EU-parlamentet röstade för fackliga rättigheter

De europeiska facken har länge slagits för att sociala hänsyn och fackliga rättigheter ska införas som en grundläggande princip i EU-ländernas samarbete. I en omröstning tog EU-parlamentet – oväntat – ett steg närmare en förändring. – Vi blev positivt överraskade, säger EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

– Vi hade inte vågat hoppas på att förslaget om ett socialt protokoll skulle röstas igenom i ett parlament med konservativ majoritet.

Medlemsländernas samarbete inom unionen utgår från en rad olika fördrag, som bland annat talar om vad EU får besluta om och hur det ska gå till. Fackförbunden har, med stöd av Socialdemokraterna, länge varit kritiska mot att den fria rörligheten av varor och tjänster över gränserna, går före sociala hänsyn.

EU-parlamentets beslut innebär att ett socialt protokoll, där man tar mer hänsyn till de anställdas situation, ska skrivas in i EU-fördraget som en ny samarbets-princip, nästa gång unionsländerna bestämmer sig för att ändra det.

När det kan ske är i dagsläget oklart.

Omröstningen om protokollet, vid EU-parlamentets senaste möte i förra veckan, ingick egentligen i ett större ”paket” om en så kallad social pelare. Med det menas ett utökat, frivilligt, samarbete inom bland annat arbetsmarknad och välfärd. Tanken är att utbytet ska utmynna i nationella reformer inom exempelvis socialförsäkring, löner och arbetsvillkor, liksom utbyggnaden av barnomsorg med mera.

De borgerliga partierna har hela tiden hävdat att EU inte ska blanda sig i medlemsländernas politik när det gäller arbetsmarknad och social omsorg. Det ska var och en sköta efter sitt eget huvud. De har också varnat för att en ändring av fördragen kan äventyra den svenska modellen med kollektivavtal och avtalsförhandlingar.

Det sociala protokollet klubbades igenom med bara två rösters majoritet, 317 mot 315. En svensk liberal ledamot, Jasenko Selimovic råkade rösta fel.

– Det var jämt, medger Ulvskog. Men beslutet visar ändå att det går att få en liten majoritet för en annan ordning.

Vid EU-parlamentets debatt argumenterade hon för att ”grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter” inte ska underordnas de ekonomiska friheterna på unionens inre marknad.

– Om EU inte kan säkra medborgarnas grundläggande sociala rättigheter, som likabehandling av arbetstagare och principen om lika lön för lika arbete, så är det väldigt stor risk att människor i fler EU-länder kommer att vända hela det europeiska projektet ryggen. Vi ser det redan i dag.

Osäker majoritet eller inte. EU-parlamentets beslut är ändå en bra grund för att arbeta vidare med de sociala frågorna inom EU, anser Marita Ulvskog.

Exempelvis det så kallade utstationeringsdirektivet, med riktlinjer för utländska arbetares löner och villkor i andra medlemsländer.

Ny lagstiftning och regler är på rull, men stötte på hinder bland östeuropeiska länder. De är rädda att deras medborgare ska få svårare att jobba i Västeuropa.

Samtidigt finns en oro i öst för ”brain-drain”, som innebär att den välutbildade arbetskraften försvinner till väst.

– Det skulle man kunna lösa genom att skaffa bättre arbetsvillkor på hemmaplan, anser Ulvskog.

EU-kommissionen är nästa beslutsinstans och den siktar på att lämna ett skarpt förslag om en social pelare i mars. Arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen är belgisk kristdemokrat och stödjer de sociala initiativen.

– Somliga säger: Sociala frågor borde uteslutande vara en fråga för medlemsländerna. Men jag håller inte alls med. Om vi vill att den inre marknaden ska fungera för alla måste vi sträva efter likriktning uppåt, sa hon vid en stor konferens för EU-kommissionen i Bryssel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Schystare villkor på väg i EU

EU. Nattmanglingar krävdes för att EU:s transportministrar skulle komma fram till en överenskommelse om schystare villkor på vägarna. Svenska Tomas Eneroth (S) är nöjd. Transport och de europeiska facken vill komma längre.

