Debatt

Ett lönesänkaravtal som saknar motstycke

Debatt. Seko sjöfolk sänker lönen för sjömän inom sitt avtalsområde med 22 procent. Ni läste rätt. Fackförbundet Seco sjöfolk håller i yxan. Det nya avtalet gäller från och med den 2 april i år.

Hur kan det komma sig att Seko sjöfolk så bundits upp av sin motpart Svensk Sjöfart att facket accepterar ett lönesänkaravtal som saknar motsvarighet i den svenska fackföreningens historia? Årets avtal ger också redaren rätt att sparka i land hälften av alla svenska matroser och motormän och ersätta dem med asiatiska sjömän.

Varför stödja en näring som inte bär sina egna kostnader?

Den 1 januari i år beviljade Sveriges riksdag rederinäringen en särskild tonnageskatt. Det är en platt skatt, en våt dröm för varje nyliberal.

Anni Lööf (C) är den i riksdagen som starkast driver frågan om bolagsskattens bortdöende till förmån för en platt skatt. Om detta är bra eller dåligt kan diskuteras, men den platta tonnageskatten är budgeterad som rederistöd. Den kommer att kosta oss skattebetalare 45 till 50 miljoner kronor per år (källa: tidningen Sjöbefälen nummer 1 2017).

Sedan tidigare slipper rederierna betala arbetsgivaravgifter. Rederistödet visar att den svenska rederinäringen inte bär sina egna kostnader. Ytterst är det riksdagen som beslutat om dåligt lönsamma rederier ska subventioneras och kunna fortsätta bedriva förlustbringande verksamhet.

Detta gäller till exempel inte SJ. Målet har där varit att varje bandel ska bära sina egna kostnader.

1945 fanns i det 2 076 svenska lastfartyg. 1981 återstod bara 484 svenska handelsfartyg. 117 av dem var mindre kustgående fartyg med lastkapacitet under tusen ton.

Svensk statistisk årsbok visar att svenska godsvolymer över tid har överförts från svenska fartyg till järn- och landsväg och till utländska lastrum. För att bromsa en då 35-årig neråtgående sjöfartstrend infördes regeringen Fälldin (C) 1982 ett mycket egendomliga rederistöd. Redaren fick behålla den sjömansskatt som dragits från rederiets anställda sjömän (SFS1982:784).

Trots rederistödet minskade den svenska handelsflottan de fem följande åren med 9 procent från 484 till 444 lastfartyg. Problemen i närsjöfarten var inte så små att de anställdas kvarhålla skatt räckte att rädda mindre rederier. 1986 återstod endast 40 båtar med lastförmåga under tusen ton (mot 117, 1981). Nedgången för det mindre tonnaget var 34 procent. 1987 permanentades rederistödet i ovan beskriva form. Det gäller alltjämt.

Regeringen Carlsson (S) avskaffade valutaregleringen 1989 vilket underlättade utflaggning till sådana skatteparadis som saknade bolagsskatt och som inte bryr sig om efterlevnaden av ILO:s minimilöner (även kallade TCC-löner av engelskans total crew and cost). TCC-avtal godkändes som internationellt sjöfackligt avtal i hela världen av ITF-kongressen i Madrid 1983. Tolv år efter valutaregleringen har avskaffats har den svenska handelsflottan minskat med 63 procent.

Lika lön för lika arbete på samma arbetsplats tas bort.

Nu träder de sjöfackiga organisationerna in. Lösningen är att sparka i land varannan sjöman och ersätta svenskarna med lågavlönad asiatisk arbetskraft.

Så sker. Varannan sjöman friställs och ersätts med filippinska sjömän till löner som liknar TCC-löner och som döpts till TAP (tillfälligt anställd personal). Fartygen blir segregerade arbetsplatser, med två olika lönesättningar för samma arbete. Som lök på laxen får också de ombordanställda asiaterna sämre välfärd än andra tillfälliga gästarbetare i moder Sveas hägn. För att göra undantagen lagliga måste TAP köras i riksdagen. Samtliga riksdagsmän, utom två, röstade igenom TAP i december 1998.

Ambassadör Ulf Håkansson i Manilla, där TAP-sjömännens arbetstillstånd utfärdades, blev så till sig i trasorna att han i en intervju för Svensk Sjöfarts tidning (7/2001) på fullaste allvar föreslog att TAP borde utvidgas till vården. Det finns billiga filippinska sjuksystrar som mer än gärna tar jobb i Sverige till TAP-löner. Citat: ”Redan inom några år tror jag att vi får se filippinsk arbetskraft i den svenska vården.”

Till sitt yttre är TAP ett fackligt avtal som ersätter svenska sjömän med asiater.

TAP- avtalet förutsätter att staten betalar A-kassa, som ett dolt rederistöd, för varje svensk sjöman som blir arbetslös på grund av TAP. I maj 2005 fanns det 220 mönstrade TAP-styrmän. Det fanns samtidigt 104 arbetssökande styrmän i Sverige. Varje sjöman som friställs på grund av TAP bidrar med sin arbetslöshet till TAP-avtalets besynnerliga form av företagssubvention.

Har TAP stoppat utflaggningen? Nej! Mellan 2001 och 2015 utflaggades 153 rederistödberättigade fartyg. 2015 fanns 101 stödberättigade fartyg kvar, resten är utflaggade. Mot löfte att behålla 101 stödberättigade fartyg har riksdagen i år gått med på tonnageskatt. Seko sjöfolk har gått längre och gått med på att än andra gång sparka i land hälften av alla svenska matroser och motormän. TAP-kvoten ökats i år från tillåtna 50 procent TAP:are och 50 procent svenska sjömän, i varje rederi, till 75 procent TAP:are och 25 procent svenskar. Dessutom sänks TAP:arnas löner med 22 procent, från 1 800 US-dollar i månaden 2016, till 1 400 US-dollar i månaden 2017. En löneminskning på cirka 40 000 kronor per år!

