Fredagen vi höll andan

Ledare. Samma dag som vi skulle ha skickat det här numret av tidningen till tryckeriet valde Transports ordförande Lars Lindgren att avgå. Aftonbladets avslöjande om krognotor och användningen av övernattningsbostad och förbundsbil skapade ett hårt tryck på en fackföreningsledare som redan innan var pressad av avtalsrörelsen och oenigheter inför kongressen i juni.

Kvällen före avhoppet, på torsdagen, var Lars Lindgren inbjuden som gästtalare på årsmötet i Transports Stockholmsavdelning. Huvudtemat var avtalsrörelsen, men han tog också upp också mediegranskningen och sa:

”Vad som än händer, kom ihåg en sak: Transport är mycket, mycket större än en enskild person. Håll ihop! Värna förbundet! Håll fanan högt!”

Som chefredaktör och ansvarig utgivare för Transportarbetaren är jag skakad över det som utspelas. Frågorna tränger sig på i bakhuvudet. Borde det varit vi på förbundstidningen som letade upp Transportbasens kontokortsutdrag? Och inte bara hans. Övriga ledningen, förbundsstyrelsen, ombudsmän och tjänstemän har också Mastercard utställda av förbundet.

Borde det varit vi som smög efter Lars Lindgren för kontrollera var och vid vilka tidpunkter han parkerade den Volvo som de tre personerna i förbundsledningen har rätt att använda. För tjänstebruk. Var det vårt ansvar? Vår skyldighet rent av som medlemstidning?

Det har kommit in en motion till kongressen som aktualiserar frågan. Den kommer från Uppsalaavdelningen som vill att det i stället är förbundets ordförande som i framtiden ska vara ansvarig utgivare för Transportarbetaren. Alltså vara den som bestämmer vad som ska publiceras.

Motionen avslutas med orden: ”Låt revisorerna utöva revision och tidningen ägna sig åt medlemsnytta!”

Det finns ingen ägarpolicy för Transportarbetaren. Just i dag önskar jag mer än någonsin hade vi klara direktiv för vad som är vårt uppdrag. Direktiv som alla anställda och fackliga förtroendemän i förbundet känner till.

Jag tolkar Uppsalaavdelningens motion som att revision och medlemsnytta är två skilda saker. I min värld är det precis tvärtom. Det jobb revisorer och medier normalt gör – eller bör göra – är i högsta grad medlems- och medborgarnytta.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.