Ordföranden har ordet

Det är NI som ser till att vårt samhälle fungerar

Ordförandeord. Klockan var 14.58 på fredagen. Vi hade just börjat summera veckan som gått. Avtalsrörelse i full gång. Kongressförberedelserna i sin slutfas. Plötsligt blinkar mobilerna på bordet. Terrorattentat i centrala Stockholm. Några stenkast från förbundskontoret.

Allt stannar. En tv slås på. Tomma blickar fästs på skärmen. Känslan av att befinna sig så oerhört nära men ändå så långt ifrån.

Gatan där vi, som samlas runt den där tv:n, dagligen rör oss har på ett par sekunder förvandlats från människomyller till något som bokstavligt talat ser ut som en krigszon. Med hjälp av ett fordon som vi normalt sett känner som en arbetsplats. Nu användes det som ett vapen i syfte att döda människor. Händelsen fastnar på våra näthinnor. För vissa var den promenaden det sista de gjorde i livet. Våra tankar är med de anhöriga och skadade.

Attentatet kommer att påverka samhället under lång tid. Men det gäller att inte fatta ogenomtänkta beslut i kölvattnet av det som nu hänt. Det är nämligen det som är terrorns syfte. Att skapa rädda samhällen. Som stängs. Och där misstänksamheten mellan människor gror.

Sanningen är att vi inte kan leva tillsammans utan att lita på varandra. Varenda vardagssituation kan när som helst förvandlas till ett rent helvete om någon bestämmer sig för det. Mot det hjälper inga väghinder eller kameror.

Vi ska naturligtvis göra allt vi kan för att förhindra att det sker igen. Ivern att hitta snabba lösningar får dock inte leda till att de som bara träget gör sitt jobb ställs som skydd mot våldsverkarna.

Men mörkret som föll över oss denna eftermiddag gjorde det också lättare att se ljuset. Människor gick samman. Fast beslutna om att rädda, hjälpa och stödja. Och just där fanns Transports medlemmar. Ni som varje dag möjliggör vardagen. Allt som oftast i tysthet. Och ibland till och med blir utskällda.

Jag tänker på det ofta. På promenaden hem en sen natt i mötet med ett tidningsbud som just börjat sitt arbetspass. När jag ser en sopgubbe släpandes på ett alldeles för tungt kärl över en alldeles för hög tröskel. I en underbemannad flygplatskontroll med sönderstressade turister på kö. I ljudet av irriterat tutande på en lastbil som kör om en annan. Det blev tydligt där i kaoset. Att det är Transports medlemmar som upprätthåller vardagen. Ordningsvakter, lastbilschaufförer, taxichaufförer, parkeringsvakter, värdetransportörer och många fler var plötsligt i allas blickfång.

En heter Santiago och en annan Ahmed. Troligen räddade de väldigt många liv denna fredag. Med sina värdetransportbilar varnade de strosande människor att fly till säkerhet.

Min son gick just på den där gatan med sin farmor just den tiden dagen innan. Han lekte på ett av de betonglejon som också är tänkt att fungera som ett hinder för fordon. Betonglejonet är nu söndertrasat. Och med det ett antal människors liv.

Låt oss hoppas att något sådant här vidrigt aldrig någonsin sker igen. Men om det sker känner i alla fall jag mig tryggt förvissad om att ni finns där och gör det ni alltid gör. Ser till att vårt samhälle fungerar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vart är arbetarrörelsen på väg?

Debatt. Arbetarrörelsens två grenar, den fackliga och politiska, har problem med att få människor engagerade. Utan engagemang stannar rörelsen upp och dör så småningom.

Perspektiv på hamnkonflikten

Perspektiv. Om tolv timmar kan konflikten bryta ut i hamnarna. Det är en komplicerad strid som väcker starka känslor, skriver Transportarbetarens chefredaktör Jan Lindkvist.

Jobb på samma företag ger helt olika löner

Insändare. Så här orättvist ser det ut på samma företag! ”Peter” och ”Marie” fick båda anställning 2009 på samma företag som enbart kör samhällsbetalda resor (färdtjänst och sjukresor). Båda två har busskort med YKB och taxileg, men det är bara Peter som kör den större bussen som kräver busskort med YKB.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Påkörningen

Påkörd. Jag borde egentligen inte skriva om det här för ingenting hände ju. Eller nästan inget, där jag låg mörbultad men i stort sett oskadd på lastbilsparkeringen i Sillekrog.

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

En lans för väktare och vakter

Ordförandeord. Det har varit mycket diskussioner om bevakningspersonal den senaste tiden. Det är bra. Vi borde prata mer om den yrkesgruppen och deras förutsättningar att göra sitt jobb.

Får vi ”gula” fack i Sverige?

Ledare. Hur länge kommer hamnkonflikten att pågå? Och vad blir lösningen? Svaret är nog att ingen i nuläget vet. Inte de inblandade parterna heller.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.