Illustration matbud + Muhammed Waqas
Close
Muhammad Waqas drev ett företag som underleverantör till Uber Eats. Det blev en miljonskuld. ”Det går inte att tjäna pengar eller betala bra löner med Ubers ersättning.”
Close
Den nya plattformsekonomin

En usel affär

Gigjobb. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Muhammed Waqas historia i Sverige började som för många andra. Han hamnade i en stad där han kände någon. Började plugga, men ville dra in pengar. Så det bar av till Stockholm. Han fick jobb på en indisk krog. Efter ett par månader behövdes han inte mer. Han flyttade in hos en kompis och levde på 300 kronor efter hyra. Kompisen ledsnade. Han fick flytta igen. Fick jobb som tidningsbud, för lite jobb för att bygga den framtid han såg framför sig. Så han började köra ut mat för företaget Wolt.

En dag får han en order till Högbergsgatan på Södermalm i Stockholm. Han knackar på och en kvinna öppnar dörren. Han räcker över pizzan och är beredd på att rusa vidare när han får en fråga: Vill du köra för Uber Eats i stället? Du kommer att tjäna mer. Han sa ja. Det var början på hans livs största misstag.

Det var inte planen. Waqas skulle bli läkare. Han var mindre än ett år från att få ta på sig läkarrocken och börja praktisera som gynekolog när någonting hände. Något som gjorde att han fick lämna Pakistan för att aldrig återvända.

I augusti 2015 blev han beviljad asyl och uppehållstillstånd i Sverige.

– Man kan säga att Sverige gav mig allt, och Uber tog det ifrån mig.

Muhammad Waqas tjänade helt okej pengar på Uber. Det har varit ett normalt förfarande av Uber oavsett vilken marknad de vill etablera sig på. Först ser de till att det är bra betalt, sedan sänks ersättningarna.

Muhammed Waqas hade en ”anställning” som funkade så här: Han sökte till Uber, skrev under deras avtal och gick en utbildning hos dem. Det var de som skulle bestämma vad han skulle tjäna på sina buduppdrag. Därefter betaldes en summa ut till ett utbetalningsföretag, i hans fall hette det Paysalary. Utbetalningsföretaget tog fem procent i administrativa kostnader, betalade in arbetsgivaravgift och kommunalskatt. En slant kom in på kontot varje vecka. Det här förfarandet kallas ibland för egenanställning.

Muhammed Waqas var nöjd med upplägget. Ändå gick han på på möte som han och en handfull bud bjudits in till.

Den nedre fasaden på Högbergsgatan 2B består av grå betongplattor och gallerförsedda fönster. Om han tittade upp såg han franska balkonger sticka ut ur det gula teglet. Han ringde på porttelefonen och släpptes in för att få ett nytt erbjudande.

Starta ett eget företag och anställ dina egna bud. Du kommer att kunna behålla fem procent av varje intjänad krona.

– Jag ville inte ens starta företag. Men jag hade en kompis som studerade i England, hans visum höll på att gå ut och han ville komma till Sverige.

Uber Eat-moppe i Stockholmstrafiken.
Flera av landets största restaurangkedjor använder matbud. Restaurangernas personal garanteras lön enligt kollektivavtal. Det gör inte de som kör ut den. Foto: John Antonsson

Den 19 november 2017 ansökte Muhammed Waqas om F-skattedel och strax efter årsskiftet var han i gång. Först var kompisen den enda anställda.

Men nu såg Muhammad Waqas sin chans att gå från ett underbetalt matbud till att tjäna riktigt bra pengar.

– Jag kunde ta folk till Ubers kontor på Södermalm, låta dem registrera sig, så kunde de vara mina anställda.

Först var det tre killar, sedan fyra. Som mest närmare 100.

– Så här. Jag skrev kontrakt med mina anställda och lovade dem 16 000 kronor i månaden. Då kunde de gå till Skatteverket och Migrationsverket och få arbetstillstånd eller söka tillstånd för att ta hit sina familjer. Fler och fler kom till mig och ville ha jobb.

