Eric Fredriksson
Close
Eric Fredriksson är distributionschaufför och aktiv i Transportklubben på jobben. Här har han just lämnat en leverans hos ett industriföretag.
Close

Förarbrist – läge för höjd lön?

Åkeri. Högkonjunktur och byggboom driver på åkeribranschen. På tio års sikt saknas 50 000 lastbilsförare. Guldläge för höjd lön?

Eric Fredriksson
Doft av choklad och socker. Arbetsdagens sista stopp är på ett företag som gör bageriprodukter.  Foto: John Antonsson

Företagen skriker efter lastbilschaufförer. Det borde vara guldläge att få upp lönen. Men väldigt lite talar för att förarlönerna är på väg att glida i  väg.

Från Göteborg, via Lerum till Floda, Stenkullen för att sedan köra tillbaka till Göteborg. Rutten måste vara så effektiv som möjligt. Stegen med lådor till apotek, gods till industrier och hämtade bageriprodukter får aldrig vara långsamma, det finns inte tid för det. Just den här tisdagen är något lugnare. Eric Fredriksson hittar små luckor att växla några ord, med handen vilande på ratten, innan det är dags att köra till nästa stopp.

Eric Fredriksson har kört hos åkeriet Bäckebol, för Schenker, sedan studenten för sju år sedan. Han sitter i styrelsen för fackklubben på jobbet. Eric och resten av styrelsen jobbar för att få upp lönerna.

På deras arbetsplats finns ett fryst premielönesystem. Förr fick chaufförerna en del av lönen som premie betalt efter vikt och antal gods. I takt med att typen av leveranser förändrades blev lönerna mindre rättvisa. Så premielönesystemet frystes och i stället får chaufförer en premiekomp baserad på ett snitt.

För Eric innebär det 7:50 kronor i timmen. Ett par kronor högre än den premiekomp på 5:50 kronor i timmen som avtalet garanterar honom. När en ny kollega kommer till företaget är det den lägre nivån i premiekompen som gäller.

Vid arbetsdagens början, klockan sex, är trafiken ganska lugn i Göteborg. Men snart fylls gatorna av lätt och tung trafik. Det blir svårare att navigera fram snabbt i det Storgöteborg som är en enda stor byggarbetsplats. Så börjar det se ut i hela Sverige. Bostadsöverskottet som funnits sedan 1980-talet är slut. Nu saknas bostäder och även om det börjat tisslas och tasslas om bostadsbubbla pågår fortfarande en rejäl byggboom.

Goda tider

Åkeribranschen gör, med vissa undantag, de bästa siffrorna på tio år, enligt en rapport från Sveriges Åkeriföretag (SÅ). Men sifforna är inte lika goda som i många andra branscher. Enligt ekonomisk teori ska priserna gå upp när det är hög efterfrågan och dålig tillgång.

– I en ironisk mening skulle jag kunna säga att det är tvärt om i den här branschen. Man prutar in sig när det är lågkonjunktur för att ha en sysselsättning. Sedan behåller man de låga priserna när det är goda tider. De mest lönsamma åkerierna har så klart fattat att man kan ta mer betalt i goda tider, säger Ulric Långström, branschansvarig på SÅ.

Långberg tror att personalkostnaderna gått upp en del för vissa åkerier, men att det nödvändigtvis inte syns på lönekontot.

– Löneglidningen hamnar ofta inte på papper. Det handlar om: Du kör hos mig och så får du tanka bilen privat. Det är sånt som inte är mätbart, men som i kronor och ören blir en kostnad för åkeriet. Jag tror inte att man ändrar löneavtalet. Från båda sidor vill man inte driva en process som kan slå tillbaka längre fram om det blir sämre tider.

Vi ringde runt till Transportombudsmän i flera avdelningar. Nja, säger de flesta. Lönerna har inte gått upp, vad de hört. Ett undantag är Stockholm. Roger Ringius, avtalstecknare för Transport i Stockholm, säger att det finns goda möjligheter att gå upp i lön i huvudstaden.

– Kan du köra kran skriker arbetsgivarna efter dig. Jag ska sluta här snart och har redan blivit erbjuden jobb med lön som ligger en bra bit över avtal. Det är främst inom distribution som lönerna stått stilla. Många av oss lastbilschaufförer är ensamvargar och vi står gärna upp för oss själva. Jag vet tyvärr ingen arbetsplats där man fackligt lyckats driva upp lönerna, säger Roger Ringius.

Premiekomp

I Norrbotten har många åkerier premiekomp på mellan åtta och tolv kronor i timmen, berättar ombudsmannen Olov Wiklund. Gruvan och åkerierna konkurrerar om förarna. Men det är många år sedan premiekompen gick upp.

– Jag vill nästan inte säga varför det inte händer något nu. Men det är avsaknaden av lokalt, långsiktigt, fackligt arbete, säger Wiklund.

