Filmtittande
Close
Artikelförfattaren tvingade sin sambo att se Ingmar Bergmans Vargtimmen, i stället för favoritserien på streamingtjänsten HBO.
Close

Gamla rullar blir ettor och nollor

Kultur. Från Ingmar Bergman till Pelle Svanslös. Gamla analoga filmer blir tillgängliga igen när de blir digitala. Det finns omkring 9 000 filmer bevarade i Svenska Filminstitutets arkiv. Sedan några år tillbaka får ett 100-tal av dem nytt liv varje år.

Digital teknik gör att biografer kan visa allt från direktsänd opera till att göra en enstaka visning av Pelle Svanslös från 1981, eller Fucking Åmål från 1998, eller kanske en experimentell film som nästan ingen hört talas om. För den som har svårt att ta sig till en biograf har det blivit lättare än någonsin att leta upp klassiker med perfekt bildkvalitet och se dem hemma i tv-soffan.

En onsdagskväll i september nattade jag barnen och startade SVT Play på min smarta tv. Där går det just nu att se Bergmans enda skräckfilm Vargtimmen.

Lova Hagerfors
Lova Hagerfors. Foto: Mia Carlsson

Före filmen visas en vit text på svart platta som berättar att den är restaurerad från en 35-millimetersfilm av Svenska Filminstitutet. Tidigare samma vecka ringde jag till just Filminstitutet och Lova Hagerfors som är chef för Tillgängligt filmarv.

– I mitten av 2000-talet förändrades filmbranschen väldigt snabbt. Från att ha varit analog i hundra år blev den digital. Biograferna skaffade digitala projektorer och slängde ut de gamla. Samtidigt var alla filmer i vårt arkiv på 35-millimetersfilm.

Då frågade sig arkivarierna vad som skulle göras med alla gamla filmer. De låg i frysen och kunde må gott där i flera hundra år, men en del av Filminstitutets uppdrag är att ge allmänheten tillgång till de gamla filmerna. En digitalisering påbörjades.

– Om man ska göra det i hög kvalitet som håller för biograf men också håller för framtidens teknik, då måste det göras ordentligt och högupplöst. Det tar tid och är kostsamt, säger Lova Hagerfors.

Staten gav Svenska Filminstitutet ett anslag som räckte i fem år. Under den tiden kunde cirka 500 av ungefär 9 000 filmer i arkivet digitaliseras. Filminstitutet har numera fått ett permanent anslag för att fortsätta restaureringen av gamla filmer.

En digital film skickas till bion via nätet. En analog film behöver postas. På grund av rädsla för att filmerna skulle skadas höll Filminstitutet hårt i rullarna, och därför var de inte särskilt tillgängliga. Från att mest ha jobbat med att dela ut filmstöd och att bevara det gamla har Filminstitutet nu egen digital distribution av film.

Vilka filmer vill folk se då? I år skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år, därför är hans filmer de populäraste av dem som distribueras av Filminstitutets just nu. Men tittar man bakåt är barnfilmer väldigt poppis. Inte minst Pelle Svanslös som legat på topplistan under flera år.

– Det görs inte lika mycket bra film till barn som till vuxna. I Sverige har vi en fin tradition av barnfilm, det finns många filmer i arkivet. Har man historien tillgänglig finns det mer till barnen. Många vuxna tror att det ska vara tråkigt och konstigt, men barn är rätt öppna om man först presenterar vad de ska få se.

Och hur var Bergman-filmen då? Skådisgiganterna Max von Sydow och Liv Ullman var bra. Filmen spelades in 1968 men efter restaureringen är den svartvita bilden kristallklar. Även om Vargtimmen ska vara någon slags skräckfilm blir den aldrig en tiondel så ryslig som Exorcisten, där von Sydow också spelar.

Vid ett tillfälle i filmen sitter hans karaktär i en mörk stuga med en snart utbränd tändsticka och säger: ”Det fanns en tid när nätterna var till för sömn. Djup drömlös sömn. Att sova.” Som pappa till en bebis känner jag igen mig i repliken, och tänker att en stillsam film som Vargtimmen hade passat mig bättre i en del av livet där man får sova om natten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

husbilen

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

David Ericsson

Jag blir nervös av klockor

Davids krönika. Jag köpte en målning på ett galleri. En bekant hade rekommenderat mig att gå dit och plötsligt fanns den bara där. Bilden på kvinnoansiktet med björkar i bakgrunden. Kvinnan hade något beslöjat över sig med en gåtfullt frånvarande blick.

Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.