Lönerna och villkoren för Europas lastbilschaufförer har debatterats länge. Efter EU-utvidgningen 2004 blev frågan brännande. Här är Transport ute på uppsökeri i Karlshamn tillsammans med det litauiska facket. Foto Jan Lindkvist
Close
Lönerna och villkoren för Europas lastbilschaufförer har debatterats länge. Efter EU-utvidgningen 2004 blev frågan brännande. Här är Transport ute på uppsökeri i Karlshamn tillsammans med det litauiska facket.
Close

EU:s minimilöner – ett hot mot den svenska modellen?

Löner. Minimilöner ska garantera anständiga löner till alla som arbetar i Europa. Men när EU-kommissionen vill reglera dem på Europanivå stämplar svenska fack och arbetsgivare agerandet som en buskörning av värsta sort. Det bryter mot EU:s grundlag och kör över Sverige som löser detta i sina avtalsrörelser.

Världens bästa modell

Magnus Falk. Foto: Jan Lindkvist
Magnus Falk. Foto: Jan Lindkvist

– Sverige har förmodligen den mest framgångsrika förhandlingsmodellen i världen. Varför förstöra den, säger Magnus Falk, samhällspolitisk chef på Transport.

Varken Transport eller något annat svenskt fackförbund, inte heller svenska arbetsgivare, vill se ett EU-direktiv som skulle kunna tvinga på oss en lagstiftning om minimilöner.

Nivån på de lägsta lönerna bestämmer fack och arbetsgivare i avtalsförhandlingarna.

LO och dess förbund går därför i armkrok med tjänstemän och akademiker i TCO och Saco i kampen mot ett EU-direktiv om minimilöner.

De svenska facken är så pass arga att de bildat en pakt med arbetsgivarna för att gemensamt stoppa förslaget.

Tonläget är högt.

Karl-Petter Thorwaldsson. Foto: Jan Lindkvist
Karl-Petter Thorwaldsson. Foto: Jan Lindkvist

Ett exempel är förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldssons betyg på förslaget:

– Det är på ren svenska korkat!

Fack och arbetsgivare manar till och med till nationell samling mot EU-direktivet.

– I kampen om den svenska modellen finns det inte utrymme för någon kompromiss, ryter de.

 

Taxi är en av få branscher i Sverige där minimilöner faktiskt skulle kunna förbättra villkoren för många arbetare. I våras genomfördes en aktion i Stockholm, riktad mot politiker och mot taxijätten Cabonline. Foto: Jan Lindkvist
Taxi är en av få branscher i Sverige där minimilöner faktiskt skulle kunna förbättra villkoren för många arbetare. I våras genomfördes en aktion i Stockholm, riktad mot politiker och mot taxijätten Cabonline. Foto: Jan Lindkvist

Varför är svenskarna så arga?

Man kan fråga sig varför svenskarna är så upprörda över ett förslag som ska stödja de svagaste på arbetsmarknaden.

Enligt EU-kommissionen skyddar minimilöner arbetstagare med de lägsta lönerna och svag förhandlingskraft. Och de skyddar mot fattigdom.

I Sverige finns en lång tradition av solidaritet med fack i andra länder. Transport stöder till exempel facket för lastbilsförare i Rumänien när de bygger sin organisation och värvar medlemmar.

Rumänien har lagstadgad minimilön på 29 kronor i timmen, som motsvarar en månadsinkomst på strax under 4 800 kronor.

Ursula von der Leyen. Foto: Europaparlamentet
Ursula von der Leyen. Foto: Europaparlamentet

Inte undra på att fack i Rumänien och övriga Öst- och Centraleuropa jublade när Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, presenterade idén:

– Jag tänker föreslå en laglig reglering som försäkrar varje arbetstagare inom EU en rättvis minimilön och ger dem ett anständigt liv.

Men i Sverige väckte uttalande mer oro än jubel. Enligt fackliga företrädare var detta fel metod trots det goda syftet.

– Man vill lagstifta om löner i vårt land, säger Magnus Falk på Transport.

Kollektivavtalens reglering av minimilönerna är lika stark eller kanske starkare än en lagstiftning, konstaterar han.

Dessutom finns en stor fara med lagstadgade minimilöner, enligt Falk.

− Om politikerna lägger sig i kan nivån på minimilönerna bli något väldigt flyktigt och ändras när vi byter regering.

