Debatt

Ett lönesänkaravtal som saknar motstycke

Debatt. Seko sjöfolk sänker lönen för sjömän inom sitt avtalsområde med 22 procent. Ni läste rätt. Fackförbundet Seco sjöfolk håller i yxan. Det nya avtalet gäller från och med den 2 april i år.

Hur kan det komma sig att Seko sjöfolk så bundits upp av sin motpart Svensk Sjöfart att facket accepterar ett lönesänkaravtal som saknar motsvarighet i den svenska fackföreningens historia? Årets avtal ger också redaren rätt att sparka i land hälften av alla svenska matroser och motormän och ersätta dem med asiatiska sjömän.

Varför stödja en näring som inte bär sina egna kostnader?

Den 1 januari i år beviljade Sveriges riksdag rederinäringen en särskild tonnageskatt. Det är en platt skatt, en våt dröm för varje nyliberal.

Anni Lööf (C) är den i riksdagen som starkast driver frågan om bolagsskattens bortdöende till förmån för en platt skatt. Om detta är bra eller dåligt kan diskuteras, men den platta tonnageskatten är budgeterad som rederistöd. Den kommer att kosta oss skattebetalare 45 till 50 miljoner kronor per år (källa: tidningen Sjöbefälen nummer 1 2017).

Sedan tidigare slipper rederierna betala arbetsgivaravgifter. Rederistödet visar att den svenska rederinäringen inte bär sina egna kostnader. Ytterst är det riksdagen som beslutat om dåligt lönsamma rederier ska subventioneras och kunna fortsätta bedriva förlustbringande verksamhet.

Detta gäller till exempel inte SJ. Målet har där varit att varje bandel ska bära sina egna kostnader.

1945 fanns i det 2 076 svenska lastfartyg. 1981 återstod bara 484 svenska handelsfartyg. 117 av dem var mindre kustgående fartyg med lastkapacitet under tusen ton.

Svensk statistisk årsbok visar att svenska godsvolymer över tid har överförts från svenska fartyg till järn- och landsväg och till utländska lastrum. För att bromsa en då 35-årig neråtgående sjöfartstrend infördes regeringen Fälldin (C) 1982 ett mycket egendomliga rederistöd. Redaren fick behålla den sjömansskatt som dragits från rederiets anställda sjömän (SFS1982:784).

Trots rederistödet minskade den svenska handelsflottan de fem följande åren med 9 procent från 484 till 444 lastfartyg. Problemen i närsjöfarten var inte så små att de anställdas kvarhålla skatt räckte att rädda mindre rederier. 1986 återstod endast 40 båtar med lastförmåga under tusen ton (mot 117, 1981). Nedgången för det mindre tonnaget var 34 procent. 1987 permanentades rederistödet i ovan beskriva form. Det gäller alltjämt.

Regeringen Carlsson (S) avskaffade valutaregleringen 1989 vilket underlättade utflaggning till sådana skatteparadis som saknade bolagsskatt och som inte bryr sig om efterlevnaden av ILO:s minimilöner (även kallade TCC-löner av engelskans total crew and cost). TCC-avtal godkändes som internationellt sjöfackligt avtal i hela världen av ITF-kongressen i Madrid 1983. Tolv år efter valutaregleringen har avskaffats har den svenska handelsflottan minskat med 63 procent.

Lika lön för lika arbete på samma arbetsplats tas bort.

Nu träder de sjöfackiga organisationerna in. Lösningen är att sparka i land varannan sjöman och ersätta svenskarna med lågavlönad asiatisk arbetskraft.

Så sker. Varannan sjöman friställs och ersätts med filippinska sjömän till löner som liknar TCC-löner och som döpts till TAP (tillfälligt anställd personal). Fartygen blir segregerade arbetsplatser, med två olika lönesättningar för samma arbete. Som lök på laxen får också de ombordanställda asiaterna sämre välfärd än andra tillfälliga gästarbetare i moder Sveas hägn. För att göra undantagen lagliga måste TAP köras i riksdagen. Samtliga riksdagsmän, utom två, röstade igenom TAP i december 1998.

Ambassadör Ulf Håkansson i Manilla, där TAP-sjömännens arbetstillstånd utfärdades, blev så till sig i trasorna att han i en intervju för Svensk Sjöfarts tidning (7/2001) på fullaste allvar föreslog att TAP borde utvidgas till vården. Det finns billiga filippinska sjuksystrar som mer än gärna tar jobb i Sverige till TAP-löner. Citat: ”Redan inom några år tror jag att vi får se filippinsk arbetskraft i den svenska vården.”

Till sitt yttre är TAP ett fackligt avtal som ersätter svenska sjömän med asiater.

TAP- avtalet förutsätter att staten betalar A-kassa, som ett dolt rederistöd, för varje svensk sjöman som blir arbetslös på grund av TAP. I maj 2005 fanns det 220 mönstrade TAP-styrmän. Det fanns samtidigt 104 arbetssökande styrmän i Sverige. Varje sjöman som friställs på grund av TAP bidrar med sin arbetslöshet till TAP-avtalets besynnerliga form av företagssubvention.

Har TAP stoppat utflaggningen? Nej! Mellan 2001 och 2015 utflaggades 153 rederistödberättigade fartyg. 2015 fanns 101 stödberättigade fartyg kvar, resten är utflaggade. Mot löfte att behålla 101 stödberättigade fartyg har riksdagen i år gått med på tonnageskatt. Seko sjöfolk har gått längre och gått med på att än andra gång sparka i land hälften av alla svenska matroser och motormän. TAP-kvoten ökats i år från tillåtna 50 procent TAP:are och 50 procent svenska sjömän, i varje rederi, till 75 procent TAP:are och 25 procent svenskar. Dessutom sänks TAP:arnas löner med 22 procent, från 1 800 US-dollar i månaden 2016, till 1 400 US-dollar i månaden 2017. En löneminskning på cirka 40 000 kronor per år!

