EU:s vägpaket väcker oro

EU. – Mycket oroande, med några positiva inslag. Men än så länge är det bara ett förslag. Så kommenterar Transports utredare, Antti Vainio, EU-kommissions vägpaket med planer på uppluckrade cabotage- samt kör- och vilotidsregler.

Under eftermiddagen presenterade EU-kommissionen sitt länge inväntade ”rörlighetspaket” med omfattande förslag på förändringar inom unionens transportsektor. En näring som sysselsätter över 11 miljoner personer.

Bakgrunden till paketet är de stora och accelererande förändringarna inom teknologi, ekonomi och på det sociala planet, förklarar EU-kommissionen. Och målar upp en slags långtidsstrategi för att försöka åstadkomma en smartare, mer socialt rättvis och konkurrenskraftig sektor fram till 2025.

Målen handlar också om minskade koldioxidutsläpp, bättre kontrollsystem, mer jämlik konkurrens och satsningar på infrastruktur, investeringar, forskning och utveckling.

Först ut i detta jättepaket, som ska kompletteras under de kommande 12 månaderna, är åtta lagförslag. De riktas mot vägtransporterna, en sektor som sysselsätter fem miljoner européer.

Tanken är att åkeriverksamheten ska underlättas och att de anställdas sociala- och anställningsvillkor ska förbättras. Samtidigt ska företagens administrativa bördor minska och existerande lagar förtydligas, förklarar EU-kommissionen.

Förslagen rör bland annat:

  • cabotage, ett begränsat antal inrikes körningar av utländska åkerier
  • kör- och vilotidsregler för chaufförer
  • utstationering av anställda som jobbar en begränsad tid i ett annat EU-land.

Transport och systerförbunden inom unionen har haft stora farhågor inför lanseringen och Transports utredare, Antti Vainio, som gjort en första genomgång av förlagen känner sig orolig.

Enligt dagens regler tillåts tre inrikes körningar inom sju dagar av utländska åkerier (som dessförinnan kört internationella transporter utanför eller i ett annat EU-land).

Kommissionen föreslår nu ett obegränsat antal körningar i fem dagar, i stället för tre. Förslaget försvaras med att reglerna blir flexiblare, enklare och mer realistiska att följa och att chaufförer och åkerier slipper räkna körningar. Fler argument är att färre lastbilar behöver rulla tomma och att samma regler ska gälla inom hela unionen.

– Det här känns inte bra, säger Antti Vainio. Frågan är om det här är allt eller om det ska kompletteras med något annat? Utökar man antalet dagar skulle det behöva kompenseras med en gräns för antalet dagar per månad och medlemsland. Som det ser ut nu kan man köra fem dagar i Sverige, fem i Norge och så fem igen i Sverige med en bulgarisk lastbil.

Kommissionens förslag på nya kör- och vilotidregler imponerar inte heller på Antti Vainio. Enligt dagens ordinarie regler ska chaufförer ta sin 45 timmars-vila senast efter sex dagars arbete. Med förkortad veckovila gäller 24 timmars vila efter sex dagars arbete.

Blir det som EU-kommissionen vill ska förare under en fyraveckors-period kunna ta upp till två förkortade 24-timmars-pauser. (Kompensationen för den minskade vilan måste sedan läggas till den kommande ordinarie veckovilan).

– Kommissionen försöker klä om förändringen till något jättebra, men de beskär i själva verket veckovilan, i flexibilitetens namn. Allt det här talet om flexibilitet gör mig väldigt orolig, säger Antti Vainio.

– Flexibilitet för vem? Inte för chaufförerna i alla fall utan för transportföretagen.

Blir förslaget verklighet blir konsekvensen att chaufförer kan köra i tre veckor och under den tiden bara ha två lediga dagar, om de skjuter upp sin långa ledighet.

Antti Vainio förtydligar:

– Tar du förkortad 24-timmars-vila i dag så måste du ta förlängd veckovila direkt efter den aktuella veckan. Med det nya förslaget kan du köra en vecka och vara ledig i 24 timmar och sedan köra en vecka till och vara ledig i 24 timmar. Det blir ingen social förbättring för förarna.

EU-politikerna vill även sätta stopp för veckovila i lastbilarna och föreslår att arbetsgivarna ska tvingas erbjuda övernattningslokaler för chaufförer som kör utomlands.

– Redan i dag kan man tolka reglerna som förbud för veckovila i hytten. Men 24-timmarsvilan ska man få ta i hytten. Det betyder att utlandschaufförer ändå kan bo i sina fordon tre veckor i rad.

Antti Vainio suckar:

– Det är klart, kör du för ett bulgariskt företag och ligger ute flera månader i sträck utan att få komma hem så är det väl en förbättring… Men vad är det för liv? Social misär. På BBC:s dokumentär om chaufförer som kör för Ikea sa en man att han kände sig som en fågel i bur.

När det gäller kommissionens förslag om utstationering, arbetare som jobbar i andra EU-länder, ger Antti Vainio politikerna bättre betyg. Det innebär att anställda ska garanteras högre ersättning om de jobbar minst tre dagar i månaden i EU-land med högre löner.

– Det är bra att det blir tydligt, men svenska arbetsmarknadsdepartementet har just lagt fram ett förslag som är bättre. Där sägs att utstationerad arbetskraft ska få samma ersättning som i värdlandet från dag ett. Det ska nu manglas politiskt å hemmaplan.

Frågan om utstationering är minst sagt knepig, tillägger Antti Vainio:

– Det är positivt att kommissionen öppnar möjligheten, att man ska kunna kolla upp att anställda har kollektivavtal. Frågan är bara hur det ska gå till rent praktiskt?

Förutom att förtydliga och se till att gällande regler överensstämmer och tillämpas lika i unionsländerna vill kommissionen förbättra samarbetet över gränserna, liksom övervakningen av att lagar och regler följs. Man föreslår också åtgärder för att bekämpa brevlådeföretag utan verksamhet.

– Om jag förstått det rätt så ska bolag kunna visa att de verkligen bedriver verksamhet i det land där de är registrerade. Det skulle kunna få konsekvenser för det slovakiska åkeriet Bring trucking.

Transport har under en längre tid försökt förmå företaget att teckna svenskt kollektivavtal.

Transports utredare behöver tränga djupare in i materialet för att se helheten, säger han. På plussidan finns i alla fall en positiv dialog med regeringen och infrastrukturminister Anna Johansson (S).

Detta sagt med tanke på att kommissionens förslag nu ska manglas av medlemsländerna och genom EU:s institutioner.

– Regeringen lyssnar på oss och driver några av våra frågor. Socialdemokraterna i EU-parlamentet har också fångat upp våra förslag. Sen ska man ha klart för sig att de östeuropeiska länderna har en helt annan syn än de västeuropeiska, som jobbar mot social dumpning av löner och arbetsvillkor.

Att EU styrs av en konservativ och liberal majoritet syns också i förslagen, anser Antti Vainio. Han hänvisar till Transports pågående kampanj på Facebook där förbundet samlar namnunderskrifter till stöd för hårdare tillämpning av cabotagereglerna, elektroniska kontrollsystem och fler vägpoliser.

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Fackliga kräver fria fack i Iran

Internationellt. Irans utrikesminister Javad Zarif är i Sverige. Transports Saied Tagavi och andra fackliga Irankämpar tar tillfälle i akt. De uppmanar riksdagsledamöter och utrikesministern att kräva respekt för fackliga rättigheter i Iran.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.