Dyra jätteprojekt kan vänta

Debatt. Regeringen och oppositionen är i stort sett överens om att satsa cirka 300 miljarder kronor på att bygga banor för höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Men underlaget för persontrafik är alldeles för litet för att motivera en sådan jättesatsning. Då hävdar anhängarna att projektet behövs för att godstrafiken ska få bättre plats på de gamla banorna.

De vill satsa på ett nytt jätteprojekt trots att det finns många billiga åtgärder som kan öka kapaciteten på de befintliga spåren. Och med elektrifierade motorvägar kan utsläppen minska när gods går på lastbil.
Järnvägen svarade 2014 för en fjärdedel av godstrafiken i Sverige, medan vägtransporterna och sjöfarten stod för vardera knappt 40 procent. Marknadsandelarna har varit stabila under de senaste 25 åren. Godstrafik med tåg ökar långsamt och i ungefär samma takt som de övriga transportslagen.

Riksdagen har fastställt att man inte ska bygga nya vägar och järnvägar förrän man har prövat om behoven kan tillgodoses med enklare åtgärder som kostar mindre. Men nu tycks varken regeringspartierna eller oppositionen vilja tillämpa den principen.

Järnvägsgruppen vid KTH visar i ett underlag till Utredningen om fossilfri fordonstrafik att längre godståg är en effektiv och förhållandevis billig åtgärd. De svenska godstågen är jämförelsevis korta. Genom investeringar i bangårdar och längre mötesspår kan man öka längden med upp till 50 procent. Trafikverket visade i fjol att längre godståg dessutom kan minska operatörernas kostnader med upp till 20 procent och förbättra tågens konkurrenskraft.

På höghastighetsbanorna är tanken att köra tåg som kan ta 500 passagerare. Det kan jämföras med dagens snabbtåg som bara har plats för 300 personer. Men då kan man lika gärna öka snabbtågens kapacitet på de befintliga banorna genom att successivt byta till nya och längre persontåg.

Dessutom skulle vi kunna elektrifiera motorvägarna mellan de tre storstäderna så att det blir möjligt att driva långtradarna med el. Då blir skillnaden mellan lastbil och tåg i energiåtgång så liten, räknat från dörr till dörr, att det inte spelar någon roll från klimatsynpunkt om godset går på väg eller järnväg. Att elektrifiera det berörda motorvägsnätet kostar mindre än en tiondel av priset för höghastighetsbanorna. Fordonen kommer att ha både elmotor och dieselmotor så att de kan köra på gator och vägar som inte är elektrifierade.

Trafikverket stödjer två pilotprojekt med elektrifierade vägar. Det handlar om en kort försökssträcka i Sandviken, som tas i bruk i juni, och en vid Arlanda som öppnar nästa år. I de två projekten prövas olika tekniker för överföring av el till fordonen. Erfarenheterna ska ligga till grund för vilken teknisk lösning som Sverige ska välja.

Elektrifieringen minskar behovet av att överföra gods till järnvägen. Den minskar utsläppen från den nuvarande dieseldrivna trafiken till en kostnad som är mycket lägre än att försöka få ner utsläppen genom att bygga höghastighetsbanor.

I stället för att mata en gökunge borde vi satsa pengarna på att uppgradera och underhålla befintliga banor, bygga bort diverse flaskhalsar, se till att vi får snabbare regionaltåg i storstadsområdena och möjlighet att elektrifiera motorvägarna.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hård dragkamp väntar om ”oljan” från skogen

Almedalen 2018. Rötter, grenar och andra restprodukter vid skogsavverkning, alltså biomassa, pekas ofta ut som en råvara som ska ersätta fossil olja i framtiden. Men hur långt räcker den egentligen om flyg, lastbilar och även industrin ska dela på samma råvara?

Transportarbetarens logga

Svartarbete försvåras på verkstäder

Skattefusk. Frisörer och byggfirmor har redan haft det. Nu ska också fortdonsföretag ha personalliggare, för att minska svartarbete.

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Och så sorgen

Krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Moderata kommunister

Krönika. Alla kanske inte känner till det, men det finns faktiskt moderata kommunister. En bekant meddelade på nätet att han, som kommunist, tänker rösta på Moderaterna. Han hade tappat förtroendet för riksdagspartierna och röstar bara för en fråga: nej till höghastighetstågen.

Marknaden har alltid rätt!

Krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Rädda svensk åkerinäring!

Ordförandeord. Svensk åkerinäring blöder, och dess chaufförer lider. Branschen är hårt drabbad av den osunda konkurrensen och den olagliga utländska inrikestrafiken som vi dagligen ser på vägarna.

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.

Gör a-kassan tillgänglig för fler

Debatt. Gör a-kassan tillgänglig för fler så skapar vi en värdigare situation för både anställda och anställningslösa.

Det är hög tid att stoppa taxifusket

Ordförandeord. Vi har tagit oss in i en fantastisk försommar och jag ser bilder på hur avdelningarna är ute och träffar medlemmar och blivande medlemmar över en kopp kaffe på eftermiddagen, eller över en grillad korv under arbetspasset mitt i natten. Vi pratar om sådant som är viktigt för att få både jobb och privatliv att fungera och vara tryggt.

Hur svårt kan det vara?

Ledare. När sommaren så småningom ebbar ut hoppas man ju att farsen kring Svenska Akademien är slut. Risken är väl annars överhängande att människor som redan har problem med en grandios självbild fått den uppumpad till bristningsgränsen.

Försäkringskassan husfasad

Det handlar om människor!

Debatt. Kränkningen av redan utsatta människor måste få ett slut. Fredrik Lundh Sammeli och socialminister Annika Strandhäll skriver ”att de hör berättelser från människor om hur de upplever att tryggheten har brustit och stödet varit för dåligt i sjukförsäkringen” (Norrbottens-Kuriren). Det är inte en upplevelse, det är verklighet!

Marknaden har alltid rätt!

Davids krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

Lönekriterierna blir helt absurda

Ledare. Anställda på Försäkringskassan får högre lön ju fler personer som nekas sjukpenning. Avslöjandet i SVT:s program Agenda kom från anonyma handläggare på kassan som vittnar om hård press för att minska statens utgifter för sjukskrivningar.

Dumpa inte våra villkor med skattepengar!

Ordförandeord. Det är valår i år och valrörelsen har kommit i gång, både hos partierna och hos oss som förbund. Utspelen duggar tätt och nyligen presenterades regeringens vårbudget.

Förhindra att industrins dolda dödsfällor tar fler liv

Debatt. I maj förra året dog ännu en lastbilschaufför på jobbet. En truck backade över honom vid lastning på ett stålverk. En tragedi för de anhöriga. Ett djupt personligt trauma för den som körde trucken. Ett allvarligt misslyckande för stålföretaget som lät det hända i sin verksamhet. Och djupt störande för alla oss andra.