Men det finns ytterligare en fara: En lagstadgad minimilön på EU-nivå riskerar att pressa ner lönerna för Transports medlemmar, varnar Magnus Falk.

EU-kommissionen vill inte se samma enhetliga minimilön i alla medlemsländer, utan den ska spegla levnadsnivån i landet.  Därför funderar kommissionen på ett ramverk som varje land ska använda. Minimilönen ska vara 60 procent av medianlönen i landet.

I Sverige har man räknat på denna modell med hjälp av lönestatistiken från 2018.

För ett heltidsarbete hade minimilönen hamnat på 17 700 kronor i månaden.

Nästan alla svenskar med jobb, 99,1 procent, tjänade mer än detta när man räknade om deras löner till heltid.

I undersökningen, som gjordes av Medlingsinstitutet i våras, ingick två grupper som Transport organiserar. Förare av godstrafik på väg och väktare–säkerhetsvakter.

För säkerhetspersonalen låg den avtalade lägsta lönen kring 25 000 kronor och för fjärrförare med några år i yrket på runt 27 000 kronor.

Om man inom EU får en vedertagen standard för vad som är en låg lön och den standarden ligger lägre än vad som är brukligt i Sverige får arbetsgivarna ett argument för att sänka de lägsta lönerna, anser facket.

Magnus Falk säger att en EU-reglering av minimilönerna kommer att ge mycket lite pengar i plånboken även för den rumänske löntagaren. Deras minimilöner på 4 800 kronor i månaden ligger mycket nära de 60 procent av landets medianlön, som är en skälig nivå enligt EU-kommissionen.

För rumänerna handlar det om en höjning på cirka 160 kronor i månaden.

 

Luftiga garantier

Therese Guovelin. Foto: LO
Therese Guovelin. Foto: LO

− Detta är det allvarligaste hotet mot vår svenska modell sedan EU-inträdet, sa Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO, för någon månad sedan i medierna.

Det starkaste argumentet som svenska fack och arbetsgivare har mot EU-kommissionen är att förslaget om minimilöner strider mot EU:s fördrag. Det kan liknas vid en grundlag som fördelar makten mellan EU centralt och medlemsländerna.

I fördragets artikel 153 punkt 5 finns ett förbund för EU att lägga sig medlemsländernas löneförhållanden. Unionen får inte anta direktiv som har med löner att göra.

EU-kommissionen är medveten om den svenska invändningen och har kommit med ett motdrag. Kommissionen erkänner visserligen att punkt 5 förbjuder EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

Motdraget är att ta stöd i samma artikel 153, men utgå från punkterna 1b och 2, som ger EU rätt att skriva direktiv om arbetsvillkor. EU-kommissionen hävdar att minimilöner är ett grundläggande arbetsvillkor.

För kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är frågan om minimilöner inte bara juridik, utan främst politik.

För att bli godkänd av EU-parlamentet gav hon ett tungt politiskt löfte om en reglering av minimilönerna på Europanivå.

Hon har försökt lugna kritikerna i Norden med garantier. Länder som reglerar minimilöner genom kollektivavtal ska inte behöva införa lagstiftade minimilöner, utan kan sköta frågan i avtalsförhandlingarna, har hon sagt flera gånger.

Men Ursula von der Leyens säger också:

– Var och en ska ha tillgång till minimilöner, antingen genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Det har ökat oron i svenska fackliga kretsar.

Av de 700 kollektivavtal som är slutna i Sverige innehåller nämligen endast 250 regler om minimilöner. Det finns främst i LO:s och i tjänstemannaförbundet Unionens avtal.

Hos akademiker finns inte sådana regleringar, eftersom de inte behövs. Till exempel en jurist som får sitt första jobb efter examen hamnar på en månadslön kring 30 000 kronor.

Varken Transport eller andra förbund litar på uttalanden om garantier, eftersom EU-kommissionen aldrig har sagt hur de ska se ut.

– Nej! Vem ger garantin? Hur lång tid gäller den? De garantier som avgetts känns flyktiga, säger Magnus Falk.

 

Europas fack splittras

Livia Spera. Foto: ETF
Livia Spera. Foto: ETF

På det europeiska transportarbetarfacket, ETF, har generalsekreterare Livia Spera hamnat i ett dilemma på grund av EU-kommissionens initiativ om minimilöner.

– Problemet är att detta inte har efterfrågats av fackföreningsrörelsen, utan det har påtvingats oss.