Företaget omsatte närmare en miljon kronor i månaden. Buden jobbade många timmar och hårt för att få ihop ens en hygglig månadslön.

När jag träffar Muhammad Waqas för första gången sitter vi i ett mörkt konferensrum hos hans revisor på Vasagatan.

– I avtalet stod ingenting om moms, tror jag. Men jag vet inte säkert vad som stod. Det var på svenska. Jag försökte läsa men jag kan inte språket tillräckligt bra för att förstå.

Det företag han hade var registrerat för moms och som arbetsgivare. Kanske borde han ha förstått att moms också skulle komma till. Men enligt honom var det ingenting som framkom i samtalen med Uber.

I normalfallet ska moms betalas för en köpt transporttjänst. Men det finns en del undantag i lagstiftningen. Muhammed Waqas tidigare arbetsgivare, Paysalary, betalar inte moms för Uber Eats-pengarna. I ett mejl till Transportarbetaren skriver de: ”just i fallet med Uber Eats utgår det ingen moms på vår tjänst då den utförs för en internationell beställare inom EU”.

Om du promenerar på Stockholms gator vid lunchtid går de kubformade väskorna inte att undgå. Uber Eats-buden kör runt på sina kinesiska scootrar utan nummerplåtar med happy meals och ljumma pizzor. När jag först skulle ta reda på hur vanligt fenomenet är kollade jag upp hur många anställda Uber Sweden hade 2017. Det rörde det sig om 18 anställda i Sverige med en genomsnittlig lönekostnad på lite mer än en miljon kronor per person.

Det visar sig att inget av buden är anställd av Uber. Det är inte heller någon av de taxichaufförer som kör runt i helsvarta bilar med (oftast) gula plåtar och en jämförpris-lapp i bakrutan. Ersättningen för deras arbete betalas ut från ett av Ubers bolag i Nederländerna.

Det är den 14 mars 2017. Lars Karlsson tar tunnelbanan från fackexpeditionen i Solna norr om Stockholm. Han kliver av vid T-centralen och promenerar Kungsgatan uppåt. Han går förbi de skrikande hötorgshandlarna, korsar den vältrafikerade Sveavägen och går under viadukter för att till slut stanna vid en port mellan en 7-Eleven och en mobilbutik. Lars Karlsson jobbar som ombudsman på Transports avdelning fem. Om du spenderar några minuter med honom kommer du att märka att hans telefon ringer mest hela tiden. Oftast är det medlemmar som behöver hjälp.

Han hade kallat Uber till förhandling den 19 januari 2017. Knappt två veckor senare kom svaret.

Så nu står han på Kungsgatan och drar i den tunga dörren. Han ska besöka DLA Piper, som är en av världens största advokatbyråer. Han går in genom dörren och anmäler sig i receptionen. En advokat kommer och hämtar honom. Lars Karlsson leds in i ett konferensrum med glasdörrar och sätter sig ner. På andra sidan bordet har han Ubers Sverigechef Martin Hedevåg, Ubers egen jurist Mikaela Källmén och två advokater från DLA Piper. Han vet egentligen hur det ska sluta redan innan de börjat prata.

Nej, Uber har inga anställda kurirer. De tillhandahåller inga transporttjänster heller. Allt de gör är att leverera en applikaton med namnet Uber Eats som använd av restauranger, hungriga kunder och fristående verksamheter som tillhandahåller leveranstjänster. De som kör ut maten är antingen egenföretagare eller anställda – av en tredje part.

Förhandlingen är avklarad på mindre än en timme.

– Nu känner jag att jag har gjort allt jag kan. Jag har inte tid att göra mer. Om vi ska gå på alla de här gig-företagen måste jag ha hjälp från förbundet, säger Lars Karlsson.

– Vissa människor vill inte ta ansvar för sin egen skit. De skyller allt i sitt liv på någon annan! Skriker miljardären och Uber-grundaren Travis Kalanick till föraren Fawzi Kamel i en film först publicerad av ekonomisajten Bloomberg.

