Krönika

En sopig sommar

Davids krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

Transportstyrelsen outsourcade sin IT-avdelning till ett företag med 400 000 anställda och hoppades på att ingen skulle läcka uppgifter. Göteborgs kommun sålde ut en sin hamn till ett jätterederi – och hela Sveriges infrastruktur håller på att rasa samman. I Stockholm auktioneras sophämtningen ut vart femte år till lägstbjudande. Förrförra gången vanns den av några ungdomar som ville ha tid och pengar till surfresor. Katastrofen var även då ett faktum. I år kräver Reno Norden tretton procents avkastning – på sopgubbarnas bekostnad – med ett sopberg som resultat.

Men det har inte alltid varit såhär. Varför har vi till exempel haft statliga stambanor sedan 1860-talet? Ett statligt telenät sedan Bell uppfann telefonen och gemensamt ägd skola och sjukvård?

Statens kaka är liten men säker, sa man förr och det gällde också kommunerna och landstingen. Just för att man sköter sådant som alla är beroende av och som måste fungera.

Det gick inte att tänka sig en situation där tågen slutade gå för att ett transportbolag gick i konkurs (Som Stockholm – Oslolinjen under en period). Skolan var till för att lära, lika för alla. Syftet med vården var just att vårda.

Idag ser vi resultaten politikernas önskan att leka affär med näringslivet. Stora delar av den gemensamma sektorn håller på att falla isär under trycket av ”marknaden”.

Något måste göras – och det nu. Som att definiera vilka behoven är i samhället och för vem? Befolkningen eller några få rika.

Och det finns alternativ. Som SRV Återvinning, ägt av sex kommuner söder om Stockholm. Här sker inga upphandlingar, sophämtningen rullar på år efter år utan strejker eller konflikter.

I slutänden är det en klassfråga. Kolonialismen har nått vägs ände, inga fler områden finns att annektera. Då ger man sig på den egna befolkningen. I grunden handlar det om en gigantisk överföring av pengar. En aldrig sinande ström av kapital från medborgarna till några få besuttna.

Allt ska offras på kapitalets altare. Fast när sophögarna växer och råttorna förökar sig ohejdat, tågen står still, vården brakar ihop och till och med Svenskt Näringslivs Peter Jeppson medger att sopgubbarna är värda sin lön. Då har privatiseringarna nått vägs ände.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sofia:
    16 september, 2017

    Fast Srvs gubbar jobbar väl inte enligt bilaga C?
    De har väl månadslön?

  2. Bo Johansson:
    6 september, 2017

    Suveränt!

  3. Anders:
    5 september, 2017

    Bra skrivet

  4. kerstin westergren:
    4 september, 2017

    Tack, så bra och äntligen !

Lästips:

David Ericsson

Påkörningen

Davids krönika. Jag borde egentligen inte skriva om det här för ingenting hände ju. Eller nästan inget, där jag låg mörbultad men i stort sett oskadd på lastbilsparkeringen i Sillekrog.

En strömlös ledning

Davids krönika. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Vart är arbetarrörelsen på väg?

Debatt. Arbetarrörelsens två grenar, den fackliga och politiska, har problem med att få människor engagerade. Utan engagemang stannar rörelsen upp och dör så småningom.

Perspektiv på hamnkonflikten

Perspektiv. Om tolv timmar kan konflikten bryta ut i hamnarna. Det är en komplicerad strid som väcker starka känslor, skriver Transportarbetarens chefredaktör Jan Lindkvist.

Jobb på samma företag ger helt olika löner

Insändare. Så här orättvist ser det ut på samma företag! ”Peter” och ”Marie” fick båda anställning 2009 på samma företag som enbart kör samhällsbetalda resor (färdtjänst och sjukresor). Båda två har busskort med YKB och taxileg, men det är bara Peter som kör den större bussen som kräver busskort med YKB.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Påkörningen

Påkörd. Jag borde egentligen inte skriva om det här för ingenting hände ju. Eller nästan inget, där jag låg mörbultad men i stort sett oskadd på lastbilsparkeringen i Sillekrog.

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

En lans för väktare och vakter

Ordförandeord. Det har varit mycket diskussioner om bevakningspersonal den senaste tiden. Det är bra. Vi borde prata mer om den yrkesgruppen och deras förutsättningar att göra sitt jobb.

Får vi ”gula” fack i Sverige?

Ledare. Hur länge kommer hamnkonflikten att pågå? Och vad blir lösningen? Svaret är nog att ingen i nuläget vet. Inte de inblandade parterna heller.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.