Marita Ulvskog, vice ordförande i EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor.
Close
– Nu kan vi påbörja arbetet med lagar och regler som gör att det inte ska gå att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, säger Marita Ulvskog som är nöjd med onsdagens omröstning i EU-parlamentet.
Close

EU-parlamentet signalerar stopp för social dumpning

(UPPDATERAD) Dagens omröstning i EU-parlamentet i Strasbourg gav en tydlig signal till EU-kommissionen. Stoppa dumpningen av löner och arbetsvillkor för anställda som jobbar tillfälligt, som utstationerade i andra unionsländer.

Det konstaterar en glad Marita Ulvskog, vice ordförande i EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor efter dagens votering om en rapport (initiativbetänkande) kring social dumpning inom EU.

Omröstningen slutade med en klar majoritet, 458 röster, för rapporten och 199 mot.

– Det här är en mycket bra utgångspunkt för oss i arbetet med ett nytt direktiv för utstationerad arbetskraft. Inte bara inom väg utan också inom flyg, järnväg och sjöfart, säger Marita Ulvskog (S) till Transportarbetarens utsända i Strasbourg.

EU-parlamentet gör genom att acceptera rapporten en viljeyttring och visar att social dumpning är oacceptabelt, konstaterar hon.

– Det ska inte gå att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska finnas klara regelverk och tydlig lagstiftning. Det arbetet kan vi nu påbörja i sysselsättningsutskottet.

Marita Ulvskog syftar på förslaget till ett nytt utstationeringsdirektiv, som ska skydda anställda som jobbar tillfälligt i andra länder. Förslaget stötte för en tid sedan på patrull genom så kallat ”gult kort” från ett tiotal länder främst inom östra Europa.

Men den kristdemokratiska sysselsättningskommissionären Marianne Thyssen, från Belgien, har under EU-parlamentets fyradagarsmöte gjort klart att arbetet med förslaget till ändrade regler ändå fortsätter.

Nöjd är också Jens Nilsson (S), som arbetat med att samla viljorna i trafikutskottet kring betänkandet.

– Det här är ett steg i rätt riktning mot bättre verktyg för att kontrollera att lagar och inte minst cabotageregler följs inom transportbranschen. Mycket bra, jämfört med hur diskussionerna gick för ett par år sedan.

– Nu måste vi ta kontakt med EU-kommissionen och tala om att det är allvar när det gäller att ta fram ett nytt åtgärdspaket inom vägtrafiken, säger han.

Rapporten innehåller en rad förslag, som inte enbart handlar om ändrad lagstiftning. Här följer de i sammanfattning:

  • Inför ett elektroniskt och integrerat operatörsregister och smarta färdskrivare i alla transportfordon som kör inom EU. Möjliggör kontroll av kör- och vilotider, besiktning, giltigt körkort, om operatören har licens med mera.
  • Upprätta en ”svart lista” över företag som begått brott, exempelvis så kallade brevlådeföretag utan egentlig verksamhet. Bolag som bryter mot regler ska inte kunna anlitas vid upphandlingar.
  • Överväg att inrätta en europeisk vägtrafikmyndighet för att kontrollera brott mot kör- och vilotider med mera.
  • EU-länderna bör samarbeta närmare med kontrollmyndigheterna Euro Controlé Route och nätverket för europeiska trafikpolisen.
  • Inför och tillhandahåll ett förfalskningssäkert europeiskt socialförsäkringskort eller ett unionstäckande dokument.
  • I länder med vägavgiftssystem ska kontrollmyndigheter få tillgång till uppgifter som gör det lättare att kontrollera brott mot cabotageregler, olaglig inrikestrafik av utländska företag.
  • Genomför inga ytterligare lättnader inom cabotage (tillåtna körningar av utländska bolag i andra EU-länder). Sträva i stället efter att verkligen genomföra nuvarande regler och kontrollera att de följs.
  • Gör en översyn av kombidirektivet (som reglerar vägtransporter som kombineras med järnvägstransporter).

Jens Nilsson i transportutskottet kommenterar:

– Transports ordförande Lars Lindgren har sagt att vi borde skrota kombidirektivet helt och hållet. Det fick jag ingen majoritet för i transportutskottet, men vi fick i alla fall med en uppmaning till kommissionen om att se över direktivet.

– Reglerna kom till av miljöskäl, men de är ju närmast omöjliga att kontrollera i dag.
Trots att bänkraderna gapade tomma under tisdagskvällens sena debatt om social dumpning, regelbrott och illojal konkurrens (det är vid votering ledamöterna strömmar till) blev tonen stundtals hetsig. Det finns en klar skiljelinje mellan Öst- och Västeuropa.

Varför missunnar ni anställda i era hemländer att jobba för lika lön och lika villkor, ville en socialdemokratisk ledamot från väst veta. Nog skulle vi vilja att våra medborgare fick samma lön som ni, när de jobbar i väst, men det är långt kvar innan vi är i kapp er i social standard, blev svaret från en polsk parlamentariker. Social säkerhet kostar pengar.

Från den liberala sidan i kammaren höjdes protester mot begreppet social dumpning, som man anser ”missbrukas” i tid och otid. Trots att det fortfarande saknas en tydlig juridisk term för vad det innebär. Mindre krångliga regleroch byråkrati skapar fler välmående företag och då får också löntagarna det bättre, löd ytterliga några argument.

Att reglerna kring EU-medborgare som arbetar tillfälligt i andra unionsländer är krångliga, och resurserna för kontroller begränsade, illustrerar ett färskt exempel från Sverige.

Transport har anmält det slovakiska företaget Bring trucking till kontrollmyndigheten Arbetsmiljöverket. Företag som anlitar anställda från andra EU-länder för arbete i mer än fem dagar ska anmäla detta till utstationeringsregistret. Bring trucking hävdar dock att chaufförerna i Jönköping inte är att betrakta som utstationerade och Arbetsmiljöverket menar att frågan är för krånglig och tidskrävande att utreda.

Fotnot. Grundregeln för utstationerade arbetare är att värdlandets bestämmelser kring bland annat minimilön, antal betalda semesterdagar, längsta arbetstid och kortaste vilotid gäller.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.