Hur försvarar Seko sjöfolk denna ringdans kring guldkalven? Jo, om inte Seko sjöfolk gör som redarna vill inför redarna ett Svenskt internationellt sjöfartsregister, med löner och anställningsvillkor som (något tillspetsat) blir likvärdigt med vad lokal gast får på Kongofloden. Bull-shiit! Det är riksdagen som äger frågan och som har sista ordet om ett Svenskt internationell skeppsregister, inte Seko sjöfolk.

Varför mobiliserar inte Seko sjöfolk sina medlemmar?

I ”Nyliberalismens triumf och fiasko” (2013) visar Carl Tham (S) att ett viktigt nyliberalt mål är att begränsa facklig makt. Det finns inget bättre sätt att begränsa facket än att begränsa medlemmarnas mötesmöjligheter. TAP:arna är utan undantag anslutna till Seko sjöfolk. Men hur ska de kunna samlas och göra sig hörda, spridda som de är på världshaven? Hur ska de som blivit arbetslösa på grund av TAP kunna göra sig hörda?

Båtarna finns. Svensk industri saknar inte lastrum. Varför då använda skattebetalarnas pengar till subventioner som ger oönskat resultat? Subventioner snedvrider konkurrensen och riskerar skapa krav på likvärdiga subventioner i andra näringar. Rederisubventioner och TAP-avtal har varit fullkomligt verkningslöst.

Sjöfartens nedgång har varit kontinuerlig sedan 1945. Nedgången har andra orsaker än brist på statligt stöd. Det finns ingen brist på fartyg vare sig i svenska hamnar eller world wide. Om andra länder vill subventionera sina fartyg. Tacka och ta mot. Det är i alla fall bättre än att kasta svenska skattebetalares pengar i sjön  I bokstavlig betydelse!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Kolla ditt lönebesked

Bevakning. Du som jobbar i bevakningsbranschen, glöm inte att kolla din lön! – Jag får en hel del signaler om att det brister både i små och stora företag. Grundlön och ob är oftast rätt, men det finns andra ersättningar som inte betalas ut, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Illustration schemaläggning

Kampen om schemat

Arbetstider. Hjulen ska rulla dygnet om och arbetsgivarnas krav på flexibilitet ökar. Samtidigt vill allt fler transportare ha större inflytande över sin arbetstid – och mer ledig tid – framför högre lön.

Peter Andersson

Peter Andersson

… fackligt-politiskt ansvarig på Transports avdelning 6, som har raggat riktigt tunga namn till ett event i Karlstad.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Och så sorgen

Krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Moderata kommunister

Krönika. Alla kanske inte känner till det, men det finns faktiskt moderata kommunister. En bekant meddelade på nätet att han, som kommunist, tänker rösta på Moderaterna. Han hade tappat förtroendet för riksdagspartierna och röstar bara för en fråga: nej till höghastighetstågen.

Marknaden har alltid rätt!

Krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Rädda svensk åkerinäring!

Ordförandeord. Svensk åkerinäring blöder, och dess chaufförer lider. Branschen är hårt drabbad av den osunda konkurrensen och den olagliga utländska inrikestrafiken som vi dagligen ser på vägarna.

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.

Gör a-kassan tillgänglig för fler

Debatt. Gör a-kassan tillgänglig för fler så skapar vi en värdigare situation för både anställda och anställningslösa.

Det är hög tid att stoppa taxifusket

Ordförandeord. Vi har tagit oss in i en fantastisk försommar och jag ser bilder på hur avdelningarna är ute och träffar medlemmar och blivande medlemmar över en kopp kaffe på eftermiddagen, eller över en grillad korv under arbetspasset mitt i natten. Vi pratar om sådant som är viktigt för att få både jobb och privatliv att fungera och vara tryggt.

Hur svårt kan det vara?

Ledare. När sommaren så småningom ebbar ut hoppas man ju att farsen kring Svenska Akademien är slut. Risken är väl annars överhängande att människor som redan har problem med en grandios självbild fått den uppumpad till bristningsgränsen.

Försäkringskassan husfasad

Det handlar om människor!

Debatt. Kränkningen av redan utsatta människor måste få ett slut. Fredrik Lundh Sammeli och socialminister Annika Strandhäll skriver ”att de hör berättelser från människor om hur de upplever att tryggheten har brustit och stödet varit för dåligt i sjukförsäkringen” (Norrbottens-Kuriren). Det är inte en upplevelse, det är verklighet!

Marknaden har alltid rätt!

Davids krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Lönekriterierna blir helt absurda

Ledare. Anställda på Försäkringskassan får högre lön ju fler personer som nekas sjukpenning. Avslöjandet i SVT:s program Agenda kom från anonyma handläggare på kassan som vittnar om hård press för att minska statens utgifter för sjukskrivningar.

Dumpa inte våra villkor med skattepengar!

Ordförandeord. Det är valår i år och valrörelsen har kommit i gång, både hos partierna och hos oss som förbund. Utspelen duggar tätt och nyligen presenterades regeringens vårbudget.

Förhindra att industrins dolda dödsfällor tar fler liv

Debatt. I maj förra året dog ännu en lastbilschaufför på jobbet. En truck backade över honom vid lastning på ett stålverk. En tragedi för de anhöriga. Ett djupt personligt trauma för den som körde trucken. Ett allvarligt misslyckande för stålföretaget som lät det hända i sin verksamhet. Och djupt störande för alla oss andra.