Dåtidens sjötaxi krävde sin kvinna

Starka arbetare. Vackra och väna? I 1600- och 1700-talens Stockholm var det starka armar och vassa tungor som gällde i den knivskarpa konkurrensen om kunderna. Roddarmadamer skötte dåtidens taxi – mellan stans holmar.

Yrkeskvinnorna kallades också rodderskor, roddarfruar, roddargummor och roddarkärringar. Historikern Sofia Ling vid Uppsala universitet lutar åt det mer neutrala ”rodderskor”.

Roddarmadamer klingar mer Bellmanskt, men ger ändå en vink om att det var gifta kvinnor eller änkor, inte roddarmamseller, som satt vid årorna.

I en stinkande, myllrande och tättbefolkad stad, som saknade broar.

I sin bok Konsten att försörja sig. Kvinnors arbete i Stockholm 1650–1750 ger Ling en spännande inblick i kvinnornas arbetsliv. Boken ingår i ett större forskningsprojekt, där svenska arbetsförhållanden granskats ur ett könsperspektiv under åren 1550 till 1800. Forskarnas slutsats är att kvinnorna tog betydligt större ansvar för familjens försörjning än man tidigare trott.

Samtidigt var kvinnorna omyndiga. Som döttrar stod de under faderns beskydd och som gifta under makens. Ändå steg deras status som fruar. Gifta kvinnor kunde söka tillstånd från Stockholms handelskollegium om att få bedriva ”roddtaxi” från bestämda kajplatser och trappor.

Blev kvinnorna änkor fick de också rätt att ta över männens verksamheter inom handel och hantverk och bestämma över sina barn – även sönerna.

Som nutida kvinna skulle jag nog föredra änkeståndet, men Sofia Ling beskriver tvåsamheten och två försörjare som den tidens ideal. Ensam var inte stark. Änkor och änklingar gifte gärna om sig för att slippa sitt ”bedrövliga och ensörjande änkestånd” och återvända till det ”tvådelade” ansvaret.

Det är ”omvittnat att människor i 1600- och 1700-talens Stockholm levde i en fattigdom och misär som vi har svårt att föreställa oss i dag”, skriver Ling.

Stockholms handelskollegium vakade över fördelningen av säljplatser för fisk, bröd, frukt, grönsaker, roddfärder och så vidare vid stadens kajer och torg. Att bara ställa sig rakt upp och ner och ”mångla” varor (försäljarna kallades månglerskor och månglare) gick inte an.

Nästan all näringsverksamhet styrdes strikt av lagar och regler och organiserades till stor del utifrån ett skråsystem. Det avgjorde vilka män som fick ägna sig åt skomakeri, bageri, perukmakeri och så vidare.

Rodderskorna tillhörde inte något skrå, men kvinnorna organiserade ändå sitt arbete och samarbetade i ungefär samma skråanda som männen. Det är genom att djupdyka i kvinnornas klagomål, så kallade suppliker, till stadens manliga handelskollegium som Sofia Ling fogat samman en bild av kvinnornas arbetsliv.

I Stockholms stadsmuseums bokserie Blick (nummer 37) skriver Elisabeth Brenning om roddbåtstrafiken som inleddes på 1600-talet och pågick en bit in på 1800-talet. ”Trots att det var tungt att ro ansågs kvinnor lämpliga för arbetet. Transporter på land, med häst och vagn, sköttes av män”.

Rutterna var fastlagda mellan stadens kajer, men rodderskorna kunde också anlitas för att ro långt in i Mälaren, som till Arboga. Två kvinnor krävdes vid årorna och färden gick ibland långt upp i ytterskärgården.

Roddtiderna var också reglerade och på söndagar och kyrkliga helgdagar skulle både åror, madamer och deras roddarpigor vila. Att folk skötte sig övervakades av illa sedda uppsyningsmän.

Roddarfruarna beskrevs ofta som hårdföra kvinnor som svor, snäste av folk och vägrade ro förrän båten var full. I karikatyrer tecknades de som vassnästa och manhaftiga. Men. Kvinnorna var egenföretagare och hade, själva eller ihop med andra, investerat i en eller flera båtar. Säkert behövde de vara munviga och bestämda mot både kunder och manliga konkurrenter. För det kunde gå hett till med våldsamma konflikter kring taxiverksamheten – som i våra dagar.