Transportarbetarens logga

Maratonmöte kan avgöra åkeribranschens framtid

EU. Hur länge ska utländska lastbilar få rulla i Sverige? Vilken lön ska chaufförerna ha? Hur lång tid ska förarna få ligga ute på vägarna? Det är några av de stora frågor som kan beslutas på måndagens ministerrådsmöte i EU.

Transportarbetarens logga

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.

Schenker: ”Vi har säkerställt att föraren får avtalsenlig lön”

Åkeri. Schenkers beslut att säga upp ett svensk åkeriföretag och i stället lägga körningen på en lettisk bil har skapat rejäl debatt. Schenker hävdar nu att föraren får avtalsenlig lön. Men för bara tio dagar sedan sa åkeriet där chauffören jobbar nej till att teckna avtal med Transport. Orsak: Företaget har inte råd att betala svenska avtalsenliga löner.

Tidningsbudstomten Håkan Wictorsson serverar glögg, kaffe och lussekatter till tidningsbuden

Bullar till buden i Malmö

Tidningsbud. Luciamorgon, långt innan solen går upp. Det betyder glögg, kaffe och en lussekatt för tidningsbuden i delar av Skåne. Samtidigt som de försöker vänja sig vid nya områden och rutiner.

”Schenker agerar jävligt fult”

Åkeri I höstas sparkade speditören Schenker ut ett av sina husåkerier från en paketlinje mellan Jönköping och Karlstad. Uppdraget gick i stället till Hagman Transport, som satte in en lettisk dragbil med en lettisk förare. Chauffören tar sin dygnsvila inne på Schenkers terminal i Karlstad.

Fortsatt sug efter chaufförer

Arbetsmarknad. Över 110 000 nya jobb är på gång de närmaste två åren. Det gäller hela arbetsmarknaden. Runt hälften av företagen i transportbranschen saknar redan personal.

Så här påverkas du av nya reglerna för karensavdrag

Sjukskrivna. Vid årsskiftet ändras lagen som styr karensavdraget vid sjukdom. Målet är att skapa större rättvisa mellan arbetstagare med olika långa arbetspass. För många av Transports yrkesgrupper är frågan redan reglerad i kollektivavtal.

Väktare och ordningsvakter attackeras på jobbet

Bevakning. Runt 5 000 anställda drabbas varje år av hot och våld på jobbet. Så många skadas så pass allvarligt – fysiskt eller psykiskt – att de fått ut försäkringspengar från Afa. På listan över de mest drabbade yrkena är väktare och ordningsvakter nummer fem.

Geofencingkarta

Elektroniska staket dröjer

Ny teknik. Ett utbyggt system saknas. Lagar och regler saknas också. Men när detta finns på plats är det bara att börja bygga elektroniska staket i städerna. En handlingsplan för geofencing presenterades i dag.

Förhandlingar om ett till hamnavtal avbrutna

Hamn. Efter fyra förhandlingsmöten har arbetsgivarna i Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet skiljts åt. Inget centralt kollektivavtal utöver Transports är aktuellt i hamnarna.

Tommy Wreeth

”Jag blir ledsen, på riktigt”

Facket. I ett internt mejl till anställda och förtroendevalda uppmanar Transports ledning till öppenhet om förbundets resepolicy och hur den tidigare tolkats. Där framgår också att förbundsledningen anser att policyn var fel. Det poängteras också att det efter 2010 inte varit tillåtet att ta med anhöriga på det sätt som tidigare skett.

Gamla frikostiga reseregler skapar nya tidningsrubriker

Facket. Utlandsresor i Transport skapar på nytt tidningsrubriker i Aftonbladet. Nu handlar det om kongresser i Sydafrika och Mexiko för ett tiotal år sedan. De reseregler som gällde då medgav att utsedda delegater och observatörer kunde ta med anhöriga, på förbundets bekostnad. Förutsatt att ombuden avstod från att åka i business class.

Ingen uppgörelse nådd om dubbla avtal i hamnarna

Hamn. På tisdagen förhandlade Sveriges Hamnar och Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), på nytt om ett kollektivavtal. Förhandlingarna avbröts på eftermiddagen, utan att ett avtal tecknats.