Delat Sverige redan verklighet

Ledare. Transport har precis skrivit under de första nya löneavtalen, uppgörelser som rör i runda tal två tredjedelar av medlemskåren.

Det är positivt att förbundet kom en bit på vägen mot tryggare anställningar. Många arbetsgivare har numera satt i system att anställa på deltid och sedan erbjuda eller till och med beordra människor att jobba extratimmar, så kallad mertid.

I avtalen för åkerichaufförer, terminalare och miljöarbetare har parterna nu enats om att begränsa mertidsuttaget. Det är inte för att hindra folk från att jobba, utan för att driva fram fler heltidsanställningar eller åtminstone högre arbetstidsmått.

Samtidigt väcker avtalsrörelsen frågor, delvis samma som tidigare år.

Är det verkligen rimligt att ett fåtal människor i industrifackens avtalsdelegationer bestämmer lönerna för hela arbetsmarknaden?

I mina ögon kräver den praxis som nu etablerats – med industrin som starkt normerande för lönebildningen – en helt annan insyn och demokratisk beslutsprocess i LO. Om systemet över huvud taget ska få legitimitet.

Många som sitter i Transports förhandlingsdelegationer uttrycker frustration över att det inte längre är möjligt att ens diskutera vad som vore en rimlig lönehöjning för en viss yrkesgrupp. Det är
i princip uppgjort på förhand.

”Vi slåss bara om smulorna i bullpåsen…” Så uttryckte ett av ombuden saken.

Förhandlingarna som Transport för sker oftast hos Svenskt Näringsliv på Östermalm i Stockholm. I en portuppgång höll utländska hantverkare en dag på att riva ut ett kök.

I år höjs lönerna med 2,2 procent. Men det gäller inte alla, utan bara anställda som jobbar under kollektivavtal. Den gruppen minskar i Sverige. Mängder av polska hantverkare, lastbilschaufförer, byggjobbare, diskare, taxichaufförer, flyttgubbar och städare jobbar utan avtal. Utan schyst lön, ob, övertid, försäkringar och tjänstepension.

Arbetsgivarnas totala lönekostnad kommer inte att öka med 2,2 procent
i år. Många, många arbetare kommer inte att få en spänn mer i lön. Tvärtom lär den negativa lönespiralen fortsätta nedåt för en växande grupp av ungdomar, personer med invandrarbakgrund, papperslösa, daglönare och inhoppare.

Även om alla givetvis inte får sänkt timlön så ger ju färre påhugg och fler deltidsjobb samma resultat. Alltså mindre pengar att leva på.

Länge varnade debattörer för att vi skulle få ett delat Sverige.

Vi är redan där.

LO står inför en gigantisk utmaning. Hur och när ska man fånga upp den stora grupp människor som fått namnet prekariatet?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

David Ericssons senaste krönikor

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

David Ericsson

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.

Många män har en resa att göra

Ledare. #Metoo-uppropet har skakat om Sverige och det är nog få som är oberörda av alla vittnesmål. Jag gissar att många män rannsakar sig själva i det tysta. Vad har jag gjort som gått över gränsen?

Debatt – facket och politiken
Knutna nävar

Därför är det viktigt med fackligt-politiskt engagemang

Val 2018. ”Transports uppdrag är att värna om allas lika värde, i samhället, på arbetsplatsen, och i alla lägen försvara de rättigheter vi i dag har i arbetslivet.” Med det argumentet låter sig Robert Savela nomineras till riksdagsledamot för Socialdemokraterna i Norrbotten.

Partiledardebatt i riksdagen.

Riksdagslistan måste avspegla vår samverkan

Val 2018. … men inte en enda facklig kandidat finns med på S-förslaget till riksdagslista från Norrbotten. LO-distriktet manar till förändring: Allt annat är otänkbart för ett arbetarparti.

Oanständigheten breder ut sig

Ordförandeord. Plattformsekonomi, eller gig-ekonomi som det också kallas, är något som växer lavinartat i Sverige och för oss inom transportsektorn sker detta med all icke önskvärd tydlighet.