Enligt Livia Spera ställde den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet krav på en reglering av minimilönerna för att godkänna von den Leyen som kommissionär.

Johan Danielsson. Foto: Carl von Scheele
Johan Danielsson. Foto: Carl von Scheele

Den svenska S-ledamoten Johan Danielsson bekräftar uppgiften för Transportarbetaren, men poängterar att de svenska ledamöterna var emot ett sådant villkor.

Nu står ETF bakom EU-regleringen av minimilönerna, även om Transport är emot.

– En del av våra medlemmar ser detta som ett steg framåt, som förmodligen förbättrar situationen för transportarbetare, säger Livia Spera.

Samtidigt har hon stor förståelse för det svenska motståndet.

– Jag respekterar den nordiska positionen, eftersom ni har ett mycket väl fungerande förhandlingssystem.

I frågan om minimilöner vänder sig EU-kommissionen till Europafacket, ETUC, för att få synpunkter. Där stöder en överväldigande majoritet av medlemsorganisationerna, däribland ETF, ett direktiv.

Men de svenska och danska medlemsförbunden har gått i konfrontation mot ETUC tillsammans med norska och isländska kollegor.

”Vi står inte bakom Europafackets ståndpunkt”, skriver de i ett brev till kommissionen.

– Det är vår plikt att klargöra detta, eftersom kommissionen antyder att det finns ett fullständigt stöd från den fackliga sidan för ett införande av EU-reglering av minimilöner och kollektiva avtalsförhandlingar. Det är inte sant. Tvärtom. Europafacket är splittrat.

På andra sidan sprickan står bland andra fack från Öst- och Centraleuropa som är kritiska till det svenska motståndet.

− En obligatorisk minimilön är mycket, mycket viktigt för oss, eftersom vi inte har makt att få anständiga löner på annat sätt, säger Balázs Bábel, i det ungerska metallfacket Vasas.

Och facken i dessa länder saknar svensk solidaritet:

− Ni måste förstå att den europeiska fackföreningsrörelsen är större än de nordiska länderna, säger Barbara Surdykowska på polska Solidaritet.

Magnus Falk säger att solidaritet är stöd till det vardagliga fackliga arbetet, att värva medlemmar och teckna kollektivavtal, att bygga ett starkt fack.

− Lagstiftade minimilöner kan aldrig bli ett substitut för det.

 

Angela Merkel vid en presskonferens i Bryssel, tidigare i somras. Foto: Shutterstock
Angela Merkel vid en presskonferens i Bryssel, tidigare i somras. Foto: Shutterstock

Angela Merkels rävspel bakom minimilönerna

Men de svenska möjligheterna att stoppa ett bindande direktiv handlar inte bara om ett arbete mot den rådande fackliga opinionen i majoriteten av EU:s medlemsländer.

De svenska parterna på arbetsmarknaden har hamnat mitt i den storpolitiska hetluften.

Införandet av tvingande minimilöner i Europa sker på diktat av Tysklands mäktiga förbundskansler Angela Merkel i samarbete med sin regeringspartner, landets socialdemokrater.

När Merkels konservativa kristdemokrater bildade en koalitionsregering med de tyska socialdemokraterna för två år sedan kom de överens om att minimilönerna skulle regleras på EU-nivå.

I landets motsvarighet till vårt ”januariavtal” beskrivs varför.

”De som konsekvent kämpar mot lönedumpning och sociala ojämlikheter i ekonomiskt svagare länder i Europa säkerställer också välfärdsstaten och marknadsekonomin i Tyskland”, står det i överenskommelsen från 2018.

Ursula von der Leyen, som gick direkt från den tyska regeringen till posten som ordförande för kommissionen, uppfyller nu vad de båda tyska koalitionspartnerna kommit överens om.

Egentligen skulle EU ha haft en socialdemokratisk ordförande för kommissionen för första gången på 25 år. Holländaren Frank Zimmerman var den givna kandidaten med stort stöd, men en liten grupp av högerpopulistiska regeringar med Ungerns och Polens regeringar i spetsen stoppade honom på EU-ledarnas toppmöte sommaren 2019.

Då slog Merkel till som ledare för EU:s största land. Hon körde över den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen i parlamentet, dumpade deras kandidat Manfred Weber och lyckades tillsätta en av sina närmaste medarbetare Ursula von der Leyen.

