Dåtidens sjötaxi krävde sin kvinna

Starka arbetare. Vackra och väna? I 1600- och 1700-talens Stockholm var det starka armar och vassa tungor som gällde i den knivskarpa konkurrensen om kunderna. Roddarmadamer skötte dåtidens taxi – mellan stans holmar.

Yrkeskvinnorna kallades också rodderskor, roddarfruar, roddargummor och roddarkärringar. Historikern Sofia Ling vid Uppsala universitet lutar åt det mer neutrala ”rodderskor”.

Roddarmadamer klingar mer Bellmanskt, men ger ändå en vink om att det var gifta kvinnor eller änkor, inte roddarmamseller, som satt vid årorna.

I en stinkande, myllrande och tättbefolkad stad, som saknade broar.

I sin bok Konsten att försörja sig. Kvinnors arbete i Stockholm 1650–1750 ger Ling en spännande inblick i kvinnornas arbetsliv. Boken ingår i ett större forskningsprojekt, där svenska arbetsförhållanden granskats ur ett könsperspektiv under åren 1550 till 1800. Forskarnas slutsats är att kvinnorna tog betydligt större ansvar för familjens försörjning än man tidigare trott.

Samtidigt var kvinnorna omyndiga. Som döttrar stod de under faderns beskydd och som gifta under makens. Ändå steg deras status som fruar. Gifta kvinnor kunde söka tillstånd från Stockholms handelskollegium om att få bedriva ”roddtaxi” från bestämda kajplatser och trappor.

Blev kvinnorna änkor fick de också rätt att ta över männens verksamheter inom handel och hantverk och bestämma över sina barn – även sönerna.

Som nutida kvinna skulle jag nog föredra änkeståndet, men Sofia Ling beskriver tvåsamheten och två försörjare som den tidens ideal. Ensam var inte stark. Änkor och änklingar gifte gärna om sig för att slippa sitt ”bedrövliga och ensörjande änkestånd” och återvända till det ”tvådelade” ansvaret.

Det är ”omvittnat att människor i 1600- och 1700-talens Stockholm levde i en fattigdom och misär som vi har svårt att föreställa oss i dag”, skriver Ling.

Stockholms handelskollegium vakade över fördelningen av säljplatser för fisk, bröd, frukt, grönsaker, roddfärder och så vidare vid stadens kajer och torg. Att bara ställa sig rakt upp och ner och ”mångla” varor (försäljarna kallades månglerskor och månglare) gick inte an.

Nästan all näringsverksamhet styrdes strikt av lagar och regler och organiserades till stor del utifrån ett skråsystem. Det avgjorde vilka män som fick ägna sig åt skomakeri, bageri, perukmakeri och så vidare.

Rodderskorna tillhörde inte något skrå, men kvinnorna organiserade ändå sitt arbete och samarbetade i ungefär samma skråanda som männen. Det är genom att djupdyka i kvinnornas klagomål, så kallade suppliker, till stadens manliga handelskollegium som Sofia Ling fogat samman en bild av kvinnornas arbetsliv.

I Stockholms stadsmuseums bokserie Blick (nummer 37) skriver Elisabeth Brenning om roddbåtstrafiken som inleddes på 1600-talet och pågick en bit in på 1800-talet. ”Trots att det var tungt att ro ansågs kvinnor lämpliga för arbetet. Transporter på land, med häst och vagn, sköttes av män”.

Rutterna var fastlagda mellan stadens kajer, men rodderskorna kunde också anlitas för att ro långt in i Mälaren, som till Arboga. Två kvinnor krävdes vid årorna och färden gick ibland långt upp i ytterskärgården.

Roddtiderna var också reglerade och på söndagar och kyrkliga helgdagar skulle både åror, madamer och deras roddarpigor vila. Att folk skötte sig övervakades av illa sedda uppsyningsmän.

Roddarfruarna beskrevs ofta som hårdföra kvinnor som svor, snäste av folk och vägrade ro förrän båten var full. I karikatyrer tecknades de som vassnästa och manhaftiga. Men. Kvinnorna var egenföretagare och hade, själva eller ihop med andra, investerat i en eller flera båtar. Säkert behövde de vara munviga och bestämda mot både kunder och manliga konkurrenter. För det kunde gå hett till med våldsamma konflikter kring taxiverksamheten – som i våra dagar.

Sofia Ling tar upp ett fall 1734. Då vittnar en grupp rodderskor i kammarkollegiet om hur timmermän och skeppspojkar överfaller dem med påkar och kastar sten för att jaga bort kvinnorna.

Och ta deras plats.