Sofia Ling tar upp ett fall 1734. Då vittnar en grupp rodderskor i kammarkollegiet om hur timmermän och skeppspojkar överfaller dem med påkar och kastar sten för att jaga bort kvinnorna.

Och ta deras plats.

”Otillbörlig konkurrens inom deras yrkesområde”, klagar kvinnorna. Något vi också känner igen från vår tid …

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Symbol för Dagen H

Stig håller fortfarande till höger – åtminstone i trafiken

Trafik. Trafiklederna måste justeras, och tankbilarnas slangrullar bör flyttas till fordonets högra sida. Stig Lindvall hade åsikter när trafiken för 50 år sedan flyttades över till höger sida. I dag ser han bara fördelar med högertrafiken.

Åkerier förlorar uppdrag efter momsbeslut

Åkeri. Skatteverket kräver tre åkerier i Skaratrakten på flera miljoner kronor i moms och skattetillägg. Enligt beslutet har de köpt diesel från Östeuropa, och då medverkat till bedrägeri som syftade till att undkomma momsen. Logistikkoncernen XR har avbrutit allt samarbete med de tre åkerierna.

Transport går vidare efter enkät om övergrepp

Sexuella trakasserier. Nu vet Transports förbundsstyrelse att sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp förekommer inom förbundet. Alla som är anställda eller har ett fackligt uppdrag ska inom kort få ett tydligt besked om vem de ska vända sig till om de råkar illa ut.

Transport med i världskampanj mot kvinnovåld

Internationellt. Världsfacket kräver stopp för våld och trakasserier mot kvinnor i arbetslivet. Under 23 dagar pågår kampanjen som ska få FN att skriva in detta i en ny konvention.

Elva transportare på kurs.

”Hej! Det är väl en bra början”

Facket. Här ska det tränas på att ringa. Elva transportare ägnar onsdagen åt en introduktion i att ringa medlemmar. Före valet ska minst hälften – eller helst alla 59 000 – av fackets medlemmar få en signal från Transport.

Ändrade arbetsmiljöregler oroar LO-facken

Arbetsmiljö. Trots hård kritik från LO drar Arbetsmiljöverket i gång en stor översyn av arbetsmiljöreglerna. Dagens 72 föreskrifter som styr allt från asbestsanering på byggen till skärmaskiner i storkök ska bantas till 17.

Flygplatskontrollanter tränar närstrid i ryska uniformer

Bevakning. De jobbar i säkerhetskontrollen på Arlanda. På fritiden ägnar de sig åt att träna närstrid och hantera vapen. Nyheten om säkerhetsvakterna som också klär sig i ryska uniformer under sina klubbmöten slog ner som en bomb hos arbetsgivaren Nokas i morse.

Taxi-vd lämnar chefsjobbet

Taxi. Chefen för Sverigetaxi i Stockholm lämnar vd-jobbet. Det första den nya koncernchefen gör är att tillsätta en tillfällig vd. Den förra blir rådgivare i koncernledningen.

Flyttfirma kräver miljoner i skadestånd av staten

Flyttbranschen. En flyttfirma i Stockholm kräver skadestånd från staten. Bolaget vill ha ersättning för förlorade uppdrag och intäkter efter tidigare anklagelser om brott mot konkurrenslagen.

Genmäle från Texab

Lagerarbete. Transportarbetaren har publicerat flera artiklar om flytt- och bemanningsföretaget Texab, som bland annat har uppdrag för Postnord. Texabs vd Torbjörn Ulf har begärt ett genmäle efter den centrala förhandling som hölls mellan Texab och Transport i går, tisdagen den 6 februari.

”Då blir det provanställning på livstid”

Politik. Ett generalangrepp mot den svenska modellen, recenserar Markus Pettersson Moderaternas tankar kring turordningsreglerna för den som är anställd. Han är facklig-politisk sekreterare hos Socialdemokraterna.

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.