Vincent Verheyen spelade in en film.
Close
Vincent Verheyen spelade in en film om sin låga lön.
Close

Filmen där Vincent rasar mot lönen från SDR

Reklamutdelare. 40 spänn i timmen för att släpa runt på reklam i ett vinterkallt Västervik. Vincent Verheyen blev chockad när han såg sin lön – sedan spelade han in en film.

Vincent Verheyen
Vincent Verheyen.

Vincent Verheyen hade under lång tid drömt om att flytta till Sverige. Han tilltalades av allt från politik med höga skatter och omfördelning till en bra miljö.

– Jag har till och med tittat på satellitbilder för att jämföra luftföroreningar.

Så han flyttade till Västervik från Antwerpen i Belgien, där han jobbat med att bära rissäckar i Chinatown. I den asiatiska matbutiken fick han en lön som var en bit över den lagstadgade minimilönen på nio euro i timmen. Han kom till Sverige i december. Bland det första han gjorde var att besöka SFI. Där såg han en lapp där Svensk Direktreklam sökte reklamutdelare.

– Jag hörde av mig en dag och fick börja jobba nästa. Jag var väldigt glad över att det gått så fort att hitta ett arbete.

Han förstod redan från början att lönen skulle vara prestationsbaserad.

– Men jag blev väldigt förvånad när jag såg hur lite jag skulle tjäna.

– Jag kontaktade min chef som sa att de skulle titta på det, och kanske göra något åt saken. Men ingen gjorde något och ingen återkom.

Då kontaktade han företaget och sa att det inte var värt att jobba för mindre än 40 kronor i timmen och att han ville säga upp sig. Han fick då veta att han hade två veckors uppsägningstid.

Men i stället för att bara fortsätta jobba och sedan gå vidare med livet, valde Vincent Verheyen att spela in en film (se den under texten).

Där visar han hur han först sorterar flera tunga buntar reklam, för att sedan haka fast cykeln på kärran och börja sin utdelningsrunda.

Lönerna varierade litet, men låg i snitt på mindre än 40 kronor kronor i timmen. Vid ett tillfälle fick han 141 kronor för att sortera och dela ut sju buntar med 200 trycksaker i varje, med en totalvikt av 66 kilo.

– Jag kan kinesiska och har jobbat i Taiwan. Jag jobbade på en hamburgerrestaurang och tjänade lite mer där än med att dela ut reklam i Sverige.

– Jag visste att Sverige inte har minimilön, men jag trodde att facken hade förhandlat fram bättre löner, säger Vincent Verheyen.

Vincent Verheyen hoppas nu att fler reklamutdelare visar upp sina löner och protesterar.

– Jag läste att den som delar ut reklam har rätt att begära tidmätning, eftersom man då kan få en timlön. Jag tror inte att många använder sig av det. Så nu utnyttjas människor i Sverige för en väldigt låg lön.

Reklamutdelare får i regel prestationslön. Den är baserad på hur svåra distrikten är, antalet hushåll, vikten på försändelserna och ett sorteringstillägg. Kollektivavtalet med Transport anger att lönen vid en normal prestation utifrån avtalets parametrar bör ge en person under 18 år minst 76,10 kronor i timmen. Den som har fyllt 18 år och har jobbat i tio veckor ska ha en timlön på 86,53 kronor. Enligt avtalet ska det vid oenighet om tidsåtgång ske en gemensam tidmätning.

Svensk Direktreklam brukar säga att reklamutdelning ska ses som ett extrajobb för ungdomar. Det argumentet ger Vincent Verheyen inte mycket för.

– Jag hittade själv jobbet på Svenska för invandrare, och där går inga barn. De riktar in sig på att rekrytera invandrare och flyktingar som är har en svagare position och är lättare att exploatera.

Ytterst få reklamutdelare har ren timlön. Men för de som har en sådan är lönen betydligt högre. Vincent Verheyen som är 26 år gammal hade då fått en lön på 149,22 i timmen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. André Bengtsson:
    19 mars, 2019

    Fruktansvärt! Hur kan ICA, Coop, Jysk etc anlita ett företag som utnyttjar de redan svaga i samhället? Fyfan!

  2. Peter Jansson:
    4 januari, 2019

    Allt handlar bara om att tjäna pengar på att utnyttja andra.SDR är ett företag som inte lever upp till mina förväntningar på ett modernt företag.Man ser till att ta betalt av sina kunder så att man kan betala sina anställda bra,i annat fall skall man inte driva företag med anställda.

  3. Sven-Åke:
    3 januari, 2019

    Den lön som Transport skrivit under är på ett normaldistrikt 20,53 öre per utdelat reklamlägg, alltså 205 kronor för tusen utdelningar, ca 8-10 timmars jobb. Till det kommer vikttillägget på 4,16 öre per utdelade 100 gram. Om reklamen per lägg väger 200 gram tillkommer alltså 80 kronor för 1000 utdelningar. Reklamdistributionsavtalet är förmodligen Europas i särklass sämsta kollektivavtal om man ser till prisnivån i landet.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ringduve taxi begärs i konkurs – ännu en gång

Taxi. Transport har skickat in en konkursansökan mot Ringduve taxi, som inte betalat ut lön till uppåt 100 förare. Samma dag som ansökan kom in till tingsrätten begärde bolaget att än en gång att få byta företrädare i styrelsen. Revisorn har redan hoppat av.

Transportarbetarens logga

Chaufförer utan lön på taxiföretag i Skåne

Färdtjänst. Ringduve taxi i Skåne har miljonskulder till Skatteverket och sina anställda. I slutet av förra veckan begärdes företaget i rekonstruktion. – Vi fick ingen lön men är tvungna att jobba vidare. Nu måste jag skramla pengar för att betala mat till familjen, säger en chaufför.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.