Close
Tommy Jonsson, Transport, och Vitalijus Jarmontovicius, från litauiska facket, samtalar med chauffören Raimondhs Sinkevicius.
Close

Fackligt samarbete över gränserna mot lönedumpning

Åkeri. Några gömde sig i lastbilshytten. Andra kom fram till tältet som svenska Transport slagit upp i hop med litauiska lastbilsfacket Solidarumas. Förutom grillkorv blev det mycket snack om löner och arbetsvillkor i Karlshamns hamn på lördagen.

– Många förare litar inte på facket. Det är en rest från gamla öst då facken tjänade det sovjetiska partiet. Det är viktigt att vi är här, att vi visar att facket kan göra något för att förbättra chaufförernas löner och arbetsvillkor, säger generalsekreterare Ricardas Garuolis från Solidarumas.

Tommy Jonsson nickar. Han jobbar i Transports ordning- och redaverksamhet, som tagit initiativ till samarbetet och till helgens uppsökeri bland de utländska chaufförerna.

– Det är så här vi ska jobba. Förarna måste se att vi inte är några motståndare, att vi jobbar ihop med varandra, över gränserna. Framför allt gäller det att få upp organisationsgraden, så att chaufförerna och facket får mer styrka gentemot arbetsgivarna, säger han.

Båda huttrar lite i den kyliga luften, som pendlar mellan några grader och uppåt. Peter Lövkvist, som basar över Transports internationella enhet och en del förare pratar om språkförbistring.

– Men bara några börjar prata lite så rullar det på och går lättare.

Flera av Solodarumas fackliga ledare talar engelska och generalsekreteraren Ricardas Garuolis uppskattar att Transport tog kontakt.

– Det är intressant att diskutera hur vi ska försöka lösa våra gemensamma problem. Vi arbetar ju på samma marknad, den europeiska, så det spelar ingen roll vilket land du kommer ifrån. Chaufförerna ska ha samma arbetsvillkor och löner.

Solidarumas förbundsordförande, Gintaras Cilizas, får chaufförerna att öppna sig och prata efter tio egna år på vägen, berättar generalsekreteraren.

Hur många nya medlemmar har ni rekryterat i dag? Förbundsjuristen Vitalijus Jarmontovicius skrattar.

– Det här är ett långsiktigt arbete. Vi pratar med några, sår ett frö, pratar igen och så småningom går chaufförerna förhoppningsvis med i Solidarumas som är Litauens enda fackförbund för lastbilschaufförer med cirka 1 000 medlemmar.

Ricardas Garuolis uppger att Litauen, med bara 2,8 miljoner invånare, har omkring 50 000 chaufförer. Merparten jobbar utomlands, där de tjänar betydligt mer än hemma. Landet har brandskattats på ung arbetskraft. Sedan 1990-talet har invånarantalet minskat med cirka 20 procent.

Många av förarna kör för litauiska åkerier i Sverige och problemen de råkar ut för handlar ofta om lönen. När företagen sköter sig ska chaufförerna ha minst minimilön och ett påslag på 30 procent för utlandstjänsten. Genomsnittslönen hamnar på cirka 65–75 Euro (cirka 680-790 kronor) per dag, efter skatt.

Problemet är att mindre seriösa åkerier bantar ner utbetalningarna och hänvisar till att chaufförerna förbrukat för mycket bränsle eller kommit fram för sent, berättar Ricardas Garuolis. De små åkerierna sköter sig sämre än de större.

Förbundsjurist Vitalijus Jarmontovicius vittnar om många rättsfall med för låga löner som Solidarumas driver. Ett samarbete med svenska Transport innebär att chaufförer kan få hjälp med lönen i Sverige, påpekar både Ricardas Garuolis och Tommy Jonsson, när de går runt i raderna och knackar hyttdörrar.

65-75 Euro per dag är en god lön som lockar många unga, konstaterar Ricardas Garuolis.

