Dåtidens sjötaxi krävde sin kvinna

Starka arbetare. Vackra och väna? I 1600- och 1700-talens Stockholm var det starka armar och vassa tungor som gällde i den knivskarpa konkurrensen om kunderna. Roddarmadamer skötte dåtidens taxi – mellan stans holmar.

Yrkeskvinnorna kallades också rodderskor, roddarfruar, roddargummor och roddarkärringar. Historikern Sofia Ling vid Uppsala universitet lutar åt det mer neutrala ”rodderskor”.

Roddarmadamer klingar mer Bellmanskt, men ger ändå en vink om att det var gifta kvinnor eller änkor, inte roddarmamseller, som satt vid årorna.

I en stinkande, myllrande och tättbefolkad stad, som saknade broar.

I sin bok Konsten att försörja sig. Kvinnors arbete i Stockholm 1650–1750 ger Ling en spännande inblick i kvinnornas arbetsliv. Boken ingår i ett större forskningsprojekt, där svenska arbetsförhållanden granskats ur ett könsperspektiv under åren 1550 till 1800. Forskarnas slutsats är att kvinnorna tog betydligt större ansvar för familjens försörjning än man tidigare trott.

Samtidigt var kvinnorna omyndiga. Som döttrar stod de under faderns beskydd och som gifta under makens. Ändå steg deras status som fruar. Gifta kvinnor kunde söka tillstånd från Stockholms handelskollegium om att få bedriva ”roddtaxi” från bestämda kajplatser och trappor.

Blev kvinnorna änkor fick de också rätt att ta över männens verksamheter inom handel och hantverk och bestämma över sina barn – även sönerna.

Som nutida kvinna skulle jag nog föredra änkeståndet, men Sofia Ling beskriver tvåsamheten och två försörjare som den tidens ideal. Ensam var inte stark. Änkor och änklingar gifte gärna om sig för att slippa sitt ”bedrövliga och ensörjande änkestånd” och återvända till det ”tvådelade” ansvaret.

Det är ”omvittnat att människor i 1600- och 1700-talens Stockholm levde i en fattigdom och misär som vi har svårt att föreställa oss i dag”, skriver Ling.

Stockholms handelskollegium vakade över fördelningen av säljplatser för fisk, bröd, frukt, grönsaker, roddfärder och så vidare vid stadens kajer och torg. Att bara ställa sig rakt upp och ner och ”mångla” varor (försäljarna kallades månglerskor och månglare) gick inte an.

Nästan all näringsverksamhet styrdes strikt av lagar och regler och organiserades till stor del utifrån ett skråsystem. Det avgjorde vilka män som fick ägna sig åt skomakeri, bageri, perukmakeri och så vidare.

Rodderskorna tillhörde inte något skrå, men kvinnorna organiserade ändå sitt arbete och samarbetade i ungefär samma skråanda som männen. Det är genom att djupdyka i kvinnornas klagomål, så kallade suppliker, till stadens manliga handelskollegium som Sofia Ling fogat samman en bild av kvinnornas arbetsliv.

I Stockholms stadsmuseums bokserie Blick (nummer 37) skriver Elisabeth Brenning om roddbåtstrafiken som inleddes på 1600-talet och pågick en bit in på 1800-talet. ”Trots att det var tungt att ro ansågs kvinnor lämpliga för arbetet. Transporter på land, med häst och vagn, sköttes av män”.

Rutterna var fastlagda mellan stadens kajer, men rodderskorna kunde också anlitas för att ro långt in i Mälaren, som till Arboga. Två kvinnor krävdes vid årorna och färden gick ibland långt upp i ytterskärgården.

Roddtiderna var också reglerade och på söndagar och kyrkliga helgdagar skulle både åror, madamer och deras roddarpigor vila. Att folk skötte sig övervakades av illa sedda uppsyningsmän.

Roddarfruarna beskrevs ofta som hårdföra kvinnor som svor, snäste av folk och vägrade ro förrän båten var full. I karikatyrer tecknades de som vassnästa och manhaftiga. Men. Kvinnorna var egenföretagare och hade, själva eller ihop med andra, investerat i en eller flera båtar. Säkert behövde de vara munviga och bestämda mot både kunder och manliga konkurrenter. För det kunde gå hett till med våldsamma konflikter kring taxiverksamheten – som i våra dagar.

Sofia Ling tar upp ett fall 1734. Då vittnar en grupp rodderskor i kammarkollegiet om hur timmermän och skeppspojkar överfaller dem med påkar och kastar sten för att jaga bort kvinnorna.

Och ta deras plats.

”Otillbörlig konkurrens inom deras yrkesområde”, klagar kvinnorna. Något vi också känner igen från vår tid …

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Martin Viredius och Dan Nyberg med historieboken

Nytt ljus över Transports historia

Historik. Jobbet tog tre år av ständiga diskussioner. Resultatet blev en rejält tjock och klassiskt inbunden bok: 654 sidor svensk historia, som utgår från och kretsar kring fackförbundet Transport.