”Otillbörlig konkurrens inom deras yrkesområde”, klagar kvinnorna. Något vi också känner igen från vår tid …

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Symbol för Dagen H

Stig håller fortfarande till höger – åtminstone i trafiken

Trafik. Trafiklederna måste justeras, och tankbilarnas slangrullar bör flyttas till fordonets högra sida. Stig Lindvall hade åsikter när trafiken för 50 år sedan flyttades över till höger sida. I dag ser han bara fördelar med högertrafiken.

Infekterat i AD när sommarens sopkonflikt prövas

Renhållning. Det var beställaren, Stockholm Vatten, som höll i taktpinnen när sopgubbarna på Reno Norden skulle tvingas att medverka i den ifrågasatta nyckelinventeringen i somras. Den inventering som ledde till sopkaos, efter att närmare 50 miljöarbetare sagt upp sig på Reno Norden.

Upprop på gång inom bevakning

Bevakning. Även bevakningsbranschen har fått sin #metoo. Facebookgruppen startades i förra veckan, och än så länge har vittnesmålen om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistiska kommentarer inte tagit fart.

sopkonflikten i Stockholm

Sopgubbarna i domstolen – vild strejk eller uppsägning?

Renhållning. Sopgubbarnas aktion på Reno Norden i somras var ingen vild strejk, utan biverkningar efter att bolaget avskedat personalen. Fel, säger företaget som hävdar att såväl aktionen som sopgubbarnas sjukskrivningar och uppsägningar var olovliga stridsåtgärder.

Kilometerskatt och transpondrar utreds av regeringen

Åkeri. Kilometerskatten fortsätter att utredas av regeringen. Transpondrar i svenska och utländska lastbilar kan bli den nya metoden att kontrollera hur mycket de körs. Ambitionen är att ett skarpt förslag om vägavgifter och transpondrar ska presenteras före nästa val.

P-bot utfärdas

P-vaktens namn ska lämnas ut

Parkeringsvakt. Parkeringsvaktens namn ska lämnas ut. En 50-årig man i Karlstad har fått rätt i domstol. Mannen har gjort överklaganden till en konst. Han har haft 286 mål hos Kammarrätten i Göteborg de senaste 15 åren.

Två sopgubbar döms för ocker och tagande av muta

Brott. Förra fredagen var det rättegång i Stockholms tingsrätt. Då nekade sopgubbarna till anklagelsen att ha tagit emot mutor från en restaurang. I dag, fredag, dömdes de båda för tagande av muta och ocker.

Tidningsbudsmöte i Ö-vik

Sista julfesten med gänget

Tidningsbud. Julmiddag eller gravöl? Tidningsbuden i Örnsköldsvik har inget jobb kvar i maj. Men efter information om coachning, avgångsbidrag och a-kassa hugger de in på sillar, jansson, prinskorv och älgbullar. Julmust förstås.

Avgasrör på lastbil

Minskade utsläpp från tunga lastbilar

Miljö. Koldioxidutsläppen från tunga lastbilar har minskat med 11 procent från 2015 till 2016, enligt intresseorganisationen Svebio.

Taxi-vd upptaxeras med över miljonen

Färdtjänst. Vd:n för Nävertorps taxi har upptaxerats med över en miljon kronor. Skattemyndigheten har fått rätt i sin bedömning av hans inkomster under 2013.

EU-parlamentet i Bryssel

Ministermöte om nya transportregler

EU. Cabotagetransporter måste vara tillfälliga. Reglerna om kombinerade transporter och cabotage behöver också samordnas så att kombitransporter med järnväg, sjöfart och lastbil inte används för att kringgå bestämmelserna. Det är Sveriges linje när transportministrarna i dag möts i Bryssel.

Grova sexuella trakasserier vid nordisk renhållarkonferens

Miljöarbetare. Två servitriser utsattes för så grova sexuella trakasserier att middagen avbröts och lokalen utrymdes. Händelsen utspelade sig vid en nordisk konferens för miljöarbetare i Tromsö i Norge 2015.

Här skapas kartan för lastbilschaufförer

Chaufförer. Det gick snabbt mellan tanke och handling. Lastbilschauffören Anders Armgren fick en idé, och satte omedelbart i gång att lägga ut rastplatser och uppställningsplatser på en Googlekarta. Tolv timmar senare har över 150 chaufförer hyllat kartan.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Illustration till: Vad vill EU med vägtrafiken?

Vad vill EU med vägtrafiken?

Frågor & svar. Det snackas om nya kör- och vilotider för lastbilschaufförer. Och glunkas om uppluckrade cabotageregler för utländska åkerier i Sverige. Något slags EU-paket för vägtrafiken är på gång, borta i Bryssel. Här försöker vi bena ut begreppen.