EU-parlamentet röstade för fackliga rättigheter

De europeiska facken har länge slagits för att sociala hänsyn och fackliga rättigheter ska införas som en grundläggande princip i EU-ländernas samarbete. I en omröstning tog EU-parlamentet – oväntat – ett steg närmare en förändring. – Vi blev positivt överraskade, säger EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

– Vi hade inte vågat hoppas på att förslaget om ett socialt protokoll skulle röstas igenom i ett parlament med konservativ majoritet.

Medlemsländernas samarbete inom unionen utgår från en rad olika fördrag, som bland annat talar om vad EU får besluta om och hur det ska gå till. Fackförbunden har, med stöd av Socialdemokraterna, länge varit kritiska mot att den fria rörligheten av varor och tjänster över gränserna, går före sociala hänsyn.

EU-parlamentets beslut innebär att ett socialt protokoll, där man tar mer hänsyn till de anställdas situation, ska skrivas in i EU-fördraget som en ny samarbets-princip, nästa gång unionsländerna bestämmer sig för att ändra det.

När det kan ske är i dagsläget oklart.

Omröstningen om protokollet, vid EU-parlamentets senaste möte i förra veckan, ingick egentligen i ett större ”paket” om en så kallad social pelare. Med det menas ett utökat, frivilligt, samarbete inom bland annat arbetsmarknad och välfärd. Tanken är att utbytet ska utmynna i nationella reformer inom exempelvis socialförsäkring, löner och arbetsvillkor, liksom utbyggnaden av barnomsorg med mera.

De borgerliga partierna har hela tiden hävdat att EU inte ska blanda sig i medlemsländernas politik när det gäller arbetsmarknad och social omsorg. Det ska var och en sköta efter sitt eget huvud. De har också varnat för att en ändring av fördragen kan äventyra den svenska modellen med kollektivavtal och avtalsförhandlingar.

Det sociala protokollet klubbades igenom med bara två rösters majoritet, 317 mot 315. En svensk liberal ledamot, Jasenko Selimovic råkade rösta fel.

– Det var jämt, medger Ulvskog. Men beslutet visar ändå att det går att få en liten majoritet för en annan ordning.

Vid EU-parlamentets debatt argumenterade hon för att ”grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter” inte ska underordnas de ekonomiska friheterna på unionens inre marknad.

– Om EU inte kan säkra medborgarnas grundläggande sociala rättigheter, som likabehandling av arbetstagare och principen om lika lön för lika arbete, så är det väldigt stor risk att människor i fler EU-länder kommer att vända hela det europeiska projektet ryggen. Vi ser det redan i dag.

Osäker majoritet eller inte. EU-parlamentets beslut är ändå en bra grund för att arbeta vidare med de sociala frågorna inom EU, anser Marita Ulvskog.

Exempelvis det så kallade utstationeringsdirektivet, med riktlinjer för utländska arbetares löner och villkor i andra medlemsländer.

Ny lagstiftning och regler är på rull, men stötte på hinder bland östeuropeiska länder. De är rädda att deras medborgare ska få svårare att jobba i Västeuropa.

Samtidigt finns en oro i öst för ”brain-drain”, som innebär att den välutbildade arbetskraften försvinner till väst.

– Det skulle man kunna lösa genom att skaffa bättre arbetsvillkor på hemmaplan, anser Ulvskog.

EU-kommissionen är nästa beslutsinstans och den siktar på att lämna ett skarpt förslag om en social pelare i mars. Arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen är belgisk kristdemokrat och stödjer de sociala initiativen.

– Somliga säger: Sociala frågor borde uteslutande vara en fråga för medlemsländerna. Men jag håller inte alls med. Om vi vill att den inre marknaden ska fungera för alla måste vi sträva efter likriktning uppåt, sa hon vid en stor konferens för EU-kommissionen i Bryssel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Peter Nertling

Förlorar behörighet efter 27 prickfria år

Chaufför. Peter Nertling är en av hundratals chaufförer vars yrkesliv riskerar att krossas av ny, skärpt tolkning av EU:s ändringsdirektiv. Trots årtionden av prickfri körning förlorar de som en gång fått diagnosen epilepsi lastbilskörkortet – om de medicinerat under de senaste tio åren.

Transportarbetarens logga

EU tar första steget mot minimilöner

EU I dag startade EU processen mot minimilöner som ska gälla i unionen. De ska kunna fastställas antingen av ett lands arbetsgivare och fackförbund – eller genom lagstiftning, är det första beskedet.

Johan Danielsson

”Nu får fusk och lönedumpning ett slut”

EU. Efter åratal av utredande och förhandlande är nya, skarpare EU-regler för lastbilstrafiken i hamn. Johan Danielsson (S) är glad när de tre tunga EU-instanserna har kommit överens om vägpaketet. En förändring är att alla som kör inrikestrafik i Sverige ska ha svenska löner och villkor.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.

Tredje trädet stoppade tidningsbud

Tidningsbud. Lotta Ringius som delar ut tidningar på Dalarö fick vägen blockerad av tre träd under natten. Tidningsbuden är bland de första som möter farorna med ett oväder som Ciara.

Värdehanterare får behålla vilkoren

Bevakning. Loomis och Nokas värdehantering slås ihop till ett bolag när storaffären har gått igenom. Det betyder att alla anställda behåller sina anställningsår och villkor.