Ironiskt nog är chaufförsbristen en av anledningarna till att fackklubben på Bäckebol inte fått till något nytt premiesystem ännu.

– Det är så mycket att göra. Det är svårt att avsätta tid för att fem förare och företagets ledning ska sätta sig ner och förhandla säger Eric Fredriksson.

När ett centralt avtal har gått ut och ett nytt ska tas fram, finns ingen fredsplikt mellan arbetsmarknadens parter. Facket kan hota med att lägga ner jobbet. Eller vägra övertid. Arbetsgivaren kan hota med lockout, att förvägra arbetarna att jobba och få lön. Vid lokala förhandlingar finns inga lagliga stridsmedel att ta till.

– Det vi kan göra är säga att vi ska jobba mer effektivt och argumentera för att fler blir nöjda och stannar, och att vi kan locka in nya förare, säger Eric Fredriksson.

Saknas: Förare, väldigt många förare

Aldrig förr har arbetsgivarna skrikit efter så mycket personal, berättar Lasse Holm på Tya.

Lastbilar, grafisk bild– Men vi kan bara fråga om de tror de behöver folk inom sex månader. Att veta hur det ser ut efter tre år, det går inte i den här branschen, säger Lasse Holm. Han är projektledare på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Tya har gjort den här typen av undersökningar sedan 2010. I den senaste, som kom i somras, säger 41 procent av företagen att de vill anställa. Det handlar om 3 456 personer. Efter tidigare undersökningar har det visat sig att nyanställningarna blivit betydligt fler, ungefär tio procentenheter.

– Vi gör en bedömning att det behövs 7 000 chaufförer det närmaste året. Utifrån det bedömer vi också att det kommer behövas 50 000 nya lastbilsförare den närmaste tioårsperioden.

I dag finns det tre sätt att utbildas till lastbilsförare: gymnasieskolan, vuxenutbildningen eller Arbetsförmedlingen.

– Vi bedömer att utbildningarnas kapacitet ligger på ungefär hälften av efterfrågan, säger Lasse Holm.

Då har Tya inte räknat in regeringens utlovade satsning på 1 000 nya yrkesförare årligen via vuxenutbildning. Men bara för att pengar finns betyder det inte att det blir av.

– Först måste vi få kommunerna att söka pengar för att genomföra utbildningar. Sedan måste vi hitta folk som vill gå utbildningen, säger Holm.

Platserna på gymnasiets transportprogram fylls inte, och ungefär 15 procent tar inte examen. Utmaningarna på rekryteringssidan är många. Inte minst eftersom lastbilsförarens roll är i snabb förändring.

– I dag ska chauffören vara socialt kompetent och ha höga kunskaper runt digitala system. Att vrida ratt kommer inte vara det viktigaste i framtiden, berättar Holm.

– Min känsla är att fler och fler tycker att det är okej att köra kretstrafik och närdistribution. Det är mellan sju och fyra och du kommer hem. Få ungdomar jag träffar vill köra fjärrtrafik. Att ligga borta är nog en 1960-talsdröm när det stod en fru hemma och hanterade saker och ting. Då får man helt enkelt se yrket utifrån det perspektivet och försöka förändra jobbet utifrån det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Tamara:
    22 augusti, 2018

    Nånting som inte stämmer. Vi flyttar till Uppsala och min man sökte jobb CE , ingen som har hört av sig. Och alla säger att det är så lätt att få jobb som lastbilschaufför. Det stämmer inte.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris

Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.

Transportarbetarens logga

Chaufförer utan lön på taxiföretag i Skåne

Färdtjänst. Ringduve taxi i Skåne har miljonskulder till Skatteverket och sina anställda. I slutet av förra veckan begärdes företaget i rekonstruktion. – Vi fick ingen lön men är tvungna att jobba vidare. Nu måste jag skramla pengar för att betala mat till familjen, säger en chaufför.

Transportarbetarens logga

Kolla ditt lönebesked

Bevakning. Du som jobbar i bevakningsbranschen, glöm inte att kolla din lön! – Jag får en hel del signaler om att det brister både i små och stora företag. Grundlön och ob är oftast rätt, men det finns andra ersättningar som inte betalas ut, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.

Granskning
Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstads-avdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

Månadens klubb
Klubbstyrelsen på UPS Göteborg

Kulturkrock på UPS i Göteborg

UPS Göteborg. Här finns fackklubben som har rest sig igen – efter att ordföranden fick sparken. Styrelsen satsar på att bygga upp kunskap och engagemang hos medlemmarna.

Snabbkoll: Studier

Ta en tugga av kunskapens frukt

Snabbkoll. Vad har du rätt till som anställd? Vilken roll har facket på jobbet? Hur ska du egentligen tolka kollektivavtalet? Det finns många saker du kan få svar på genom att gå en kurs.