– Vad de glömmer är att de får en ofrivillig och obetald semester på två tre månader per år, när arbetsgivarna inte betalar ut någon lön. Det ger sämre pension, liksom att traktamentet inte är pensionsgrundande, säger han.

På uppställningsplatsen i Karlshamns hamn klagar många av utlandsförarna på att parkeringen är liten och att det bara finns en dusch – med kallt vatten. Men Raimondhs Sinkevicius, som kör för Litauens största åkeri, Girteka sedan fem år och har jobbat som chaufför i 30, är ganska nöjd. Han hittar ofta duschar på de svenska rastplatserna och provianterar hellre i svenska än i dyrare norska affärer.

Ibland kör han tre månader i sträck i Norge, ibland i 40 dagar i Sverige. Han har ingen familj och brukar vara hemma i någon månad innan han ger sig i väg igen. Arbetsvillkoren var bättre när han körde buss hemma, men han tjänar betydligt mer som utlandschaufför. I dag fraktar han handdukar, annars är det mest fisk.

– Hur mycket jag tjänar beror på vilken bil jag kör. 80 Euro per dag efter skatt för den jag kör nu. På vintern tjänar jag mer, 90 Euro, eftersom arbetsförhållandena är tuffare. Jag vill ha upp minimilönen. Jag är 53 år och har börjat tänka på pensionen.

Är du med i facket?

– Nej, jag har funderat på att gå med men det har inte blivit av än.

Vad händer om ni drar i gång en facklubb för chaufförerna på Girteka, får ni sparken då? Vi kan hjälpa till med att ordna möten i Sverige och berätta om svenska lagar och regler, föreslår Transports Tommy Jonsson.

– Nja, jag har inte hört talas om någon facklig diskriminering, svarar Raimondhs Sinkevicius. Han tar emot de fackliga visitkorten från Litauen och Sverige och ska tänka på saken.

– I Norge skulle du tjäna 170 kronor i timmen om du hade samma villkor som norska chaufförerna, påpekar Tommy Jonsson.

– Oj, det är fantastiska pengar som jag bara kan drömma om, kommenterar Raimondhs Sinkevicius.

Med införandet av euron i Litauen tog levnadsomkostnaderna ett jättekliv upp, berättar de fackliga företrädarna. Det är det litauerna är mest missnöjda med. Kaffe kostar lika mycket eller till och med mer än i Sverige. Andra saker något mindre.

– Men annars är litauerna över lag nöjda med alla pengar vi får i EU-bidrag, som bekostar nya byggnader, infrastruktur och så vidare, säger Ricardas Garuolis.

Dovydas, som inte vill ha sitt efternamn i tryck, tar en korv med bröd i Transports tält. Han berättar om utspritt svartjobb bland en del landsmän. Tidigare körde han för ett svenskt företag i Skåne på dagarna och lastade i terminalen på kvällarna för totalt 100 Euro per dag. Till slut orkade han inte, på grund av sömnbrist och för att han aldrig hann träffa sin familj.

– Nu jobbar jag för ett lettiskt åkeri. Lönen är lägre men jag får vara med och se min dotter växa upp. Hon är åtta månader, min son är 10 år och hans uppväxt missade jag.

Fotnot. Minimilönen i Litauen ligger på 550 Euro (drygt 6 350  kronor), före skatt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan larsson:
    4 maj, 2019

    Blir lite svårt att göra en rättvis jämförelse mellan litauisk daglön och norsk timlön.

Lästips:

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Vi ligger efter i kampen mot lönedumpningen

Ledare. I Sveriges närmaste grannländer tar myndigheterna krafttag mot lönedumpningen i åkeribranschen.

Avtalsrörelsen har startat med transportavtalet

Avtalsrörelsen. Transport har växlat krav med arbetsgivarna på det största avtalet. Facket kräver rätt till heltid och arbetstidsförkortning för lager- och terminalarbetare. Samt fler lönesteg och utökad tid för ob-tillägg när det gäller åkerichaufförer.

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.