Feminist? Javisst!

Krönika. Är det okej att gråta offentligt av annan orsak än att ditt favoritlag just vann eller förlorade sin serie, eller har du så länge fått höra att du ska skärpa till dig när du visar känslor att du inte längre kan gråta ens om du vill?

Får andra tala om för dig vilka mönster och färger som är okej på dina privata kläder?

Känner du att du kan älska den du vill utan rädsla och nämner du din partner vid namn på arbetsplatsen när någon frågar hur det går i förhållandet?

Är du bekväm med att söka sjukvård när febern och hostan inte verkar gå över, eller tar du ett par värktabletter extra och kör på tills du är helt sänkt?

Om det är själen det värker i, går du till en psykolog och pratar om det, eller håller du tyst medan världen känns allt mörkare och det till slut inte längre hjälper med självmedicinering?

När du fått barn, tänker du ta ut halva föräldraledigheten, eller hade du inte en tanke på att göra det, för du har väl viktigare saker för dig än att sitta hemma och glo på en unge?

Jobbar du förresten all övertid du kan få, så att du tillbringar ännu mindre tid med familjen, eller med vännerna, om du nu inte har en familj?

Om det nu inte går jättebra i din relation – är du säker på att du får halva vårdnaden om barnen vid skilsmässan eller uppbrottet, eller tror du att din partner kommer att få tillbringa mest tid med dina barn under deras uppväxt, trots att du gärna skulle vilja träffa dem lika mycket?

För din skull hoppas jag innerligt att du genom den här texten har fnyst högljutt åt mina frågor och sagt att du naturligtvis själv bestämmer över dina kläder, dina känslor och din familj.

Rent statistiskt sett vill jag ändå säga att om du nu identifierar dig som man så är risken större att du just nu sitter klädd i en rutig skjorta än i en rosablommig T-shirt, att du i ett förhållande med en annan man inte nämner det på jobbet eller ens visar era känslor offentligt, samt att du löper en oproportionerligt stor risk att dö i förtid på grund av att du inte söker vård i tid när kroppen eller själen värker sönder.

Vid separation förlorar du oftare vårdnaden än vad du borde behöva göra, för du har troligen inte varit hemma lika mycket med barnen och då bedöms det att barnen har starkast anknytning till den som varit hemma mest, vilket oftast är mamman.

Känns det här orättvist och fel? Bra.

Det är bara när vi sett och blivit medvetna om orättvisor som vi kan göra något åt dem.

Anser du att män är människor och inte djur?

Utmärkt. Har män då förmåga att själva ta ansvar för sina känslor, sina åsikter och sina handlingar? Ja, naturligtvis har de det.

Vare sig du identifierar dig som man, kvinna eller annat, så är vi alla människor och om du anser att alla människor ska ha samma politiska, ekonomiska och sociala rättigheter, då är du ju feminist, precis som jag. Det kommer jag fortsätta vara, för min sons skull likväl som min dotters.

För i ett bra och demokratiskt samhälle så får vi vara den vi är, oavsett vad vi hade mellan benen när vi föddes.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.