DEBATT.

Ett starkt fackförbund kräver starka lokalorganisationer

TRANSPORTS FRAMTID

Debatt. Under mina 25 år som medlem och förtroendevald i Transport har jag upplevt mycket. Jag har sett förbundet utvecklas och är glad att jag fått vara en del av den utvecklingen, från mitt uppdrag som lokalt skyddsombud till min nuvarande roll som organisationssekreterare i förbundet. Men jag har också sett hur vi under åren med en borgerlig regering tappade medlemmar och försvagades.

Under alla år har jag varit involverad i avtalsförhandlingarna, först som ombud på avtalskonferenser, ledamot i delegation och senare som lokal och central ombudsman. Där har jag upplevt hur klimatet mellan parterna långsamt har förändrats, hur förhandlingar gått från att hitta lösningar till att bli juridik. Företag ifrågasätter och undviker i allt större utsträckning att teckna kollektivavtal.

Därför är jag stolt över vad vi har åstadkommit de senaste fem åren på förbundskontoret. För det var när det var som allra tuffast vi hade modet att satsa djärvt. När vi på kongressen 2012 enades kring att aldrig mer ta organisationen och det politiska stödet för givet. Då sa vi till varandra, att det finns ingen uppgift i vårt förbund som är viktigare än att organisera. Det är styrkan i det lokala arbetet och hela förutsättningen för att vi ska lyckas teckna starka kollektivavtal.

Men än finns det mycket mer att göra. Det är därför jag ställer upp som kandidat till ledningen. För vi måste orka fortsätta med det förnyelsearbete som den förra kongressen ställde sig bakom. Och då måste vi fortsätta vara modiga, våga satsa på personer och metoder som gör skillnad. I detta arbete behöver vi ett enat förbund. Endast då orkar vi fortsätta utveckla vår demokratiska organisation, flytta makten från det centrala till det lokala och vara en facklig-politisk röst att räkna med.

Ett starkt fackförbund kräver starka lokalorganisationer, vi ska alltid finnas där våra medlemmar finns. Detta är garanten för vårt viktigaste uppdrag – att säkra kollektivavtal och därmed se till att våra medlemmar får schysta villkor. Därför har vi de senaste åren satsat mer på det lokala och minskat de centrala resurserna.

Vi har under den gångna kongressperioden byggt upp en studieorganisation som nu mer än någonsin tidigare bärs av lokala engagerade kursledare, det har varit nödvändigt för att klara den fördubbling av deltagare vi fick när vi började arbeta mer långsiktigt och strukturerat med rekrytering av medlemmar till våra fackliga studier.

Den verksamheten är något av det viktigaste vi har. Den dag vi glömmer bort det minskar vi det fackliga medlemskapets värde och vår organisations styrka.

Just nu utmanas vår organisation och många av våra medlemmar av en globaliserad arbetsmarknad. Låga löner och usla villkor skapar oacceptabla villkor och ny teknik skapar enkla verktyg för olika typer av förmedlingstjänster. I jakten på sänkta lönekostnader skapar billig teknik och utsatta arbetstagare en ny växande grupp – egenanställda. Det är just därför kampen för de som tjänar 39 kronor i timmen som cykelbud är principiellt viktig. För det som i dag tillåts ske i taxi- eller matbudsbranschen kommer sprida sig som en löpeld till resten av arbetsmarknaden om vi inte reagerar nu. Vi måste försvara den svenska modellen.

Vi befinner oss i en tid där vi kommer att behöva agera mer fackligt-politiskt än tidigare för att stärka spelreglerna på arbetsmarknaden, så parterna kan fortsätta ta ansvar för lönebildning och att skapa en arbetsmarknad där avtal och fredsplikt går hand i hand. När arbetsgivarnas metoder förändras behöver även våra metoder förändras. Vi måste inse att det inte finns ett recept för lyckad organisering utan vi behöver hitta nya sätt att organisera oss på. Endast då kan vi vara relevanta för alla potentiella transportarbetare och sätta press på arbetsgivare som försöker kringgå den svenska modellen.

Att ta tillvara på den enorma kompetens som i dag finns i förbundet – och arbeta tillsammans för att möta våra branschers olika utmaningar – är förutsättningen för att vi ska lyckas. Jag är övertygad om att Transport kommer fortsätta vara en stark röst på arbetsmarknaden. Om vi vågar blanda erfarenhet med fortsatt förnyelse – om vi klarar av att ena förbundet. Lyckas vi med det är jag övertygad om att fler medlemmar kommer att ansluta sig till oss och försäkra att vi står upp för det fackliga löftet även i framtiden.

Jag är beredd att ta ansvar och arbeta stenhårt i ledningen för att detta ska bli verklighet. Det är därför jag ställer upp i valet till ledningen på denna kongress.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jättevarsel på Arbetsförmedlingen

Politik. LO och Transport oroas över att nedskärningarna drabbar arbetsmarknadens mest utsatta.

Transportarbetarens logga

Historiskt kollektivavtal med rumänskt åkeri

Åkeri. I dag tecknade Transport kollektivavtal med ett rumänskt åkeri. Chaufförerna som kommer hit och jobbar tillfälligt kommer från och med i dag att få lön enligt svenskt kollektivavtal.

Bengt Holmer

Bengt Holmer

… som fick både B- och C-körkortet indragna på grund av grön starr. Men sedan fick B-behörigheten tillbaka genom ett bidrag från Elin och Charleys Lindleys stiftelse vid Transport.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.

Debatt: Facket & framtiden

På en död planet finns inga jobb

Ulf Jarnefjord: Utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt för att den globala uppvärmningen ska hejdas. Detta är en ödesfråga också för fackföreningsrörelsen.

Biltvätt

Vår förbannade skyldighet

Bengt Sandberg: Fackföreningsrörelsen i Sverige har tagit ställning för att ta kamp för de papperslösa. Därför startades i september 2008 Fackligt center för papperslösa. Centret ska vara en motor bland förbunden mot att människor utnyttjas på svenska arbetsplatser.

Så lyfter vi facket

Johan Eriksson: En fackförening utan aktiva medlemmar är en fackförening utan kraft! Arbetarrörelsen måste bli en rörelse igen. Vi måste våga titta framåt. Inte fastna i en romantisk bild av vad vi en gång varit och med sorgsen blick förlamat konstatera omöjligheter och problem.

Det handlar om världsbilden

Jesper Bengtsson: Jag tror att valet i september kan sammanfattas med fyra ord: Det handlar om världsbilden. Jag är dessutom övertygad om att de fackliga organisationernas största utmaning under de kommande åren är att klara av att forma och etablera sin egen bild av vilket samhälle vi lever i.

När alla tänker som chefen …

Krönika. Det var en gång en liten, liten chef på ett litet, litet taxibolag. Vi kan kalla honom Loffe. Företaget finns i kustbandet men ägs av Stora bolaget i storstaden. Vi kan kalla det Skärgårdstaxi. Här utövar Loffe sin egen version av ledarskap.

David Ericsson

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.