Dåtidens sjötaxi krävde sin kvinna

Starka arbetare. Vackra och väna? I 1600- och 1700-talens Stockholm var det starka armar och vassa tungor som gällde i den knivskarpa konkurrensen om kunderna. Roddarmadamer skötte dåtidens taxi – mellan stans holmar.

Yrkeskvinnorna kallades också rodderskor, roddarfruar, roddargummor och roddarkärringar. Historikern Sofia Ling vid Uppsala universitet lutar åt det mer neutrala ”rodderskor”.

Roddarmadamer klingar mer Bellmanskt, men ger ändå en vink om att det var gifta kvinnor eller änkor, inte roddarmamseller, som satt vid årorna.

I en stinkande, myllrande och tättbefolkad stad, som saknade broar.

I sin bok Konsten att försörja sig. Kvinnors arbete i Stockholm 1650–1750 ger Ling en spännande inblick i kvinnornas arbetsliv. Boken ingår i ett större forskningsprojekt, där svenska arbetsförhållanden granskats ur ett könsperspektiv under åren 1550 till 1800. Forskarnas slutsats är att kvinnorna tog betydligt större ansvar för familjens försörjning än man tidigare trott.

Samtidigt var kvinnorna omyndiga. Som döttrar stod de under faderns beskydd och som gifta under makens. Ändå steg deras status som fruar. Gifta kvinnor kunde söka tillstånd från Stockholms handelskollegium om att få bedriva ”roddtaxi” från bestämda kajplatser och trappor.

Blev kvinnorna änkor fick de också rätt att ta över männens verksamheter inom handel och hantverk och bestämma över sina barn – även sönerna.

Som nutida kvinna skulle jag nog föredra änkeståndet, men Sofia Ling beskriver tvåsamheten och två försörjare som den tidens ideal. Ensam var inte stark. Änkor och änklingar gifte gärna om sig för att slippa sitt ”bedrövliga och ensörjande änkestånd” och återvända till det ”tvådelade” ansvaret.

Det är ”omvittnat att människor i 1600- och 1700-talens Stockholm levde i en fattigdom och misär som vi har svårt att föreställa oss i dag”, skriver Ling.

Stockholms handelskollegium vakade över fördelningen av säljplatser för fisk, bröd, frukt, grönsaker, roddfärder och så vidare vid stadens kajer och torg. Att bara ställa sig rakt upp och ner och ”mångla” varor (försäljarna kallades månglerskor och månglare) gick inte an.

Nästan all näringsverksamhet styrdes strikt av lagar och regler och organiserades till stor del utifrån ett skråsystem. Det avgjorde vilka män som fick ägna sig åt skomakeri, bageri, perukmakeri och så vidare.

Rodderskorna tillhörde inte något skrå, men kvinnorna organiserade ändå sitt arbete och samarbetade i ungefär samma skråanda som männen. Det är genom att djupdyka i kvinnornas klagomål, så kallade suppliker, till stadens manliga handelskollegium som Sofia Ling fogat samman en bild av kvinnornas arbetsliv.

I Stockholms stadsmuseums bokserie Blick (nummer 37) skriver Elisabeth Brenning om roddbåtstrafiken som inleddes på 1600-talet och pågick en bit in på 1800-talet. ”Trots att det var tungt att ro ansågs kvinnor lämpliga för arbetet. Transporter på land, med häst och vagn, sköttes av män”.

Rutterna var fastlagda mellan stadens kajer, men rodderskorna kunde också anlitas för att ro långt in i Mälaren, som till Arboga. Två kvinnor krävdes vid årorna och färden gick ibland långt upp i ytterskärgården.

Roddtiderna var också reglerade och på söndagar och kyrkliga helgdagar skulle både åror, madamer och deras roddarpigor vila. Att folk skötte sig övervakades av illa sedda uppsyningsmän.

Roddarfruarna beskrevs ofta som hårdföra kvinnor som svor, snäste av folk och vägrade ro förrän båten var full. I karikatyrer tecknades de som vassnästa och manhaftiga. Men. Kvinnorna var egenföretagare och hade, själva eller ihop med andra, investerat i en eller flera båtar. Säkert behövde de vara munviga och bestämda mot både kunder och manliga konkurrenter. För det kunde gå hett till med våldsamma konflikter kring taxiverksamheten – som i våra dagar.

Sofia Ling tar upp ett fall 1734. Då vittnar en grupp rodderskor i kammarkollegiet om hur timmermän och skeppspojkar överfaller dem med påkar och kastar sten för att jaga bort kvinnorna.

Och ta deras plats.

”Otillbörlig konkurrens inom deras yrkesområde”, klagar kvinnorna. Något vi också känner igen från vår tid …

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Martin Viredius och Dan Nyberg med historieboken

Nytt ljus över Transports historia

Historik. Jobbet tog tre år av ständiga diskussioner. Resultatet blev en rejält tjock och klassiskt inbunden bok: 654 sidor svensk historia, som utgår från och kretsar kring fackförbundet Transport.

