Debatt

Dags för facken att organisera cykelbuden

Debatt. Där ligger man på soffan en söndag och känner sig trött efter gårdagens hålligång. En pizza, eller kanske en hamburgare, skulle sitta bra.

Men att ta sig till restaurangen tar energi som helt enkelt inte finns sådär en söndag. Tar du kanske upp mobilen och går in på Foodora, Wolt eller någon av de andra smidiga apparna? Maten är levererad på mindre än en halvtimme och dessutom sparade du den lilla energi du hade efter gårdagen. Just i dag var det dessutom specialerbjudande så du behövde inte betala en spänn på leveransen.

När du får notisen om att maten är framme öppnar du dörren och ser cykelbudet med maten i handen. Genomsvettig, men med ett leende på läpparna. Han vill självklart inte få dåligt omdöme av dig för att han verkar otrevlig och därför förlora jobbet. Samtidigt vill han inte vara kvar för länge och förlora massiva summor pengar på att inte jobba. Han är garanterad 80 kronor i timmen, plus 20 per leverans (gigwatch.se). Han har köpt sin egen cykel, sin egen väska och självklart får han ta raster efter behov, men det har han inte råd med.

Vi måste tala klarspråk om dessa cykelbud. Facken och Socialdemokraterna är upptagna med att leta efter en ny arbetarklass, slåss om rätten att inte lyssna på julmusik redan i november och att boka in nästa möte med Svenskt Näringsliv. Det är dags att titta ut genom fönstret. Utanför fönster ser vi en medelklass och överklass som drar nytta av personer som tjänar mindre än vad som går att leva på. Gigwatch hänvisar till en artikel i Svenska Dagbladet där Svenska Transportarbetareförbundet försökt skriva avtal med ett av företagen, men ”de var inte intresserade”. Låt mig bli riktigt förbannad en halv sekund, facket rycker alltså på axlarna för att arbetsköparen ”är inte intresserad” av kollektivavtal. Hade arbetarrörelsen sagt samma sak i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet kan jag säga självsäkert att facket i dag hade sett väldigt annorlunda ut.

Nej, så här är det faktiskt: Det är dags att börja kräva mer än vad arbetsköparen vill ge, det är dags att organisera och kräva. Stå upp och kämpa. En rapport som Breakit publicerat visar att det är möjligt att tjäna upp till 6 000 kronor i månadslön, om du jobbat varje dag i en hel månad, tolv timmar om dagen. Om du jobbade dessa timmar och fick dom summorna på vilken annan arbetsplats som helst hade det blivit ramaskri från facken, strejk från Skåne till Norrbotten. Men nu är det tyst.

I andra länder har faktiskt facken reagerat: Gigwatch presenterar fallet i Australien, där man protesterade mot de hemska villkoren och vägran från arbetsköparen att betala försäkring vid en trafikolycka (sådant som händer ganska lätt om du får provision utefter hur snabbt du kan cykla). Företaget valde där att lämna landet. LO och S går ut med att ”svenska löner ska gälla i Sverige”, under tiden har vi människor som inte får arbetsutrustning, försäkring eller raster. Nej, nu får vi ge upp flexibla cykelbud och flexibel bakispizza, för att börja kräva avtal och anständiga villkor.

Det är dags för facken att organisera denna moderna arbetarklass. Jag kommer göra vad jag kan för att organisera ungdomar i frågan, men det kräver solidaritet från facken och en vilja att kämpa för dessa arbetare. Med detta kan cykelbuden och andra som blir utnyttjade av gigföretage få ett lika anständigt arbete som alla andra. Vi måste pressa företagen för att ge frihet till arbetarna.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Magnus Thelander:
    17 januari, 2020

    Okunnig och historielös insändare. Kapitalägarna har aldrig fruktat arbetarnas valda företrädare. Däremot har de alltid fruktat organiserade arbetare. Så länge arbetarna avböjer försök att övertyga dem att organisera sig, kommer facket inte att kunna påtvinga kapitalägarna kollektivavtal. Det är aldrig kollektivavtal först, organisering sedan. Det är alltid organisering först, kollektivavtal sedan. Den, som likt insändarförfattaren tycks tro något annat, är som sagt var okunnig och historielös.

Lästips:

Motorvägen 1-30 i Murcia, Spanien

Tufft för lastbilsförare i Europa och USA

Åkeri. Lastbilsförare hyllas ibland som hjältar i coronakrisen, men vanligare är att de bemöts som pestsmittade när de levererar sina varor till kunderna. I Turkiet blev en förare arresterad när han på Facebook vittnade om sin omöjliga arbetssituation.

Sofia Södergren Poikulainen 6

Sofia Södergren Poikulainen

... ordförande i Transports Stockholmsavdelning, som i går höll sitt årsmöte digitalt. Annars skulle coronaviruset ha tvingat dem att skjuta fram det.

Transportarbetarens logga

Transport i överenskommelse om korttidspermittering

Facket. Transportarbetareförbundet fick gehör för sin syn på ersättning och tid för utbildning. I dag har facket träffat en överenskommelse om korttidspermittering med arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.

Tankar i virustid

Insändare. Tänk vad ett litet virus kan göra för samhället!

Jag vill jobba, men …

Insändare. Jag vill jobba men Arbetsförmedlingen vill inte ge mig en YKB-utbildning.

Vi chaufförer borde få bättre betalt

Insändare. Enligt SCB var medianlönen i Sverige 30 900 kronor 2018. Medellönen för män i Sverige 2018 var 36 500 kronor, allt enligt SCB.

Jag möter klassförakt

Debatt. Sedan en tid arbetar jag som renhållningsarbetare på Renova. Man blir inte miljonär. Men jag har sällan mött så mycket arbetsglädje och yrkesstolthet. Och skicklighet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Viruset och socialismen

Corona. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Lyckans pris

Förändring. Att bli fattig är nog mångas stora skräck. Men huvudpersonen, kvinnan i romanen Skred av Marit Sahlström, är långt ifrån fattig. Ändå är hon olycklig så till den grad att själva livet blir till en omöjlighet.

Sveriges sämsta åkeri?

Arbetsliv. Det går upp och det går ner i åkeribranschen. Saker som var stora för några år sedan såsom ägarbyten, konkurser eller folk som snodde åt sig körningar, kan vara små eller glömda i dag.

Corona

Samhället är sårbart

Ledare. Vi är nog ganska många som då och då funderat över vilken betydelse minskad konsumtion och minskat resande skulle kunna ha för planeten Jordens överlevnad. Eller kanske snarare för mänsklighetens fortsatta existens. Själva klotet lär antagligen repa sig, vad vi än hittar på. Nu är vi här, och det känns inte angenämt.

Corona

Svårt att ligga steget före coronaviruset

Ordförandeord. Jag har varit med om mycket under mina år på Transport. Men som för de flesta andra saknar det som nu sker, med spridning av ett samhällsfarligt virus, helt motstycke.

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Hållbara transporter inget för Ikea?

Ordförandeord. Jag har min bakgrund inom terminal och lager. Jag gillade mitt jobb och det var också det som lade grunden till mitt fackliga engagemang.

Politikerna och egot

Insändare. Ansvarstagandet från svenska politiker i riksdagen är obefintligt!

Vindarna vänder i svensk politik

Insändare. När Alliansen styrde landet infördes jobbskatteavdraget, den 1 januari 2007 kom det första. Det skulle leda till att fler jobbade mer lönsamt sades det. Men vad det har gjort är ett rejält stort håll i statsfinanserna.

Våldet måste stoppas

Insändare. Vi behöver stoppa våldet på tåg, bussar och yrkesförare.

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.