Debatt

En säker väg till jobb

Debatt. Den 9 september varje år är det yrkesförarens dag. Det vill vi fira genom att lyfta fram det tredje vanligaste yrket för män i Sverige: lastbilschauffören. Trots att yrket är populärt så är det stor brist på förare i transportnäringen. Nu måste politiken ta detta på allvar.

Drygt 40 procent av åkerierna uppskattar att de troligen kommer att anställa lastbilsförare i närtid. Totalt handlar det om 3 456 förare innan årsskiftet och 7 000 under närmaste året, enligt Tya:s kartläggning.

Störst anställningsbehov finns i Västerbotten och Norrbotten där 56 procent av företagen behöver anställa. För Skåne och Sydsverige så är det 46 procent av åkerierna som troligen kommer att behöva rekrytera, och vi har nästan 1 000 medlemmar i Syd, vilket innebär att nästan 500 åkerier behöver mer personal!

Det är en fantastisk möjlighet för den som funderat på att bli lastbilsförare: det finns jobb! Företagarnas barometer som presenterades i dagarna, visar att en betydande andel vill rekrytera men hittar inte rätt kompetens. Våra medlemmar har fått stänga vissa rutter i förtid innan sommaren på grund av akut personalbrist.

Enligt Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) finns det tre orsaker till bristen: Sverige är inne i en högkonjunktur när efterfrågan överlag är hög. Allt mer köps via internet och körs sedan ut till kunden och slutligen: Det utbildas inte tillräckligt med lastbilschaufförer.

Även Sveriges Åkeriföretags medlemmar har under lång tid rapporterat om en omfattande personalbrist som ofta är det främsta hindret för utökad verksamhet. Inför denna sommaren hade 57 procent av de transportsäljande företagen inte lyckats tillgodose personalbehovet. Största skälet till detta var bristande kompetens.

Enligt Tyas beräkningar skulle flera tusen till personer behöva utbildas varje år för att det ska gå runt.

För att vissa åkerier ska klara sin verksamhet så blir de istället numera tvungna att anlita bemanningsföretag vilket ökar den totala lönekostnaden då priset för den tillfälliga lösningen är högre.

Dels behövs stora utbildningsinsatser för att möta behoven. Transportutbildningen måste byggas ut på landets gymnasier och yrkeskompetensbevis-satsningar måste göras tillgängliga i hela landet. Åtgärderna behövs både akut och på lång sikt.

Genom rätt bemanning skapas konkurrens- och utvecklingsmöjligheter för svenska företag. Långsiktiga och lojala band mellan arbetsgivare och arbetstagare är bättre än dyra bemanningslösningar.

Åkerinäringen står för nästan 4 procent av Sveriges BNP och sysselsätter 225 000 personer om hela logistikkedjan räknas med. Uppemot 50 000 nya lastbilsförare kommer behövas under en tioårsperiod. Branschen är glödhet. Nu behövs bara rätt kompetens! Den regering som väljs om ett år måste se detta som en prioriterad fråga.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Rasmus:
    23 oktober, 2017

    Har själv haft planer att lämna yrket, men hittat ett bra jobb så stannar en stund till iallafall. Är tyvärr riktigt besviken på Facket. Om det är en sån brist på chaufförer, varför gjorde ni inte det mer intressant att bli chaufför då?

    Mins när nya avtalet kom ut och hur.... icke speciellt det var för oss, var mer för terminalerna och andra än Lastbils chaufförerna. Stort sätt samma % ökning i lön vi har haft, och företagen betalar YKB'n, yipie. Sen några veckor efter lägger ni ut ett inlägg om hur det är stor brist på chaufförer, och företag är på väg att gå på knäna pga det. Jamen varför gjorde ni inte det mer intressant för chaufförer då?! ni hade övertaget, men gjorde inget med det....

    Känner flera som skulle bli chaufförer om det inte vore för allt fusk och att varför bli chaufför om du kan bli tex Grävmaskinist? två yrken som jobbar tätt ihop men den ena tjänar en 5,000+ mer varje månad, utan att behöva jobba konstant och obekväma tider (oftast)

    Om det inte vore för försäkringarna så skulle jag nog ha lämnat facket för länge sen :(

  2. Örjan Torpe:
    12 september, 2017

    Vem skulle vilja bli lastbilschaufför? Läser man Transportarbetaren så är det mest bara elände, fuskande åkerier, folk får inte ut sina löner, kör du för fort och blir av med körkortet får du ingen A-kassa etc etc.
    Folk verkar dock inte saknas enligt artikeln utan kompetens. Det är nog bara att inse att de som gillar och köra lastbil-kör lastbil, de andra struntar i det.

Lästips:

David Ericsson

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Och så sorgen

Davids krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Transportarbetarens logga

Anna körde över en man som klev ut i gatan – lyssna till berättelsen

Åkeri. En kall novembermorgon kliver en man avsiktligt ut framför Annas lastbil, när hon passerar ett övergångsställe. Mannen blir överkörd av bilens tunga hjul. På söndag kan du höra Annas skakande berättelse i en radiodokumentär i P3. Eller som poddradio redan nu.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.

När alla tänker som chefen …

Krönika. Det var en gång en liten, liten chef på ett litet, litet taxibolag. Vi kan kalla honom Loffe. Företaget finns i kustbandet men ägs av Stora bolaget i storstaden. Vi kan kalla det Skärgårdstaxi. Här utövar Loffe sin egen version av ledarskap.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

En brytningstid

Minnen. Åttiotalet – en speciell tid. Både så lik och så olik våran i dag. Industrin var stark i Sverige och det var inte Göteborg utan Stockholm som var Sveriges största industristad.

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.

Medlemmarna ska inte behöva oroa sig

Ordförandeord. Det är svårt att skriva en krönika utan att först beröra den rapportering som har varit runt vårt förbund i olika medier. Jag vill börja med att säga att jag är ledsen att våra medlemmar ska behöva uppleva detta ännu en gång.

Facket måste tåla öppenhet

Ledare. Fackpampar åkte på resa för 600 000 kr. Rubriken är hämtad ur tidningen Metro och handlar förstås om Transports uppmärksammade resa till kongressen i Singapore.

Vilda västern-kultur i färdtjänsten

Debatt. Det finns i dag många exempel på att färdtjänsten är en central samhällsfunktion med mycket stora och allvarliga problem. Man kan med fog börja tala om kris!