebär att helgarbetet återupptas i hamnen. – Tidigare skedde det som övertid, nu är arbetet schemalagt, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.

Almedalen 2018

Hård dragkamp väntar om ”oljan” från skogen

Miljö. Rötter, grenar och andra restprodukter vid skogsavverkning, alltså biomassa, pekas ofta ut som en råvara som ska ersätta fossil olja i framtiden. Men hur långt räcker den egentligen om flyg, lastbilar och även industrin ska dela på samma råvara?

Almedalen 3 juli Debatt om åkeri

”Många jagar lägsta pris – till varje pris”

Åkeri. Råder det verkligen kaos på svenska vägar? Transports ordförande Tommy Wreeth fick frågan på förbundets eget seminarium om problemen i åkeribranschen. – Många transportköpare jagar lägsta pris. Till varje pris, svarade han.

Het debatt när unga politiker möttes i Almedalen

Arbetsmarknad. Dagens unga vill helst jobba i stora företag eller inom den offentliga sektorn. Intresset för att starta eget och arbete i små privata bolag har sjunkit. Undersökningen presenterades strax innan de politiska ungdomsförbunden drabbade samman i en het debatt om ungas ställning på arbetsmarknaden.

Oenighet stoppade nya cabotageregler

EU-regler. Nej. Det blir inga förändringar i EU:s transportpolitik den närmaste tiden. Parlamentet tog under onsdagen ställning för att regler om cabotage och vilotid ska omförhandlas i utskotten.

”Beslutet handlar om den svenska transportsektorns överlevnad”

EU-regler. I morgon, onsdag, fattar EU beslut som kan avgöra framtiden för cabotageregler, lönerna för fattiga östchaufförer och alla lastbilsförares kör- och vilotider. – Det är två oerhört viktiga förslag. Det ena handlar om den svenska transportsektorns överlevnad. Det andra handlar om att människor ska överleva i trafiken, säger EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S).