Händelsen utspelade sig för snart två år sedan i baksätet på en svart Uber-bil. Föraren såg sin chans att uttrycka besvikelse över att Uber ensidigt valt att betala mindre för hans arbete.

Händelsen var en av många som till slut ledde till Uber-grundarens fall. Dara Khosrowshahi tog över. Ett av målen var att snygga till företagets image, att kommunicera ökade ersättningar och bättra på villkoren för dem som utför företagets tjänster.

Matbud, Uber-chaufförer och andra med osäkra anställningar krävde bättre rättigheter vid en demonstration i London den 30 oktober 2018. Samma dag förlorade Uber i domstol då de överklagat ett beslut om att Uber-chaufförer har rätt till minimilön.  Foto: Daniel Leal-Olivas / AFP)

Efter ett antal försök stod det klart att Uber inte var intresserade av att träffas eller prata med Transportarbetaren på telefon. Däremot har de svarat på många av mina frågor via mejl.

Företaget vill inte berätta om hur många som jobbar för dem, av konkurrensskäl. Förtjänsten för buden ska enligt företaget ligga på 110 till 125 kronor i timmen, enligt Henrik Berglin, operations manager på Uber Eats i Sverige.

Visst erbjuder Uber Eats utkörningstjänster utöver lunch- och middagstid? I så fall. Hur ser ersättningarna ut då?

”Uber Eats erbjuder leveranser sju dagar i veckan mellan 10.00 och 23.00, men de flesta leveranser sker just under lunch- och middagstid och därför är det då vi huvudsakligen erbjuder flexibla deltidsmöjligheter för kurirer. Hur ersättningsnivåerna ser ut utanför lunch- och middagstider varierar baserat på dag, tid och plats, samt beror på efterfrågan då betalning alltid sker per leverans”, skriver Henrik Berglin.

Jag träffar två Uber-bud. De jobbar för två olika företag som liknar det som Muhammad Waqas drev.

Båda kom till Europa som unga men har stora delar av sina familjer i Pakistan. Till en början arbetade de i södra Europa. Men allt eftersom ekonomin blev sämre har de letat sig norrut. För att till slut hamna i Sverige. Även för den som har uppehållstillstånd i ett europeiskt land krävs papper på att man har inkomst och jobb för att få stanna i Sverige en längre period.

– Den som inte behöver visum eller inte vill jobba svart jobbar för Paysalary, säger Muhammad Waqas.

Den ena av arbetarna kan vi kalla Ali. Hans fru och barn lever kvar i Pakistan. Det är lite mer än ett och ett halvt år sedan han senast träffade dem. Han hyr ett rum i en lägenhet i Stockholm och jobbar vitt. Han får ungefär 20 000 efter skatt varje månad. På vintern har han fem lager på överkroppen och fyra lager på benen. Han hänger den kubformade väskan på sin moped och loggar in vid tiotiden på förmiddagen. Sedan jobbar han på. Är det lugnt kan han köra till lägenheten, laga mat och prata med sin familj på Skype.

– Jag brukar börja jobba vid tio och sluta vid tio–elva på kvällen. På helgerna jobbar jag till efter midnatt. Jag har ingen fritid, jag bara jobbar och jobbar.

Han skrattar och skakar på huvudet och säger nej, lediga dagar tar han inte,

Ali beskriver ett ekorrhjul som inte går att ta sig ur. För att klara sig måste han alltid arbeta. Det finns ingen tid att studera eller göra något annat.

Den andra av arbetarna kan vi kalla Hassan. Han bor i en kommun nära Stockholm. Jobbar också jämt. När jag frågar hur många timmar det blir varje dag finns först inget svar att ge. Buden räknar inte på det sättet. Det enda som spelar någon roll är antalet leveranser, körda kilometer och den totala förtjänsten. De börjar räkna och kommer fram till att de jobbar mellan 300 och 400 timmar i månaden.

– Jag har inte ens tid att raka mig, säger Hassan och tar sig för skäggstubben.

