Debatt

Det här är inte jämställdhet!

Debatt. Fackets grundläggande uppgift är att se till att människor som arbetar inte kan spelas ut mot varandra. Det är också fackets utgångspunkt i det feministiska arbetet.

Facklig feminism utgår från att kön precis som klass formar människors handlingsutrymme. Målet är att både kvinnor och män ska ha bra villkor på jobbet och möjlighet att kombinera lönearbete med ansvar för omsorgen om barn, äldre och hushållsarbete.

Självklart är facken feministiska organisationer där kvinnors arbetsvillkor ständigt måste prioriteras. Vi måste få ett stopp på kvinnors skitarbetsliv och ojämställda villkor.

Miriam

… stressar runt som en galning på äldreboendet. Klockan tickar på och hon känner en inre stress över allt hon inte hunnit. Att det borde varit klart innan hon måste springa och hämta barnen. Hon suckar över att varje dag känns så här. Att hon ständigt känner sig tvingad att gå ner i tid för barnens och familjens skull. Såklart känns det nära till hands att tänka på att hon och Ako tjänar på upplägget, om hon skulle gå ner i tid, då han tjänar mer. Men inom sig blir hon förbannad över att hon måste försaka sitt jobb.

Är det här jämställdhet?

Julia

… sitter på pendeltåget in mot stan. Hon känner sig trött och ledsen. Den här morgonen var inte bättre än någon annan. Bråk hemma igen. Hon är på väg till studion för att fortsätta spela in sitt nya album. Hennes stora dröm, som verkligen är avlägsen med tanke på de dåliga digitala ersättningarna hon får som låtskrivare, producent och artist? Hon drar en djup suck, hon vet att hon inte har råd att skilja sig och att hennes inkomst knappast räcker till en egen lägenhet.

Är det här jämlikhet?

Fatima

… tittar på klockan, var är hennes mamma? Hon känner stressen bränna i magen, klockan är redan 18 och hon börjar kvällspasset på restaurangen snart. Hon kan ju inte lämna barnen själv. De är bara två och fyra år. Kommunen hon bor i erbjuder inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Och hon kan inte komma för sent igen. Hon tittar på telefonen igen, slår numret till sin mamma. ”Fatima. Jag är hos dig om två minuter, tåget var lite sent.” Fatima andas ut, för den här gången. Hon vet att morgondagen inte kommer att vara annorlunda.

Tre exempel från verkligheten. Tre exempel som borde vara historia, men som fortfarande är aktuella nu när vi går in i ett nytt decennium. Arbetet för ett jämställt arbetsliv går långsamt framåt. Men alldeles för sakta. Och ytterligare bevis för detta får man när man läser LO:s jämställdhetsbarometer från 2019.

• Den genomsnittliga faktiska månadslönen, där vi tar hänsyn till arbetstid, är 21 000 kronor för kvinnor i arbetaryrken och 26 800 kronor för män i arbetaryrken. För kvinnor i tjänstemannayrken är den 33 000 kronor och för män i tjänstemannayrken 42 100 kronor.

• Hälften av kvinnorna i arbetaryrken jobbar deltid. Det beror framför allt på att de inte får en heltidsanställning och i andra hand på att arbetet är för krävande för att de ska orka jobba heltid. En fjärdedel av tjänstemannakvinnorna är deltidsarbetande och för dem är den vanligaste orsaken vård av barn. Bland män är deltidsarbete ovanligt. Det förekommer bland 15 procent av männen i arbetaryrken och 10 procent av männen i tjänstemannayrken.

• Endast fyra av tio arbetarkvinnor och sex av tio arbetarmän har arbetstid som enbart är förlagd till kontorstid. Många jobbar alltså på kvällar, helger och nätter. En majoritet av arbetarna kan inte heller påverka sin arbetstid. I tjänstemannayrken jobbar åtta av tio enbart dagtid på vardagar och en majoritet kan påverka sin arbetstid. Arbetstider utanför kontorstid gör det svårare att kombinera arbete med ansvar för barn eftersom skollagen bara kräver att det ska finnas barnomsorg under dagtid på vardagar.

Är det här det bästa vi kan åstadkomma?

