Get your kicks on Route 66

Krönika. Året gick fort! Jag skulle egentligen varit tjänstledig för att skriva fram till september. Men är redan ”back in the saddle” eller, nåja, i förarstolen. Ett halvtidsschema dök upp och boken är så gott som klar så …

Allt var sig likt på jobbet. Lite nytt folk och de verkade bra, som de gamla kamraterna. Flyktingströmmarna som jag fruktat möta, vandrandes längs Autobahn, har inte setts till. Men det finns id-kontroller vid tullen i Helsingborg. Fast förr var de vanliga så de är inget nytt. Europa är tack och lov inte ett enda land – ännu.

Vid en fika invid Autobahn i Bockel sa en kollega ”Tänk om man jobbade så mycket som vi inom något annat yrke. Då skulle man vara mångmiljonär nu.”

Det stämmer nog. Jag vet chaufförer som bytt till databranschen eller handlar med aktier och de har verkligen blivit miljonärer; och fått ordnade familjeliv.

Men det är som om allt jag hatar med att köra lastbil: tidspressen, ovissheten, helg- och nattjobben, halkan och alla andra risker längs vägarna, också är det som gör att jag blir kvar. Så präglad är jag av ”lösa uppgiften”-syndromet: Blir det kö – hitta småvägarna. Om bilen pajar – försöka få ihop skrotet, om så med ståltråd. Är det snöstorm – ligg i vänsterfilen och håll farten. Ibland är det till och med skönt att jobba på nätter och helger när andra sover och är lediga. Då finns det ett speciellt lugn på fiken, terminalerna och nattfärjorna.

Ibland undrar jag när denna totalt misslyckade kärlekshistoria jag har med mitt yrke ska ta slut. När jag ska tröttna och verkligen göra något annat. Tillfällen har ju funnits även om just skrivandet inte går så bra att leva på.

Men jag hänger kvar och jag iakttar en del av de nya chaufförerna. De som bara vill köra mycket och långt. Men som snabbt slutar. För hemligheten med yrket är att man också måste gilla strulet och problemen. Tycka om att samarbeta med kollegor, terminalare, lagerpersonal, mekar, hamnarbetare och att stå ut med speditörerna. Att kunna beräkna tid och lägga upp en rutt och att fatta när ett fel är så stort att det är dags att gå på verkstad. Allt det här är egentligen skitsaker, det är vardag och tusentals människor kan det. De flesta bättre än mig.

Men det allra märkligaste är att när jag berättar om mitt jobb för andra, oavsett om de är läkare, lärare eller tjänstemän, säger de att de avundas mig. Och de flesta skulle gärna åka med en sväng till Holland eller Danmark.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Sopgubbarnas sista strid

Ledare. Sommaren blev inte som tänkt. Det ska vara nyhetstorka i juli. Lugn och ro. Inte sopkrig och regeringskris. Inte häcken full för en ensam redaktör på en i övrigt öde redaktion.

Kul-tur på hjul

Davids krönika. Ett par saker är Transport särskilt känt för bland allmänheten: kampen mot lönedumpning och vägkrogsbiblioteken med ljudböcker. De som gjort chaufförer till den kanske mest belästa yrkesgruppen i Sverige.

Alla transportare behövs i framtiden

Ordförandeord. Kongressen i Örebro är avslutad. Vårt förbund har stakat ut inriktningen för framtiden genom en lång rad beslut inom olika områden.

Är inte äldre värda samma försäkringsskydd?

Insändare. Jag har varit på kongress … många frågor avhandlades och många beslut togs! Avtalsförsäkringar behandlades i ett antal motioner. Många olika infallsvinklar och olika yrkanden, jag lyssnade på argument och höll med om mycket som sades. Dock är det en sak jag inte förstår.

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

TRANSPORTS FRAMTID

Därför vill vi ha Tommy Wreeth som ordförande

Debatt. Eftersom det är på kongressen nedanstående frågor egentligen hör hemma hade vi inte tänkt ta till orda, men likt biskop Brask ser vi oss nu nödsakade att ta bladet från munnen.

TRANSPORTS FRAMTID

Förbundets framtid sedd från Göteborg

Debatt. Avdelning 3:s kongressombud är glada över beskedet att Markus Pettersson kandiderar till att bli Transports näste förbundsordförande. Efter diskussion ställer sig hela vår delegation bakom Markus kandidatur.

TRANSPORTS FRAMTID

Välj ett stadigt vu!

Debatt. Jag vet hur det känns när man stirrar på färdskrivarklockan för att utnyttja körtiden till max. Jag vet hur det känns när familjen klagar över sen hemkomst för fjärde dagen i rad. Jag vet också hur "mysigt" det är när man fått olja eller diesel på handskarna direkt på morgonen, utan att ha möjlighet att få ut nya innan passet är slut, om ens då …

Ett lönesänkaravtal som saknar motstycke

Debatt. Seko sjöfolk sänker lönen för sjömän inom sitt avtalsområde med 22 procent. Ni läste rätt. Fackförbundet Seco sjöfolk håller i yxan. Det nya avtalet gäller från och med den 2 april i år.

Det är i vardagen vi hämtar vår kraft

Ordförandeord. Några dagar innan förbundet samlas för kongress i början av juni presenterar EU-kommissionen förslaget om nya gemensamma regler för åkerinäringen i Europa. En av våra ödesfrågor och vår största politiska kamp i förbundet de senaste 20 åren – EU:s avreglering av åkerinäringen – kommer att vara högaktuell under kongressen.

Markus eller Tommy?

Ledare. Transports tillförordnade ordförande Markus Pettersson går nu ut öppet med att han kandiderar till ordförandeposten på förbundets kongress i juni. Han meddelade beslutet till personal och förtroendevalda klockan 07.22 i dag på måndagsmorgonen, mindre än tre timmar innan Transportarbetaren går i tryck.