Symbol för Dagen H

Stig håller fortfarande till höger – åtminstone i trafiken

Trafik. Trafiklederna måste justeras, och tankbilarnas slangrullar bör flyttas till fordonets högra sida. Stig Lindvall hade åsikter när trafiken för 50 år sedan flyttades över till höger sida. I dag ser han bara fördelar med högertrafiken.

Nextjetflygplan

Nödupphandling ska rädda delar av flyget till norra Sverige

Flyg. Nextjets konkursförvaltare kommer inte att fortsätta med flygtrafiken. I stället startar regeringen nya upphandlingar. På några orter, som Lycksele, kan det gå snabbt att hitta ersättare, genom "nödupphandling". För Arvidsjaur och Gällivare lägger EU-regler hinder i vägen. Där är målet att få i gång trafiken till mitten av september.

Anna körde över en man som klev ut i gatan – lyssna till berättelsen

Åkeri. En kall novembermorgon kliver en man avsiktligt ut framför Annas lastbil, när hon passerar ett övergångsställe. Mannen blir överkörd av bilens tunga hjul. På söndag kan du höra Annas skakande berättelse i en radiodokumentär i P3. Eller som poddradio redan nu.

Efter Nextjets konkursbesked: ”Vi är bestörta”

Flyg. Nextjets konkurs påverkar ett 50-tal Transportmedlemmar, som jobbar på flygplatserna i norra Sverige. – Vi är bestörta. Nextjet stod för 100 procent av den reguljära trafiken hos oss. Både orten och passagerarna drabbas väldigt hårt, säger Carl-Bertil Essebro, facklig förtroendeman på Lycksele flygplats.

Dyr nota för Värmlandsåkeri som betalade fel lön

Åkeri. Harlings åkeri i Värmland ska betala drygt 365 000 kronor i lön, semesterersättning och skadestånd till en chaufför, efter en dom i Arbetsdomstolen. Företaget dök inte upp till förhandlingen i april och nu har domen vunnit laga kraft.

Avtal klart för flygteknikerna – med ny deltidspension

Flyget. Landets flygtekniker har fått ett nytt löneavtal, ett år efter de stora yrkesgrupperna i Transport. Uppgörelsen är treårig och gäller retroaktivt från den 1 november 2017. Totalt höjs lönerna med sex procent. En del av löneutrymmet, 0,5 procent, avsätts till en deltidspension.

Transport väljer Swedbank

Ekonomi. Transport bestämde sig slutgiltigt för att lämna Nordea i dag, tisdag. Fackförbundet vänder sig i stället till Swedbank för sitt penningflöde.

Utredningen om strejkrätten skjuts upp i tre veckor

Den omdiskuterade utredningen om konflikträtten skjuts upp i tre veckor. Den kommer att lämnas över till regeringen och offentliggöras den 20 juni, inte senast den 31 maj som var ursprungsplanen. – Orsaken är regeringens fullspäckade agenda, säger utredningens sekreterare Sigrid Solvin.

Forskare kollar vakternas kroppskameror

Bevakning. Väktare och ordningsvakter använder ibland kroppskameror. Transport har centralt avtal om kamerorna med ett bevakningsföretag. Två forskare ska granska effekterna av filmningen.

Plogbil i snöväder

Plogningen granskas inför nästa vinter

Chaufförer. Snöröjningen ska bli bättre, om regeringen får bestämma. I dag fick Trafikverket i uppdrag att utvärdera den gångna vinterns snöröjning. Dessutom ska myndigheten presentera en handlingsplan med förbättringar.

På väg mot en hållbar miljö

Politik. Hur ska svenska transporter bli grönare? Och ändå med schysta villkor för dem som kör? Några svar kommer Transports Ulf Jarnefjord – och ytterligare runt 800 delegater på klimatriksdagen – att leverera denna helg.

David Petersson tävlar i yrkes-SM

Bästa flygmekanikern lagar plåtskada

Flyg. Sveriges bästa unga flygmekaniker har jobb sedan ett år tillbaka. David Petersson finns på Jämtlandsflyg och är en av fyra anställda som servar och reparerar helikoptrarna.

Färre smitningar på macken lugnar inte branschen

Bensinmack. Förra året smet 37 000 bilister från notan på landets omkring 1 100 privatägda bensinstationer. Det är en minskning jämfört med tidigare år. Men svinnet äter ändå upp en betydande del av mackarnas vinst.

Vinnaren Herman Borring

Han tog guldet för yrkesförare

Chaufförer. Bästa yrkesföraren? I år är det Herman Borring från Skänninge i Östergötland. Åtminstone bland de riktigt unga förarna – eftersom de flesta tävlande i SM för yrkesarbetare fortfarande går i gymnasiet.

Nattens hjältar – vi fann dem i Ljungby

Uppsökeri. Vad säger transportarbetare om facket, löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö? Transportarbetaren följde med förbundets Halmstadsavdelning ut på nattligt uppsökeri. Missa inte filmen.