Oacceptabelt

Så finns det någon anledning att gå med i facket om du tror på ett jämställt arbetsliv och samhälle? Vi kvinnliga avdelningsordförande inom LO-distriktet i Stockholms län ser att vi måste skynda på processen för ett jämlikt och jämställt arbetsliv och att allt annat är oacceptabelt. Vi vet att det är ett medlemskap i facket som kommer att skynda på utvecklingen åt rätt håll. Ju fler vi är, desto snabbare kommer det att gå. Det är endast tillsammans vi förändrar villkoren och de patriarkala förhållanden som ännu råder.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Roger:
    16 mars, 2020

    Man har ju inte råd att vara med i facket. Inte råd att vara utanför heller egentligen. Men att lägga över 600 kronor i månaden på fackmedlemskap tär ett stort hål i kassan för många arbetare inom de yrken nämnda fackförbund representerar.

Lästips:

Camilla Ländin

Lär dig hantera härskarteknik

8 frågor. ”Har du ingen humor? Jag skämtade bara.” Känns det igen? Organisationskonsulten Camilla Ländin hjälper oss upptäcka, hantera och i bästa fall förebygga härskarteknik.

Sofia Södergren Poikulainen 6

Sofia Södergren Poikulainen

... ordförande i Transports Stockholmsavdelning, som i går höll sitt årsmöte digitalt. Annars skulle coronaviruset ha tvingat dem att skjuta fram det.

Ann-Sofie Hermansson (S)

Jag möter klassförakt

Debatt. Sedan en tid arbetar jag som renhållningsarbetare på Renova. Man blir inte miljonär. Men jag har sällan mött så mycket arbetsglädje och yrkesstolthet. Och skicklighet.

Tankar i virustid

Insändare. Tänk vad ett litet virus kan göra för samhället!

Jag vill jobba, men …

Insändare. Jag vill jobba men Arbetsförmedlingen vill inte ge mig en YKB-utbildning.

Vi chaufförer borde få bättre betalt

Insändare. Enligt SCB var medianlönen i Sverige 30 900 kronor 2018. Medellönen för män i Sverige 2018 var 36 500 kronor, allt enligt SCB.

Jag möter klassförakt

Debatt. Sedan en tid arbetar jag som renhållningsarbetare på Renova. Man blir inte miljonär. Men jag har sällan mött så mycket arbetsglädje och yrkesstolthet. Och skicklighet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Viruset och socialismen

Corona. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Lyckans pris

Förändring. Att bli fattig är nog mångas stora skräck. Men huvudpersonen, kvinnan i romanen Skred av Marit Sahlström, är långt ifrån fattig. Ändå är hon olycklig så till den grad att själva livet blir till en omöjlighet.

Sveriges sämsta åkeri?

Arbetsliv. Det går upp och det går ner i åkeribranschen. Saker som var stora för några år sedan såsom ägarbyten, konkurser eller folk som snodde åt sig körningar, kan vara små eller glömda i dag.

Corona

Samhället är sårbart

Ledare. Vi är nog ganska många som då och då funderat över vilken betydelse minskad konsumtion och minskat resande skulle kunna ha för planeten Jordens överlevnad. Eller kanske snarare för mänsklighetens fortsatta existens. Själva klotet lär antagligen repa sig, vad vi än hittar på. Nu är vi här, och det känns inte angenämt.

Corona

Svårt att ligga steget före coronaviruset

Ordförandeord. Jag har varit med om mycket under mina år på Transport. Men som för de flesta andra saknar det som nu sker, med spridning av ett samhällsfarligt virus, helt motstycke.

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Hållbara transporter inget för Ikea?

Ordförandeord. Jag har min bakgrund inom terminal och lager. Jag gillade mitt jobb och det var också det som lade grunden till mitt fackliga engagemang.

Politikerna och egot

Insändare. Ansvarstagandet från svenska politiker i riksdagen är obefintligt!

Vindarna vänder i svensk politik

Insändare. När Alliansen styrde landet infördes jobbskatteavdraget, den 1 januari 2007 kom det första. Det skulle leda till att fler jobbade mer lönsamt sades det. Men vad det har gjort är ett rejält stort håll i statsfinanserna.

Våldet måste stoppas

Insändare. Vi behöver stoppa våldet på tåg, bussar och yrkesförare.

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.