Annons:
Annons:
Eric Fredriksson
Close
Eric Fredriksson är distributionschaufför och aktiv i Transportklubben på jobben. Här har han just lämnat en leverans hos ett industriföretag.
Close

Förarbrist – läge för höjd lön?

Åkeri. Högkonjunktur och byggboom driver på åkeribranschen. På tio års sikt saknas 50 000 lastbilsförare. Guldläge för höjd lön?

Eric Fredriksson
Doft av choklad och socker. Arbetsdagens sista stopp är på ett företag som gör bageriprodukter.  Foto: John Antonsson

Företagen skriker efter lastbilschaufförer. Det borde vara guldläge att få upp lönen. Men väldigt lite talar för att förarlönerna är på väg att glida i  väg.

Från Göteborg, via Lerum till Floda, Stenkullen för att sedan köra tillbaka till Göteborg. Rutten måste vara så effektiv som möjligt. Stegen med lådor till apotek, gods till industrier och hämtade bageriprodukter får aldrig vara långsamma, det finns inte tid för det. Just den här tisdagen är något lugnare. Eric Fredriksson hittar små luckor att växla några ord, med handen vilande på ratten, innan det är dags att köra till nästa stopp.

Eric Fredriksson har kört hos åkeriet Bäckebol, för Schenker, sedan studenten för sju år sedan. Han sitter i styrelsen för fackklubben på jobbet. Eric och resten av styrelsen jobbar för att få upp lönerna.

På deras arbetsplats finns ett fryst premielönesystem. Förr fick chaufförerna en del av lönen som premie betalt efter vikt och antal gods. I takt med att typen av leveranser förändrades blev lönerna mindre rättvisa. Så premielönesystemet frystes och i stället får chaufförer en premiekomp baserad på ett snitt.

För Eric innebär det 7:50 kronor i timmen. Ett par kronor högre än den premiekomp på 5:50 kronor i timmen som avtalet garanterar honom. När en ny kollega kommer till företaget är det den lägre nivån i premiekompen som gäller.

Vid arbetsdagens början, klockan sex, är trafiken ganska lugn i Göteborg. Men snart fylls gatorna av lätt och tung trafik. Det blir svårare att navigera fram snabbt i det Storgöteborg som är en enda stor byggarbetsplats. Så börjar det se ut i hela Sverige. Bostadsöverskottet som funnits sedan 1980-talet är slut. Nu saknas bostäder och även om det börjat tisslas och tasslas om bostadsbubbla pågår fortfarande en rejäl byggboom.

Goda tider

Åkeribranschen gör, med vissa undantag, de bästa siffrorna på tio år, enligt en rapport från Sveriges Åkeriföretag (SÅ). Men sifforna är inte lika goda som i många andra branscher. Enligt ekonomisk teori ska priserna gå upp när det är hög efterfrågan och dålig tillgång.

– I en ironisk mening skulle jag kunna säga att det är tvärt om i den här branschen. Man prutar in sig när det är lågkonjunktur för att ha en sysselsättning. Sedan behåller man de låga priserna när det är goda tider. De mest lönsamma åkerierna har så klart fattat att man kan ta mer betalt i goda tider, säger Ulric Långström, branschansvarig på SÅ.

Långberg tror att personalkostnaderna gått upp en del för vissa åkerier, men att det nödvändigtvis inte syns på lönekontot.

– Löneglidningen hamnar ofta inte på papper. Det handlar om: Du kör hos mig och så får du tanka bilen privat. Det är sånt som inte är mätbart, men som i kronor och ören blir en kostnad för åkeriet. Jag tror inte att man ändrar löneavtalet. Från båda sidor vill man inte driva en process som kan slå tillbaka längre fram om det blir sämre tider.

Vi ringde runt till Transportombudsmän i flera avdelningar. Nja, säger de flesta. Lönerna har inte gått upp, vad de hört. Ett undantag är Stockholm. Roger Ringius, avtalstecknare för Transport i Stockholm, säger att det finns goda möjligheter att gå upp i lön i huvudstaden.

– Kan du köra kran skriker arbetsgivarna efter dig. Jag ska sluta här snart och har redan blivit erbjuden jobb med lön som ligger en bra bit över avtal. Det är främst inom distribution som lönerna stått stilla. Många av oss lastbilschaufförer är ensamvargar och vi står gärna upp för oss själva. Jag vet tyvärr ingen arbetsplats där man fackligt lyckats driva upp lönerna, säger Roger Ringius.

Premiekomp

I Norrbotten har många åkerier premiekomp på mellan åtta och tolv kronor i timmen, berättar ombudsmannen Olov Wiklund. Gruvan och åkerierna konkurrerar om förarna. Men det är många år sedan premiekompen gick upp.

– Jag vill nästan inte säga varför det inte händer något nu. Men det är avsaknaden av lokalt, långsiktigt, fackligt arbete, säger Wiklund.

Ironiskt nog är chaufförsbristen en av anledningarna till att fackklubben på Bäckebol inte fått till något nytt premiesystem ännu.

– Det är så mycket att göra. Det är svårt att avsätta tid för att fem förare och företagets ledning ska sätta sig ner och förhandla säger Eric Fredriksson.

När ett centralt avtal har gått ut och ett nytt ska tas fram, finns ingen fredsplikt mellan arbetsmarknadens parter. Facket kan hota med att lägga ner jobbet. Eller vägra övertid. Arbetsgivaren kan hota med lockout, att förvägra arbetarna att jobba och få lön. Vid lokala förhandlingar finns inga lagliga stridsmedel att ta till.

