Ett dyrt hembesök

Ledare. På trettondagen hade vi besök hemma. Klockan fyra på eftermiddagen bröt någon sönder ytterdörren och klev in i hallen. Tjuven eller tjuvarna flydde hastigt när de insåg att det var folk inne i bostaden, två vuxna söner.

Efter några timmar kom låssmeden. Materialet – en ny låskista och ett plåtbleck – kostade 1 200 kronor. 400 skulle täcka bilresan på någon mil. För att över huvud taget rycka ut på helgen debiterade låsfirman 1 000 kronor i startavgift. Och ovanpå detta 1 200 kronor i timmen. Sist moms på alltihop.

Slutnota: 6 000 kronor. På betalkort eller swish.

Strax efter låssmeden dök pizzabudet upp. Sönerna hade blivit hungriga av uppståndelsen – som även inkluderat besök av två poliser.

Pizzabudet kom i en dammig svart privat Mercedes, årsmodell 2007. Han langade in kartongerna och drog snabbt i väg längs den snötäckta gatan.

Själva hemkörningen av snabbmaten kostade 35 kronor. Killarna åt pizza framför datorskärmarna, jag funderade på hur mycket budet kan ha tjänat på sitt jourarbete denna helgkväll. Hur många leveranser klarade han på en timme? Hem till oss var det fyra kilometer enkel väg. Fick han timlön eller bara provision, de 35 kronorna?

Av nyfikenhet, eller kanske på grund av yrkesskada, ringde jag ett par dagar senare upp ”onlineföretaget” där maten hade beställts. Den som svarade kunde inte svara på vad chaufförerna tjänade. Eller hur anställningsvillkoren såg ut. Eller om någon händelsevis betalar in skatt och arbetsgivaravgift på de utbetalade pengarna.

Det finns de som hyllar den nya ekonomin – en snabbt växande internetbaserad tjänstemarknad där gränserna suddas ut. Vem är arbetsgivare när jobb förmedlas via en mobilapp eller läggs ut på en spotmarknad?

Vad skulle låsjouren ha kostat mig om uppdraget gått till lägstbjudande? Till vem som helst som har tillgång till en bil och en verktygslåda. Hur hade det i så fall påverkat kvaliteten och säkerheten?

För många unga framstår det som självklart att åka taxi med Uber och få snabbmaten hemkörd för ett par tior extra. Själv är jag bekymrad.

Det är svårt att se hur den här utvecklingen skulle vara svaret på hur vi kan återupprätta ett någorlunda jämlikt välfärdssamhälle där ingen måste leva på tiggeri, allmosor eller svart betalning.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor

Lösa förbindelser

Krönika Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

En sopig sommar

Krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

Kul-tur på hjul

Krönika. Ett par saker är Transport särskilt känt för bland allmänheten: kampen mot lönedumpning och vägkrogsbiblioteken med ljudböcker. De som gjort chaufförer till den kanske mest belästa yrkesgruppen i Sverige.

När är det läge att säga ifrån?

Ordförandeord. Rubriken på denna krönika är en fråga som man väl ofta ställer sig, både som privatperson, fackförbundsordförande och organisation.

Asylpolitiken måste ändras

Ledare. I Sverige pågår just nu ett utdraget drama i tusentals akter. Det handlar om asylsökanden som lever i oviss väntan på beslut från Migrationsverket. Får de stanna? Eller blir det avslag och utvisning?

En säker väg till jobb

Debatt. Den 9 september varje år är det yrkesförarens dag. Det vill vi fira genom att lyfta fram det tredje vanligaste yrket för män i Sverige: lastbilschauffören. Trots att yrket är populärt så är det stor brist på förare i transportnäringen. Nu måste politiken ta detta på allvar.

Tufft för många

Ordförandeord. Ofta förknippar vi sommaren med en lugnare tid på året som i bästa fall kan användas till vila, ledighet och återhämtning. Sommaren 2017 blev med facit i hand det motsatta för många.

Förtal av en hel yrkesgrupp

Ledare. Efter sommarens stora sopkonflikt i Stockholm är läget mycket spänt mellan parterna. I ett pressmeddelande går Reno Norden till generalangrepp mot både sopgubbarna och Transport.

Reno Norden till hårt angrepp mot Stockholms Sopgubbar

Debatt. Reno Norden har under sommarens sopkonflikt i Stockholm vägrat att svara på frågor från Transportarbetaren och andra medier. Den 22 augusti publicerade företaget detta pressmeddelande på sin hemsida.

SFI-undervisning

Kunskapslyft effektivare än sänkta löner

Debatt. I mitten av augusti presenterade allianspartierna förslag om låglönejobb för nyanlända och unga utan gymnasieutbildning. Politiker som ska sätta löner i stället för att samverka med parterna om hur man bäst skapar vägar in på arbetsmarknaden för personer med kort utbildning.

Sopgubbarnas sista strid

Ledare. Sommaren blev inte som tänkt. Det ska vara nyhetstorka i juli. Lugn och ro. Inte sopkrig och regeringskris. Inte häcken full för en ensam redaktör på en i övrigt öde redaktion.

Alla transportare behövs i framtiden

Ordförandeord. Kongressen i Örebro är avslutad. Vårt förbund har stakat ut inriktningen för framtiden genom en lång rad beslut inom olika områden.