I samma stund blev minimilönerna en central fråga på EU:s dagordning.

 

Facklig kris fick tyskar att gilla minimilön

På valborgsmässoafton 2013 befinner sig Transports dåvarande ordförande Lars Lindgren på ett hotellrum i Berlin. Han ska dagen därpå tala när tyska LO, DGB, demonstrerar på 1 maj.

Sedan flera år har det tyska facket tappat medlemmar, blivit svagare i förhandlingarna och fått svårare att försvar de med sämst ställning på arbetsmarknaden. Därför har DGB börjat bilda opinion för en lagstadgad minimilön i landet. I maj 2013 är ett ypperligt tillfälle.

– Kvällen innan jag skulle hålla detta tal bad mig tyska LO att promota minimilöner. Jag hotade med att åka hem och vägrade, berättar Lars Lindgren för Transportarbetaren.

Han höll sitt tal och är i dag lika hård motståndare mot lagstadgade minimilöner som han var då.

– De löser inga problem. Tvärtom, de skapar problem.

Men Tyskland har goda erfarenheter av sin lag om minimilöner, som infördes 2015. Den har inte haft någon negativ påverkan på kollektivavtalens utbredning, utan enbart positiva effekter, enligt Europafackets utredare.

Regleringen av minimilönerna har bland annat lett till att löneskillnaderna minskat något och de lägsta lönerna har höjts mer än andra löner.

Med detta i ryggen kräver EU:s största land att alla medlemsländer reglerar sina minimilöner. Och de har stöd Frankrike, som är näst störst och sedan länge har lagstadgade minimilöner.

 

Slutstriden

Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

− Regeringen kommer inte att acceptera att EU ska bestämma över vilka löner som ska gälla i Sverige, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till Transportarbetaren i ett mejl.

Men hon är hemlighetsfull om vad regeringen nu gör för att påverka EU-kommissionen när frågan närmar sig ett avgörande.

I slutet av oktober ska kommissionen lämna över sitt förslag till EU-parlamentet och Rådet för beslut.

Om förslaget skulle bli en rådsrekommendation är länderna inte tvingade att följa råden, men ingen av de bedömare som Transportarbetaren talat med på svenska fack och internationella organisationer tror på den lösningen.

– Jag tror också att det blir ett direktiv, säger Magnus Falk.

I den här frågan måste både Rådet, som är det EU-organ där medlemsländernas ministrar fattar beslut, och parlamentet vara överens.

Om någon av dem säger nej stoppas förslaget. I parlamentet krävs att en majoritet av de över 700 ledamöterna röstar emot för att direktivet ska falla.  Men i Rådet kan en så kallad kvalificerad minoritet stoppa förslaget.

Länder som tillsammans representerar 35 procent av EU:s invånare måste i så fall vara emot. Även om alla de sex länder som reglerar minimilöner i kollektivavtal röstar nej räcker inte det.

Men det kan finnas andra regeringar som inte vill ha ett tvingande direktiv. I Öst- och Centraleuropa ser åtskilliga politiker låga löner som en konkurrensfördel på den inre marknaden.

Dessa politiker kan peka på att arbetsgivarna i Europa unisont säger nej till en tvingande reglering genom sin organisation Business Europe.

De nordiska facken har hamnat på samma sida som Europas arbetsgivare i denna fråga, men man har olika skäl till sitt motstånd.

− Situationen är barock. Arbetsgivarna vill egentligen något annat än vi. De vill ju ha löner som är lägre än EU-kommissionens minimilönegräns, säger Magnus Falk.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Flera motioner för skärpt kontroll av yrkestrafiken

Åkeri. Olagliga godstransporter, illojal konkurrens och villkorsdumpning – socialdemokratiska riksdagsledamöter ser stora problem. I en motion lyfter de att ökade krav och kontroller av yrkestrafiken brådskar.

Transportarbetarens logga

V kräver ordning och reda inom yrkestrafiken

Politik. Vägtransporter, taxi och arbetsplatser till sjöss. Det är tre områden där problemen är akuta, enligt Vänsterpartiet. I en motion föreslår de en dansk modell för att få bukt med social dumpning.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Varför klarar Polen lika löner?

Ledare. I somras röstade EU igenom nya skärpta regler för internationella lastbilstransporter. Tanken är att skapa sundare konkurrens och bättre villkor för chaufförer, som många gånger tvingats leva månader i lastbilshytten.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.