Hassan får ut lite mer pengar än Ali. Det får han genom att ta ut en del av lönen i svarta pengar.

Både Ali och Hassan har chefer som har stött på samma problem som Muhammad Waqas. När deras chefer har betalat kostnaderna för försäkringar, revisor och moms finns inga pengar att betala ut de lite mer än 50 procent som de lovat sina anställda. (Märk väl att detta är mindre än den andel de skulle ha fått via Paysalary.) Hur löser cheferna den omöjliga ekvationen? Jo, de har kommit i kontakt med en kille. Han har ett företag vars enda verksamhet går ut på att skriva luftfakturor, som möjliggör moms- och skatteavdrag. Företagen betalar fakturorna, killen tar ett antal procent i provision, för att sedan betala tillbaka pengarna. Och vips är momsproblemet löst. Det här är information som Transportarbetaren fått bekräftat från en person med god insyn i företagens ekonomi. Vi har också fått se exempel på hur de här blufffakturorna ser ut i ett företag som jobbar för Uber Eats.

– Min chef vill inte fuska, han vill följa lagen. Men det sätt Uber betalar honom på gör det omöjligt, säger Ali.

Det tog en tid för Mohammad Waqas att inse att det inte fanns intäkter som täckte momsen. Han valde att inte fuska.

– Jag har mitt problem med Skatteverket och min konkurs. Mer än en miljon kronor i skuld hos Kronofogden. Hur mycket jag än jobbar nu blir det inte mer pengar. Men det är mitt enda problem. Jag har i alla fall följt lagen. De andra företagarna kan få betydligt allvarligare konsekvenser. Kanske, om myndigheterna märker, kan de hamna i fängelse, säger han.

Matbuds-mopeder
Många matbud lever trångbott långt utanför Stockholm. Då är den bästa lösningen att parkera moppe och matväska i stan och åka pendeltåg. Foto: John Antonsson

Jag får ett samtal från England. På andra sidan luren sitter Mac Urata på sitt kontor i London. Han talar långsam, som om han först tänker ut sina svar på modersmålet japanska innan han framför dem på bruten, men korrekt engelska.

– Min titel säger att jag är koordinator för framtidens arbete och automation på den internationella transportarbetarfederationen (ITF). När vi säger automation menar vi också digitalisering.

Han är också ansvarig för ITF:s Stoppa Uber-kampanj.

– ITF är inte mot ny teknologi som förbättrar branschers struktur. Men vi är mot Ubers affärsmodell. Den tar oss tillbaka till arbetsvillkoren från 1800-talet som våra föregångare i rörelsen har bekämpat och gjort framsteg från.

I mitten av 2014 satt Mac Urata i ett möte med en kollega från New Yorks taxifack.

– Mac, har du hört talas om Uber? De har gett oss stora problem.

Nej, det hade han inte gjort. Men redan senare samma dag fick han ett mejl från fackliga kollegor i Belgien, och dagen efter ringde en annan.

– Jag sa att vi måste göra någonting. Så i september 2014 hade vi vårt första möte om Uber.

– Det ironiska är att taxi aldrig har varit en särskilt stort i internationella fackliga diskussioner. Nu pratar vi om det hela tiden.

Mac Urata berättar att det som särskiljer Uber från vanliga företag är att de vägrar klassificera arbetarna som anställda. Det leder i sin tur till att rätt till minimilön och sjukpenning försvinner (Sverige är ett av få industrialiserade länder som saknar lagstadgad minimilön).

– I Storbritannien har man kommit fram till att när en arbetare får den oäkta anställningsformen egenanställd sparar arbetsgivaren ungefär 25 procent av utgifterna.

Över hela världen stöter facket på problem med hur den här nya typen av app-företag ska hanteras. Under ITF-kongressen i Singapore kom delegaterna överens om en strategi för att hantera plattformarnas framväxt.

– Den är att vara flexibel. Varje land har sina unika förutsättningar. Vi måste reglera företagen, vi måste organisera arbetarna och vi måste kampanja för att få allmänhetens stöd för vårt arbete, säger Mac Urata.

