Vincent Verheyen spelade in en film.
Close
Vincent Verheyen spelade in en film om sin låga lön.
Close

Filmen där Vincent rasar mot lönen från SDR

Reklamutdelare. 40 spänn i timmen för att släpa runt på reklam i ett vinterkallt Västervik. Vincent Verheyen blev chockad när han såg sin lön – sedan spelade han in en film.

Vincent Verheyen
Vincent Verheyen.

Vincent Verheyen hade under lång tid drömt om att flytta till Sverige. Han tilltalades av allt från politik med höga skatter och omfördelning till en bra miljö.

– Jag har till och med tittat på satellitbilder för att jämföra luftföroreningar.

Så han flyttade till Västervik från Antwerpen i Belgien, där han jobbat med att bära rissäckar i Chinatown. I den asiatiska matbutiken fick han en lön som var en bit över den lagstadgade minimilönen på nio euro i timmen. Han kom till Sverige i december. Bland det första han gjorde var att besöka SFI. Där såg han en lapp där Svensk Direktreklam sökte reklamutdelare.

– Jag hörde av mig en dag och fick börja jobba nästa. Jag var väldigt glad över att det gått så fort att hitta ett arbete.

Han förstod redan från början att lönen skulle vara prestationsbaserad.

– Men jag blev väldigt förvånad när jag såg hur lite jag skulle tjäna.

– Jag kontaktade min chef som sa att de skulle titta på det, och kanske göra något åt saken. Men ingen gjorde något och ingen återkom.

Då kontaktade han företaget och sa att det inte var värt att jobba för mindre än 40 kronor i timmen och att han ville säga upp sig. Han fick då veta att han hade två veckors uppsägningstid.

Men i stället för att bara fortsätta jobba och sedan gå vidare med livet, valde Vincent Verheyen att spela in en film (se den under texten).

Där visar han hur han först sorterar flera tunga buntar reklam, för att sedan haka fast cykeln på kärran och börja sin utdelningsrunda.

Lönerna varierade litet, men låg i snitt på mindre än 40 kronor kronor i timmen. Vid ett tillfälle fick han 141 kronor för att sortera och dela ut sju buntar med 200 trycksaker i varje, med en totalvikt av 66 kilo.

– Jag kan kinesiska och har jobbat i Taiwan. Jag jobbade på en hamburgerrestaurang och tjänade lite mer där än med att dela ut reklam i Sverige.

– Jag visste att Sverige inte har minimilön, men jag trodde att facken hade förhandlat fram bättre löner, säger Vincent Verheyen.

Vincent Verheyen hoppas nu att fler reklamutdelare visar upp sina löner och protesterar.

– Jag läste att den som delar ut reklam har rätt att begära tidmätning, eftersom man då kan få en timlön. Jag tror inte att många använder sig av det. Så nu utnyttjas människor i Sverige för en väldigt låg lön.

Reklamutdelare får i regel prestationslön. Den är baserad på hur svåra distrikten är, antalet hushåll, vikten på försändelserna och ett sorteringstillägg. Kollektivavtalet med Transport anger att lönen vid en normal prestation utifrån avtalets parametrar bör ge en person under 18 år minst 76,10 kronor i timmen. Den som har fyllt 18 år och har jobbat i tio veckor ska ha en timlön på 86,53 kronor. Enligt avtalet ska det vid oenighet om tidsåtgång ske en gemensam tidmätning.

Svensk Direktreklam brukar säga att reklamutdelning ska ses som ett extrajobb för ungdomar. Det argumentet ger Vincent Verheyen inte mycket för.

– Jag hittade själv jobbet på Svenska för invandrare, och där går inga barn. De riktar in sig på att rekrytera invandrare och flyktingar som är har en svagare position och är lättare att exploatera.

Ytterst få reklamutdelare har ren timlön. Men för de som har en sådan är lönen betydligt högre. Vincent Verheyen som är 26 år gammal hade då fått en lön på 149,22 i timmen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. André Bengtsson:
    19 mars, 2019

    Fruktansvärt! Hur kan ICA, Coop, Jysk etc anlita ett företag som utnyttjar de redan svaga i samhället? Fyfan!

  2. Peter Jansson:
    4 januari, 2019

    Allt handlar bara om att tjäna pengar på att utnyttja andra.SDR är ett företag som inte lever upp till mina förväntningar på ett modernt företag.Man ser till att ta betalt av sina kunder så att man kan betala sina anställda bra,i annat fall skall man inte driva företag med anställda.

  3. Sven-Åke:
    3 januari, 2019

    Den lön som Transport skrivit under är på ett normaldistrikt 20,53 öre per utdelat reklamlägg, alltså 205 kronor för tusen utdelningar, ca 8-10 timmars jobb. Till det kommer vikttillägget på 4,16 öre per utdelade 100 gram. Om reklamen per lägg väger 200 gram tillkommer alltså 80 kronor för 1000 utdelningar. Reklamdistributionsavtalet är förmodligen Europas i särklass sämsta kollektivavtal om man ser till prisnivån i landet.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

reklamblad

Garantilön viktigaste avtalsfrågan för reklamutdelarna

Reklamutdelare. Oskäligt låg lön är vardag i ett av Transports minsta avtal. Reklamutdelarnas egen ombudsman står för beskrivningen.

Avtalsrörelsen tidningsbud

Hopp för buden

Tidningsbud. Det här handlar om en bransch under hård press – medier i allmänhet och tryckta tidningar i synnerhet. Utsatta och längst ut i kedjan finns tidningsbuden.

Inga alkobommar i Trelleborgs hamn

Hamn/Åkeri. Alkobommar var inte den bästa idén i Trelleborgs hamn. Hamnen, polisen och Transportstyrelsen har enats om att fler vanliga nykterhetskontroller i stället ska användas för att stoppa påverkade på vägarna.

Kraftig ökning av ingripanden från ordningsvakter

Bevakning. Väktare och ordningsvakter rapporterade in närmare 2,9 miljoner insatser under 2019. Det är en ökning med 14 procent jämfört med året innan. – Det är en oerhört stor mängd och visar att bevakningsanställda är ett viktigt komplement till polisen, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.