– Det vi kan göra är säga att vi ska jobba mer effektivt och argumentera för att fler blir nöjda och stannar, och att vi kan locka in nya förare, säger Eric Fredriksson.

Saknas: Förare, väldigt många förare

Aldrig förr har arbetsgivarna skrikit efter så mycket personal, berättar Lasse Holm på Tya.

Lastbilar, grafisk bild– Men vi kan bara fråga om de tror de behöver folk inom sex månader. Att veta hur det ser ut efter tre år, det går inte i den här branschen, säger Lasse Holm. Han är projektledare på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Tya har gjort den här typen av undersökningar sedan 2010. I den senaste, som kom i somras, säger 41 procent av företagen att de vill anställa. Det handlar om 3 456 personer. Efter tidigare undersökningar har det visat sig att nyanställningarna blivit betydligt fler, ungefär tio procentenheter.

– Vi gör en bedömning att det behövs 7 000 chaufförer det närmaste året. Utifrån det bedömer vi också att det kommer behövas 50 000 nya lastbilsförare den närmaste tioårsperioden.

I dag finns det tre sätt att utbildas till lastbilsförare: gymnasieskolan, vuxenutbildningen eller Arbetsförmedlingen.

– Vi bedömer att utbildningarnas kapacitet ligger på ungefär hälften av efterfrågan, säger Lasse Holm.

Då har Tya inte räknat in regeringens utlovade satsning på 1 000 nya yrkesförare årligen via vuxenutbildning. Men bara för att pengar finns betyder det inte att det blir av.

– Först måste vi få kommunerna att söka pengar för att genomföra utbildningar. Sedan måste vi hitta folk som vill gå utbildningen, säger Holm.

Platserna på gymnasiets transportprogram fylls inte, och ungefär 15 procent tar inte examen. Utmaningarna på rekryteringssidan är många. Inte minst eftersom lastbilsförarens roll är i snabb förändring.

– I dag ska chauffören vara socialt kompetent och ha höga kunskaper runt digitala system. Att vrida ratt kommer inte vara det viktigaste i framtiden, berättar Holm.

– Min känsla är att fler och fler tycker att det är okej att köra kretstrafik och närdistribution. Det är mellan sju och fyra och du kommer hem. Få ungdomar jag träffar vill köra fjärrtrafik. Att ligga borta är nog en 1960-talsdröm när det stod en fru hemma och hanterade saker och ting. Då får man helt enkelt se yrket utifrån det perspektivet och försöka förändra jobbet utifrån det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Tamara:
    22 augusti, 2018

    Nånting som inte stämmer. Vi flyttar till Uppsala och min man sökte jobb CE , ingen som har hört av sig. Och alla säger att det är så lätt att få jobb som lastbilschaufför. Det stämmer inte.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Uppmaning till tidningsbuden: kräv rätt lön

Distribution. Tidningsbud som inte får ut lön för arbetad extratid är inget isolerat problem. Magnus Thelander, central ombudsman i Transport, säger: – Vårt budskap till buden är: Jobba i normal takt. Skriv upp all arbetad tid och kräv betalt. Blir det problem, kontakta facket!

Transportarbetarens logga

Tidningsbud får inte betalt för extratid

Tidningsbud. Det är trögt att få ut extraersättningen när tidningsrundan tar längre tid än den uträknade. Tidningsbud på Prolog i Närke berättar att ersättningen ibland kan utebli helt.

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Åkeri. Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Inför EU-valet
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs..

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i ETF:s demonstration för schysta villkor? Transportarbetaren ställde frågan till sex av de omkring 5 000 demonstranter som samlades i Bryssel i slutet av mars.

Så gick det sen
Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?

Inför EU-valet
Demonstration i Bryssel 2019

Krokig stig till schysta villkor på vägarna

Åkeri. Politiker, lobbyister och en långsam europeisk union. Många hinder ska passeras innan EU fattar beslut om nya regler för Europas lastbilschaufförer. Men nu är de största hindren avklarade.

Så här röstade EU-politikerna

Politik. Transportarbetaren har valt ut fyra områden där EU-politiken direkt eller indirekt påverkar transportarbetarna. Så här har de svenska politikerna röstat.

Deras beslut berör din vardag

Analys / John Antonsson. Conny Hård på Här stannar Sverige sa en gång till mig att ”en snigel är snabb i Bryssel”. Han var uppgiven och förbannad efter att parlamentet beslutat att än en gång skicka tillbaka det så kallade mobilitetspaketet till transportutskottet. Han var desto gladare när man till slut kom till beslut. I sena maj är det val till samma parlament.

Självmord
Per-Olof "Turken" Lundin vid Ockelbo kyrka

Varför, Kristofer, varför?

Familjen. En natt i somras knackade två poliser på Per-Olof Lundins dörr. De berättade att hans son inte längre var i livet. Han hade hängt sig i garaget.

Mobbning tar fler liv än arbetsolyckor

Psykologen. Det är inte ovanligt att människor som mår riktigt dåligt väljer att ta livet av sig först när de kommit ur den värsta svackan.

”Du är kass, värdelös …”

Mejlet. Här är ett utdrag ur ett långt mejl som Kristofer skickade till sina anhöriga i januari 2018. Chauffören som Kristofer delade lastbil med har vi kallat XX. XX har en nära relation med åkeriets ägare.

Kultur
S/Y Loris

Träsmak

Båtar. Den sexcylindriga motorn vägde 1,6 ton och drog 32 liter bensin per landmil. Då gjorde den 15 meter långa ”expresskryssaren” S/Y Loris 27 knop. Ombord fanns tändstickskungen Ivar Kreuger.