EU-parlamentet röstade för fackliga rättigheter

De europeiska facken har länge slagits för att sociala hänsyn och fackliga rättigheter ska införas som en grundläggande princip i EU-ländernas samarbete. I en omröstning tog EU-parlamentet – oväntat – ett steg närmare en förändring. – Vi blev positivt överraskade, säger EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

– Vi hade inte vågat hoppas på att förslaget om ett socialt protokoll skulle röstas igenom i ett parlament med konservativ majoritet.

Medlemsländernas samarbete inom unionen utgår från en rad olika fördrag, som bland annat talar om vad EU får besluta om och hur det ska gå till. Fackförbunden har, med stöd av Socialdemokraterna, länge varit kritiska mot att den fria rörligheten av varor och tjänster över gränserna, går före sociala hänsyn.

EU-parlamentets beslut innebär att ett socialt protokoll, där man tar mer hänsyn till de anställdas situation, ska skrivas in i EU-fördraget som en ny samarbets-princip, nästa gång unionsländerna bestämmer sig för att ändra det.

När det kan ske är i dagsläget oklart.

Omröstningen om protokollet, vid EU-parlamentets senaste möte i förra veckan, ingick egentligen i ett större ”paket” om en så kallad social pelare. Med det menas ett utökat, frivilligt, samarbete inom bland annat arbetsmarknad och välfärd. Tanken är att utbytet ska utmynna i nationella reformer inom exempelvis socialförsäkring, löner och arbetsvillkor, liksom utbyggnaden av barnomsorg med mera.

De borgerliga partierna har hela tiden hävdat att EU inte ska blanda sig i medlemsländernas politik när det gäller arbetsmarknad och social omsorg. Det ska var och en sköta efter sitt eget huvud. De har också varnat för att en ändring av fördragen kan äventyra den svenska modellen med kollektivavtal och avtalsförhandlingar.

Det sociala protokollet klubbades igenom med bara två rösters majoritet, 317 mot 315. En svensk liberal ledamot, Jasenko Selimovic råkade rösta fel.

– Det var jämt, medger Ulvskog. Men beslutet visar ändå att det går att få en liten majoritet för en annan ordning.

Vid EU-parlamentets debatt argumenterade hon för att ”grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter” inte ska underordnas de ekonomiska friheterna på unionens inre marknad.

– Om EU inte kan säkra medborgarnas grundläggande sociala rättigheter, som likabehandling av arbetstagare och principen om lika lön för lika arbete, så är det väldigt stor risk att människor i fler EU-länder kommer att vända hela det europeiska projektet ryggen. Vi ser det redan i dag.

Osäker majoritet eller inte. EU-parlamentets beslut är ändå en bra grund för att arbeta vidare med de sociala frågorna inom EU, anser Marita Ulvskog.

Exempelvis det så kallade utstationeringsdirektivet, med riktlinjer för utländska arbetares löner och villkor i andra medlemsländer.

Ny lagstiftning och regler är på rull, men stötte på hinder bland östeuropeiska länder. De är rädda att deras medborgare ska få svårare att jobba i Västeuropa.

Samtidigt finns en oro i öst för ”brain-drain”, som innebär att den välutbildade arbetskraften försvinner till väst.

– Det skulle man kunna lösa genom att skaffa bättre arbetsvillkor på hemmaplan, anser Ulvskog.

EU-kommissionen är nästa beslutsinstans och den siktar på att lämna ett skarpt förslag om en social pelare i mars. Arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen är belgisk kristdemokrat och stödjer de sociala initiativen.

– Somliga säger: Sociala frågor borde uteslutande vara en fråga för medlemsländerna. Men jag håller inte alls med. Om vi vill att den inre marknaden ska fungera för alla måste vi sträva efter likriktning uppåt, sa hon vid en stor konferens för EU-kommissionen i Bryssel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.

Transportarbetarens logga

Oenighet stoppade nya cabotageregler

EU-regler. Nej. Det blir inga förändringar i EU:s transportpolitik den närmaste tiden. Parlamentet tog under onsdagen ställning för att regler om cabotage och vilotid ska omförhandlas i utskotten.

Transportarbetarens logga

Danmark får behålla vassare cabotageregler

EU. Danmark har tagit strid för vassare cabotageregler mot EU-kommissionen och vunnit kampen. Efter en tvåårig strid ger EU-domstolen den danska regeringen rätt att komplettera reglerna med egna preciseringar. I ministerförhandlingarna om nya transportregler kan domen få stor betydelse.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.