Hur försvarar Seko sjöfolk denna ringdans kring guldkalven? Jo, om inte Seko sjöfolk gör som redarna vill inför redarna ett Svenskt internationellt sjöfartsregister, med löner och anställningsvillkor som (något tillspetsat) blir likvärdigt med vad lokal gast får på Kongofloden. Bull-shiit! Det är riksdagen som äger frågan och som har sista ordet om ett Svenskt internationell skeppsregister, inte Seko sjöfolk.

Varför mobiliserar inte Seko sjöfolk sina medlemmar?

I ”Nyliberalismens triumf och fiasko” (2013) visar Carl Tham (S) att ett viktigt nyliberalt mål är att begränsa facklig makt. Det finns inget bättre sätt att begränsa facket än att begränsa medlemmarnas mötesmöjligheter. TAP:arna är utan undantag anslutna till Seko sjöfolk. Men hur ska de kunna samlas och göra sig hörda, spridda som de är på världshaven? Hur ska de som blivit arbetslösa på grund av TAP kunna göra sig hörda?

Båtarna finns. Svensk industri saknar inte lastrum. Varför då använda skattebetalarnas pengar till subventioner som ger oönskat resultat? Subventioner snedvrider konkurrensen och riskerar skapa krav på likvärdiga subventioner i andra näringar. Rederisubventioner och TAP-avtal har varit fullkomligt verkningslöst.

Sjöfartens nedgång har varit kontinuerlig sedan 1945. Nedgången har andra orsaker än brist på statligt stöd. Det finns ingen brist på fartyg vare sig i svenska hamnar eller world wide. Om andra länder vill subventionera sina fartyg. Tacka och ta mot. Det är i alla fall bättre än att kasta svenska skattebetalares pengar i sjön  I bokstavlig betydelse!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Joakim och Malin

Här är bra jobbkläder och skor en självklarhet

Arbetskläder. Svart och neongult. Alltid hela och rena. Det är meningen att en chaufför från Lindströms i Luleå ska gå att känna igen.

Transportarbetarens logga

Ingen uppgörelse nådd om dubbla avtal i hamnarna

Hamn. På tisdagen förhandlade Sveriges Hamnar och Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), på nytt om ett kollektivavtal. Förhandlingarna avbröts på eftermiddagen, utan att ett avtal tecknats.

Transportarbetarens logga

Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris

Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

En brytningstid

Minnen. Åttiotalet – en speciell tid. Både så lik och så olik våran i dag. Industrin var stark i Sverige och det var inte Göteborg utan Stockholm som var Sveriges största industristad.

Shit news

Politik. Valet är över – men ändå inte. Partierna har ännu inte positionerat sig. Men politik sägs ju vara det möjligas konst …

Medlemmarna ska inte behöva oroa sig

Ordförandeord. Det är svårt att skriva en krönika utan att först beröra den rapportering som har varit runt vårt förbund i olika medier. Jag vill börja med att säga att jag är ledsen att våra medlemmar ska behöva uppleva detta ännu en gång.

Facket måste tåla öppenhet

Ledare. Fackpampar åkte på resa för 600 000 kr. Rubriken är hämtad ur tidningen Metro och handlar förstås om Transports uppmärksammade resa till kongressen i Singapore.

Vilda västern-kultur i färdtjänsten

Debatt. Det finns i dag många exempel på att färdtjänsten är en central samhällsfunktion med mycket stora och allvarliga problem. Man kan med fog börja tala om kris!

Det ljusnar på Ikea-fronten

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet är nära medlemmarna i vardagen; nära era lokala frågor, idéer, problem och ibland också konflikter. Vi svarar, tar tillvara och vi tar striden för schysta villkor på arbetsplatsen när det behövs.

Kuslig likhet mellan morden

Ledare. Mordet på saudiern Jamal Khashoggi bär kusliga likheter med dådet ombord på Peter Madsens ubåt

Sista striden för HF

Analys. Just nu har Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), konferens i Göteborg. Det kan mycket väl bli startskottet till nya fackliga stridsåtgärder. Transportarbetaren var med på ett fackligt medlemsmöte där djupa sprickor kom i dagen. I fokus står en arbetsgivare som häller bensin på en pyrande brasa.

Hur mycket är ett chaufförsliv värt?

Insändare. Hej chaufför! Hur mycket är ditt liv värt, tycker du? Är ditt liv värt runt 25 spänn? Mysko fråga kanske, men vad kostar en varselväst? Jag tror ju i min enfald att din familj och alla dina vänner värdesätter ditt liv till mer än några futtiga kronor.

Djungelns lag på Amazon

Ordförandeord. Det fackliga arbetet, för mig, är något som pågår här och nu i vardagen för våra medlemmar. Men det är också att blicka framåt och förstå vad vi står inför på en allt mer global arbetsmarknad. Detta för att vara bättre rustade för förändring. Vi kan inte vara bakåtsträvare, men vi måste slå vakt om våra villkor.

Då skåningarna flyr undan havet

Ledare. Mycket talar för att delar av Skåne kommer att läggas under vatten när klimateffekten gör att havet stiger. Det är problematiskt. Risken finns att vi får stora strömmar av klimatflyktingar som söker sig norrut i Sverige, eftersom även Danmark och norra Tyskland väntas bli obeboeligt.