Symbol för Dagen H

Stig håller fortfarande till höger – åtminstone i trafiken

Trafik. Trafiklederna måste justeras, och tankbilarnas slangrullar bör flyttas till fordonets högra sida. Stig Lindvall hade åsikter när trafiken för 50 år sedan flyttades över till höger sida. I dag ser han bara fördelar med högertrafiken.

Tommy Wreeth och Peter Lövkvist.

Ikeas transporter fråga för världskongress

Facket. Transport har länge drivit frågan att Ikea och andra stora globala transportköpare ska ta större ansvar vid upphandlingar. Att de alltid ska kräva att kollektivavtal finns på företagen som de anlitar vid transporter.

Omröstning avgör om Hamnarbetarförbundet varslar

Hamn. På onsdag nästa vecka inleder Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet, en omröstning. Medlemmarna förväntas då svara ja eller nej på om förbundsledningen ska få mandat att varsla om nya stridsåtgärder, riktade mot Sveriges Hamnar.

Är arbetsmiljön hotad i hamnarna? – nej säger Transport

Hamn. Transport har tre heltidsanställda regionala skyddsombud (RSO) och mer än 130 lokala skyddsombud som jobbar med arbetsmiljön bara i hamnarna. – Vi täcker alla hamnar i landet. Vår bild är att olyckor och tillbud inte har ökat det senaste året, säger Roger Jönsson, RSO på Transports stuveriavdelning 2.

Efter ny dom – facket befarar fler dödsfall på vägarna

Bärgning. Det är orimligt att alltid kräva skyddsfordon, TMA-bilar, vid bärgning och annat servicearbete på utsatta vägar. I stället ska företagen göra riskbedömningar. Beskedet från kammarrätten är ett bakslag för Transport och bärgningsföretag som anser att vägarbetarna har ett extremt farligt jobb.

Sänkt lön och oviss väntan när hamnen hyr in personal

Hamn. I Göteborgs hamn sparkade det omdiskuterade stuveribolaget APM Terminals ut 73 fast anställda och alla "extringar" och ersatte dem med inhyrd personal från Adecco. Inhyrda vittnar om osäker väntan vid telefonen. Och lägre inkomster.

Tidningsbuntar och lådor med post

Tidningsbud varslas – facket positivt

Tidningsbud. Tidningsdistributören i södra Skåne varslar om uppsägning. 25 fast anställda och ytterligare 30 visstidare kan bli av med jobbet. Och facket tycker att det egentligen är bra.

Uteslutning av SD-aktiva – lagbrott eller inte?

Facket. Transports uteslutning av aktiva sverigedemokrater kan strida mot lagen, anser Johan Nergelius, professor i rättsvetenskap. Fel, en förening har rätt att genom sina stadgar avgöra vem som har rätt att vara med, svarar Transports förbundssekreterare Lars Mikaelsson.

Hallå där!

Jens Holm (V)

… som är ny ordförande i riksdagens trafikutskott.

Inget beslut från Arbetsmiljöverket om anmälda åkerier

Åkeri. Två åkerier från gamla Östeuropa anmäldes till Arbetsmiljöverket i mars. Transport hävdar att de har lastbilar och utländska chaufförer fast placerade i Sverige och därför bryter mot EU:s regler när förarna inte får svensk lön. Myndigheten har inte bestämt om eller hur den ska gå vidare.

I Grums har LO-facken öppnat en lokal facklig expedition utanför bygget av en ny stor kartongfabrik. På onsdagen var det öppet hus, med grillning. Fast Yilmaz, chaufför från Bulgarien, föredrog vita böner på burk framför hamburgare, när Transports tolk Nermin Pudic frågade.

Grillkväll i Grums – LO-fack samarbetar vid megabygge

Tvärfackligt. I lilla Grums norr om Vänern bygger skogskoncernen Billerud Korsnäs en ny jättelik kartongfabrik. Upp mot 400 företag deltar och arbetarna kommer från Europas alla hörn. För att hjälpa dem har Transport och ett halvdussin andra LO-förbund öppnat ett gemensamt fackkontor i en byggfutt.

Förundersökning mot Bring Trucking nedlagd

Åkeri. Polisen har lagt ner förundersökningen mot det slovakiska åkeri som Transport har anmält. Det finns inga resurser för att spana på lastbilar. I Danmark ställs samma åkeri inför rätta – för att det betalar svältlön till chaufförerna.

Färdtjänstförare bär kund i trapporna

Färdtjänst. Chaufförerna har flera gånger i veckan burit en rullstolsburen kund upp och ner för trappan i ett sjukhem. Hissen är trasig sedan flera månader. Transports skyddsombud ser stora risker med uppdraget och har anmält det till Arbetsmiljöverket.