EU-förslag med strängare cabotageregler

Åkeri. Nya regler kring kör- och vilotider, cabotage och utstationerade chaufförer från andra länder tog i går ett kliv framåt i EU. Både Transport och Europeiska transportarbetarefederationen är nöjd med onsdagens yttrande. Ett förslag är att en utländsk lastbil inte ska få rulla mer än 48 timmar i Sverige eller andra EU-länder.

– Det här var mycket oväntat – och helt i linje med vad vi tycker, säger Magnus Falk, Transports internationella sekreterare.

Det gäller mobilitetspaketet, Mobility package på engelska, som brukar kallas vägpaketet. En omfattande samling med förslag om ny lagstiftning och förändrade regler inom hela transportsektorn i EU-länderna.

Veckans yttrande kommer från EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott. Det är rådgivande och föreslår transportutskottet att hålla med om sin linje. Transportutskottet ska, vid sitt möte i maj, sedan skicka vidare förslaget till själva parlamentet. Där diskuteras och fattas beslut av de folkvalda parlamentarikerna.

Parallellt med den processen ska lagförslagen diskuteras och beslutas i rådet, med ministrar från unionens länder.

Med andra ord: Det är en bit kvar tills mobilitetspaketet blir verklighet.

– Veckans beslut är ett häftigt inspel, säger Magnus Falk.

Han berättar vad arbetsmarknadsutskottet har föreslagit i tre, för Transport, viktiga frågor:

  • Cabotagereglerna, det vill säga begränsningarna av hur mycket en utländsk transportör får köra i ett annat EU-land, ska skärpas. Förslaget är att utländska transportföretag ska få stanna i andra medlemsländer i max 48 timmar. Sedan får fordonet inte återvända förrän efter sju dagar.
  • Kör- och vilotiderna för yrkesförare ska inte ändras. I förslaget har tidigare tankar om försämringar strukits. Ett förtydligande skrivs dock in, nämligen att chaufförernas långa veckovila inte får ske i fordonet. Det slås också fast att arbetsgivaren ska betala chaufförers hemresor, till det land de kommer ifrån.
  • Utstationering handlar om anställda som arbetar tillfälligt i andra medlemsländer. I diskussionen om dem har transportsektorn tidigare inte varit med. Nu kommer utskottet med sitt förslag som innebär att en chaufför är utstationerad från dag ett i ett annat EU-land. Och det innebär att hen ska ha samma lön och villkor som kollegor anställda i Sverige.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.

Peter Nertling

Förlorar behörighet efter 27 prickfria år

Chaufför. Peter Nertling är en av hundratals chaufförer vars yrkesliv riskerar att krossas av ny, skärpt tolkning av EU:s ändringsdirektiv. Trots årtionden av prickfri körning förlorar de som en gång fått diagnosen epilepsi lastbilskörkortet – om de medicinerat under de senaste tio åren.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Vi ligger efter i kampen mot lönedumpningen

Ledare. I Sveriges närmaste grannländer tar myndigheterna krafttag mot lönedumpningen i åkeribranschen.

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.