Dags för facket att bli offensivt igen

Krönika. Som bekant lever vi i globaliseringens tidevarv, vilket inneburit avregleringar och privatiseringar, minskad demokrati och en välfärdsstat i förfall.

Att vi motsätter oss detta är fullkomligt naturligt. Ofta får man höra folk säga ”att det var bättre förr”. Så var det naturligtvis inte. Det är inte så många år sedan som folk mer eller mindre arbetade ihjäl sig. Hade usla bostäder och dålig mat.
Den tiden är tack och lov förbi. Den teknologiska utvecklingen de senaste decennierna har förenklat våra liv, samtidigt som den vidgat våra vyer på ett remarkabelt sätt. Lite förenklat kallar man det för globaliseringen. Den har påverkat våra liv och vår livsstil i grunden, på gott och ont.

Det torde vara ställt utom allt tvivel att vi varken kan eller vill stoppa globaliseringen och återreglera allt som det var innan nyliberalismens intrång. Ett sådant vägval skulle med all säkerhet leda oss in i en återvändsgränd. I stället ska vi ta till vara på de fördelar som globaliseringen trots allt skapar, och framför allt ska det ske en rättvis fördelning av vinsterna.

Då tänker jag närmast på att arbetarna ska vara med och dela på de vinster som skapas i och med en höjd produktivitet. Vidare borde det inte vara så svårt att ställa krav på att en del av vinsterna ska investeras i de länder där produktionen sker.

Allt sedan nyliberalismens inledande skede på 1980- och 1990-talen har arbetarrörelsens ledning, till följd av ett yttre tryck och en inre osäkerhet, backat från bärande delar i det välfärdsbygge som vi under så lång tid varit verksamma i. Främst tänker jag på att kravet om full sysselsättning mer eller mindre försvunnit från dagordningen.

Men än värre är det när facket även övergett så centrala delar i vår ideologi som kravet på ekonomisk demokrati. Många av oss kommer säker ihåg debatten i mitten och slutet av 1970-talet om löntagarfonderna, som slutligen blev verklighet om än i mindre omfattning än vad vi trodde från början. Vi kommer också ihåg att den borgerliga regeringen avskaffade fonderna och delade ut en del av pengarna till dem som hade råd att öppna ett så kallat allemanskonto. Resterande delen, merparten av kapitalet, delades ut till universitet och till företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar.

Vad jag egentligen vill ha sagt med detta är att inte sedan kampen om löntagarfonderna har fackföreningarna i Sverige drivit några expansiva frågor. I stället har rörelsen blivit defensiv och bevakat det man haft, så gott det nu låtit sig göras. Det förhållningssättet duger inte.

Nu när folk lärt sig vad globaliseringen innebär tror jag att det finns goda förutsättningar för fackföreningarna att initiera en bred ideologisk offensiv, för att slå tillbaka. Mot privatiseringar, avreglering av ekonomin, försvagning av demokratin och mot angreppen mot kollektivavtalen, arbetsrätten och välfärdssystemen.

Men för att komma dit måste fackföreningarna även fortsättningsvis växa sig starkare. Därför är vår viktigaste framtidsfråga fortfarande att organisera alla arbetare. Facket måste också göra djupgående förändringar i både arbetsformer och tänkande. Det är viktigt att inte stanna kvar i tankemodellerna från framgångsåren på 1960- och 1970-talen. Den gamla modellen bär inte längre framåt, nu är det tid för fackföreningarna att återigen blir offensiva.

Även om jag vet att detta reformeringsarbete kommer att vara trögt och svårt, så får det inte råda några som helst tvivel om vart vi är på väg. Det handlar om att antingen se på när andra sätter dagordningen eller vara den som bestämmer dagordningen. För mig är svaret självklart.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Emelie Bergström, renhållningsarbetare i Eskilstuna

Så kan sopjobbet bli bättre

Miljöarbetare. Sänk tempot, bekämpa halkan och se till att sopgubbarna slutar hoppa ner från hytten. Utbilda cheferna i konfliktlösning och inflytande. Forskare har några handfasta förslag efter att ha granskat arbetsmiljön i sophämtningsbranschen.

Transportarbetarens logga

Forskare kollar vakternas kroppskameror

Bevakning. Väktare och ordningsvakter använder ibland kroppskameror. Transport har centralt avtal om kamerorna med ett bevakningsföretag. Två forskare ska granska effekterna av filmningen.

Många tankevurpor om skyddsombuden

Debatt. Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärende om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Jag blir nervös av klockor

Livets mening. Jag köpte en målning på ett galleri. En bekant hade rekommenderat mig att gå dit och plötsligt fanns den bara där. Bilden på kvinnoansiktet med björkar i bakgrunden. Kvinnan hade något beslöjat över sig med en gåtfullt frånvarande blick.

Efter olyckan …

Påkörd. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern. Men ingen dog eller blev allvarligt skadad trots att personbilen höll gott och väl hundra kilometer i timmen och jag flög flera meter.

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Vi kör rakt in i vildsvinsflocken

Ledare. Fredag kväll. Kolmörker. Det är 70-väg genom Roslagen och ganska mycket trafik. Plötsligt rusar de ut på vägbanan, bara några meter framför vår bil. En hel flock vildsvin. I ögonvrån hinner jag uppfatta minst två vuxna djur och en hoper små. En hundradels sekund senare plöjer vi in i klungan.

Ge oss ett effektivt övervakningssystem

Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.