Muhammad Waqas upplever att han har blivit lurad av Uber. Han har lämnat in en stämning till tingsrätten i Stockholm. Men har inga pengar för att anlita en advokat. I januari skrev han in sig på Södertörns högskola och ska börja plugga svenska.

– Det enda jag har som bevis om momsen är den här bilden, säger han.

Han visar en bild på sin mobiltelefon. Bilden är från en presentation Uber Eats hade för matbuden. En tabell projiceras upp på en vit duk. I tabellen går det att läsa om hur stor del av förtjänsten buden har rätt till. Arbetsgivaren eller utbetalaren ska ha sin del, Uber ska ha sin del, arbetsgivaravgifter kostar en slant. Däremot står det ingenting om moms.

– Om vi ska följa lagen och betala alla skatter och försäkringar och ha revisor kan den anställda få 37 procent, alltså ännu mindre än de får i dag. Men ingen jobbar för de pengarna, då går de till en av dem som fuskar med momsen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Gigjobb. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.

sommarjobb

Det gäller på jobbet när värmeböljan väller in

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket väntar att trycket på värmejouren ökar i slutet av veckan. Någon exakt gräns för hur hög temperaturen får vara på arbetsplatsen finns inte. Men arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och för att utreda risker.

Transportsektorns klimatmål – en politisk önskedröm?

Klimathotet. Nästa år lägger Postnord ned posttågen till Sundsvall och flyttar över brevsäckarna på lastbil. Det går stick i stäv med Postnords eget miljöprogram och mot politiska mål som säger att mer gods ska gå på järnväg. Beskedet ger näring åt miljöforskaren Per Kågesons slutsats. Att Sverige inte kommer att klara det uppställda klimatmålet för transportsektorn till 2030.

Eliseo Cordoba, tidningsbud.

Glöd ska stoppa mackdöden i glesbygden

Bensinmack. Många bensinmackar har lagts ner och glesbygden drabbas extra hårt när servicen försvinner. Bogge Bolstad, som driver en bensinstation i Storuman, tog initiativ till ett projekt, Glöd, där målet är att få fler stationer att överleva. – I många byar är macken den sista utposten. Livsnerven, säger han.

Tvist om lediga dagar för bussförare prövas i AD

Buss. Kan en arbetsgivare lägga ut fridagar för en busschaufför som blir sysslolös under en jobbresa utomlands? Den 8 och 9 oktober ska Arbetsdomstolen pröva frågan. Det är Kommunal som stämt Bergkvara buss på flera miljoner kronor i skadestånd och uteblivna löner och traktamenten.

Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

Tuff arbetsmiljö för sophämtare på Västkusten

Renhållning. I 20 år har skyddsombudet Åke Olsen jobbat för bättre arbetsmiljö i Bohusläns små kustsamhällen. På turistmetropolen Smögen är säckarna och kärlen borta ur gränderna. Invånarna får själva bära sitt avfall till särskilda sopstationer, som nås med lastbil.

Tidningsbudens egna stugor – uppskattad jobbförmån

Semester. I Hunnebostrand kan landets tidningsbud hyra semesterstugor billigt. Under högsommaren är det hårt tryck på de fem stugorna, som ägs av en stiftelse som Transport och arbetsgivarna bildat. – Det är kanon att vara här, säger tidningsbudet Per Abrahamsson, som hyr för första gången.

Bil med taxiskylt

Facket kräver kameror och larm i samtliga taxibilar

Taxi. Rånvågen den senaste tiden har aktualiserat kravet på kameror i alla taxibilar. – Vi måste kunna känna oss trygga i vårt yrke, säger Saied Tagavi, ordförande för Transports taxisektion i Stockholm.

Johan Danielsson

Fackets man på plats i Strasbourg

EU. Den nya Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S), som kommer från LO, har fått plats som ordinarie ledamot i det tunga transportutskottet. Det stod klart redan andra dagen när det nyvalda parlamentet sammanträdde i Strasbourg.