Krönika

Efter olyckan …

Davids krönika. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern.

Men ingen dog eller blev allvarligt skadad trots att personbilen höll gott och väl hundra kilometer i timmen och jag flög flera meter.

Jag har skrivit om händelsen tidigare och saken är utagerad – eller hade kunnat vara det om följderna av den nu inte fått rent komiska konsekvenser.

Jag gjorde som alla sa: polisanmälde trots att polisen vägrade komma till olycksplatsen. I skaderapporten erkände Teslaföraren sin skuld. Att hon kommit alldeles för snabbt in på lastbilsparkeringen och träffat mig, förmodligen med bilens backspegel, där jag stod pressad mot trailern.

En kvinnlig polis tog emot anmälan och läste igenom den med fotona på den skadade Teslan (som fick bärgas från platsen), mina trasiga kläder och den lätt tilltufsade trailern och konstaterade.

– Du kunde ha dött!

Men efter ett par veckor kom ett brev från Polismyndigheten med deras arbetsbesparande favoritsvar: ”Förundersökningen nedlagd”.

Motiveringen var: ”Ord står mot ord och inga oberoende vittnen finns”.

Om de ens brytt sig om att höra den vållande föraren i Teslan, så måste hon ha ljugit. Trots att hon satt och grinade i lastbilshytten efter olyckan och frågade hur hon kunde gottgöra för det hon ställt till med.

Företaget jag jobbar för har varit schyst. Alla papper har blivit ifyllda och jag har fått mina tusenlappar i försäkringspengar. Man gick också ett steg längre, undersökte olycksplatsen och påtalade för Trafikverket att där inte fanns någon hastighetsbegränsning.

Verket agerade förvånansvärt snabbt och nu är hastighetsskyltar uppsatta – på sjuttio (70) kilometer i timmen!

Alltså, man ska tillåtas köra i sjuttio in på en mack och en parkering där det finns både barn och vuxna, folk som tankar eller fixar med sina bilar. I praktiken en återvändsgränd med alla stillastående fordon.

Dessa skyltar kanske blir den mest livsfarliga konsekvensen av påkörningen den där januariförmiddagen. Och hur tänkte vägarbetarna som satte upp skyltarna? De arbetare vi chaufförer – som fortfarande har några hjärnceller kvar – värnar så mycket om. Finns det inte någon samvetsklausul för skyltuppsättare? Typ: ”det här går bara inte.”

Ibland undrar jag vad som har hänt med det här landet. När slutade folk tänka? När slutade folk bry sig om rätt och fel och om andras liv?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Torbjörn Jonsson:
    5 oktober, 2019

    Jag kan inte påstå att jag är förvånad. En liknande situation upplevde jag för några år sedan då en mc kör på mig efter att ha bromsat omkull sig i hög fart bakom mig då jag skulle göra en vänstersväng. Jag hann bara uppfatta ett skrapande ljud innan motorcykeln slog in i min bils sida med en väldigt svag vinkel. Föraren var väldigt chockad och glad att han inte skadade sig allvarligt och tog på sig all skuld för det inträffade. Skaderapporter lämnades in och jag mottag senare ett brev där jag beskrevs som delskyldig till det inträffade... mc-föraren hade ju skrivit att han höll hastighetsbegränsningen på 50 km/h. I verkligheten bedömer jag hans hastighet när han bromsade om kull sig till ca 120 km/h. Hade han kört 50 så hade han inte ens behövt bromsa. Inget att göra då han efter att chocken släppte var både tuff och arrogant och min enda chans att komma någonvart skulle vara en rättegång utan vittnen och ord mot ord...
    Sensmoral: Ta skriftliga uppgifter om erkänd skuld med namnteckning! Människor i chock är ovanligt ärliga... :(

  2. daniel chanow:
    2 september, 2019

    Då fängelserna är proppfulla så har samhället inte råd att sätta fast flera. Det blir för dyrt.
    Så det är fritt fram viket inte undgår de som
    Vill fuska inom t.ex transporter.
    Avfarten till Sille krog kan vara hal. Trots det visar bilarnas skador tydligt vad som hänt. Lagen tar ej hänsyn till halka. Den andre föraren kan ha nekat till att ha varit förare av olika skäl både personliga och ekonomiska. Då ni var i chocktillstånd så kanske utbyte av namn ej gjotdes.

Lästips:

David Ericsson

Viruset och socialismen

Davids krönika. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Peter Andersson

… lastbilschaufför i Filipstad och en av hjälparna i nätverket Kollegahjälpen som har 20-årsjubileum i år.

Lyckans pris

Davids krönika. Att bli fattig är nog mångas stora skräck. Men huvudpersonen, kvinnan i romanen Skred av Marit Sahlström, är långt ifrån fattig. Ändå är hon olycklig så till den grad att själva livet blir till en omöjlighet.

Tankar i virustid

Insändare. Tänk vad ett litet virus kan göra för samhället!

Jag vill jobba, men …

Insändare. Jag vill jobba men Arbetsförmedlingen vill inte ge mig en YKB-utbildning.

Vi chaufförer borde få bättre betalt

Insändare. Enligt SCB var medianlönen i Sverige 30 900 kronor 2018. Medellönen för män i Sverige 2018 var 36 500 kronor, allt enligt SCB.

Jag möter klassförakt

Debatt. Sedan en tid arbetar jag som renhållningsarbetare på Renova. Man blir inte miljonär. Men jag har sällan mött så mycket arbetsglädje och yrkesstolthet. Och skicklighet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Viruset och socialismen

Corona. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Lyckans pris

Förändring. Att bli fattig är nog mångas stora skräck. Men huvudpersonen, kvinnan i romanen Skred av Marit Sahlström, är långt ifrån fattig. Ändå är hon olycklig så till den grad att själva livet blir till en omöjlighet.

Sveriges sämsta åkeri?

Arbetsliv. Det går upp och det går ner i åkeribranschen. Saker som var stora för några år sedan såsom ägarbyten, konkurser eller folk som snodde åt sig körningar, kan vara små eller glömda i dag.

Corona

Samhället är sårbart

Ledare. Vi är nog ganska många som då och då funderat över vilken betydelse minskad konsumtion och minskat resande skulle kunna ha för planeten Jordens överlevnad. Eller kanske snarare för mänsklighetens fortsatta existens. Själva klotet lär antagligen repa sig, vad vi än hittar på. Nu är vi här, och det känns inte angenämt.

Corona

Svårt att ligga steget före coronaviruset

Ordförandeord. Jag har varit med om mycket under mina år på Transport. Men som för de flesta andra saknar det som nu sker, med spridning av ett samhällsfarligt virus, helt motstycke.

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Hållbara transporter inget för Ikea?

Ordförandeord. Jag har min bakgrund inom terminal och lager. Jag gillade mitt jobb och det var också det som lade grunden till mitt fackliga engagemang.

Politikerna och egot

Insändare. Ansvarstagandet från svenska politiker i riksdagen är obefintligt!

Vindarna vänder i svensk politik

Insändare. När Alliansen styrde landet infördes jobbskatteavdraget, den 1 januari 2007 kom det första. Det skulle leda till att fler jobbade mer lönsamt sades det. Men vad det har gjort är ett rejält stort håll i statsfinanserna.

Våldet måste stoppas

Insändare. Vi behöver stoppa våldet på tåg, bussar och yrkesförare.

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.