Dag 7, den 10 december 2018

Världsfacken träffas. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Transports observatör Ulf Jarnefjord lämnar sin sista rapport och funderar på den fackliga utmaning som klimatkrisen är.

Efter fyra dagar i Katowice, Polens kolhuvudstad, börjar jag vänja mig vid den tunga sötaktiga doften av brunkol som ligger som en osynlig dimma över hela trakten. Jag bor på ett litet motell och truckstopp i Mikolov, en mindre stad cirka 20 km söder om Katowice. Ingen femstjärnig lyx. Men maten i den lilla restaurangen är hemlagad och fantastisk god, och närmare medlemmarna än så kan man inte komma. Överallt i regionen syns verksamma kolkraftverk som producerar elektricitet, men också många övergivna kolgruvor.

 

Grzegorz Trefon, från den polska fackföreningsfederationen Kadra, poängterar att Polen under de senaste 30 åren har stängt mängder med kolgruvor och att antalet kolgruvearbetare har minskat från 400 000 till i dag runt 85 000. Detta har inneburit en enorm påfrestning för arbetare och deras familjer.

Polska staten och gruvfacket är medvetna om att omställningen bort från kol till en fossilfri elproduktion måste fortsätta med oförminskad styrka. Men de menar att EU måste förstå att det tar tid och att Polen behöver stora stödåtgärder för att klara utmaningen, inte minst till de arbetare som drabbas. Detta är en av anledningarna till att värdnationen Polen, tillsammans med ILO och världsfacket, vill ha stöd för sin Silesia-deklaration om en trygg, rättvis och schyst omställning.

 

Som värdnationen har Polen arbetat fram ytterliga två deklarationer. En handlar om elektromobilitet och den andra om skogen. Med elektromobilitet menas elektrifiering av fordon och vägar, kompletterat med bland annat biogas.

Antalet bilar har ökat dramatiskt i Polen de senaste åren och uppgår nu till cirka 22 miljoner. Även om utsläppen från biltrafik och andra transporter procentuellt utgör en mindre andel av de totala CO2-utsläppen jämfört med Sverige har Polen, i samverkan med England, föreslagit att en gemensam plan och strategi tas fram för att minska utsläppen i transportsektorn. Sverige som stödjer deklarationen har sedan tidigare en nationell plan för en fossilfri fordonsflotta 2030.

Polen föreslår också att en stödfond skapas för att stötta utvecklingen mot elektromobilitet och fossilfria transporter. I skrivande stund har över 40 länder undertecknat deklarationen, inklusive Sverige. Deklarationer är oftast mycket enklare att hantera då det inte behövs någon konsensus bland alla 197 parter på konferensen, men de blir inte heller en del av klimatavtalet. Vår förhoppning är att Silesia-deklarationen ändå blir en del av avtalet, och en fortsättning på det vi lyckades få med i förordet till Paris avtalet.

Svårare blir det med huvudförhandlingarna gällande regelboken för Parisavtalet, där syns inga större öppningar just nu. Det är lätt att bli pessimistisk när vi under mötet får veta att utsläppen av växthusgaser ökar enormt under 2018, kanske så mycket som med 3,7 procent, när vi i stället borde minska dem cirka 7 procent per år. I en ny FN-rapport framgår det tydligt att världen måste femfaldiga sina ansträngningar om vi ska nå 1,5-gradersmålet.

 

Gruppfoto från klimatkonferensen i Katowice.
Deltagarna på ITUC-mötet.  Foto: Susanne Hedman

Under lördagen den 8 december samlades alla facken på världsfederationen ITUC:s klimatkonferens. Där fick vi höra många intressanta presentationer från alla världens hörn. De innehöll några tragiska berättelser men även lyckade exempel på framgångar med nationella omställningsavtal.

John Mark Mwanika från ATGWU i Uganda, nyvald ordförande för transportfackens federation ITF:s sektion för kollektivtrafik och aktiv i vårt ITF- klimatnätverk sedan många år, berättade om arbetet med BRT (Bus Rapid Transit). Det syftar till att öka resandet med kollektivtrafik i bland annat Kenyas huvudstad Nairobi. Bussarna har egna filer, vilket gör att de tar sig snabbare fram i trafiken. Tanken är att de därmed ska bli attraktivare och leda till att bilister byter transportsätt.

Men det som på pappret ser enkelt ut, fungerar inte alltid i praktiken. BRT-bussarna riskerar att konkurrera ut hela den informella sektorn med minibussar som är vanlig i hela Afrika. Chaufförer i den informella sektorn risker att bli arbetslösa och arbetare ställs mot arbetare. En åtgärd för att lösa konflikten mellan grupperna är att organisera chaufförerna i den informella sektorn och därmed kunna erbjuda dem jobb på de nya BRT-bussarna.

Prisfrågan har också visat sig vara viktig. Det är uteslutande privata företag som äger BRT-bussarna och deras prissättning har gjort att många fattiga inte har råd att åka med dem. ITF har genom påtryckningar lyckats få bolagen att sänka priset på resan, men då har de i stället höjt priset för toalettbesök. Därför driver ITF en kampanj över hela världen att kollektivtrafik ska vara en samhällsservice och inte en kassako för privata företag. Kollektivtrafiken bör ägas av det offentliga och vinsten ska gå till bättre och utökad trafik. Erfarenheten från flera liknade BRT-projekt visar tydligt vikten av att fackföreningar kämpar för att organisera papperslösa och andra arbetare i den informella sektorn. Något som vi borde dra lärdom av i Sverige.

John Mark berättade också om det samarbete ITF inlett med C40-gruppen. C40 är en så kallad borgmästargrupp från megastäder i världen som arbetar för grönare, säkrare, hälsosamma och fossilfria städer. Antalet städer har ökats under åren och är i dag närmare 100, där ibland Stockholm. Min uppfattning är att Transportarbetareförbundet skulle vinna mycket om vi medverkade i detta arbete och då speciellt när det gäller smarta stadsleveranser. I Göteborg har jag tidigare deltagit i flera lokala EU-projekt och tydligt sett vikten av att både tala om värdet av kollektivavtal och god arbetsmiljö i de nya framväxande gröna sektorerna.

 

Från Hauwa Mustapha, NLC Nigeria, fick vi höra hur enorma utsläpp och läckage från decenniers utvinning av olja har skadat både människor och miljö. Extremväder med torka och översvämningar har ökat konflikterna mellan jordbrukare och boskapsskötare, då de slåss om samma knappa resurser samt mark. Eftersom grupperna tillhör olika religoner har striden i medier beskrivits som en kamp mellan muslimer och kristna, när det i själva verket i huvudsak handlar om en eskalerande konflikt om samma knappa resurser orsakat av klimatförändringar.

 

Förutom fackföreningar var representanter från europeiska företagsintressen samt kommuner och städer inbjudna. De stödjer de fackliga kraven om en rättvis och schyst omställning och att det avsätts resurser så att ingen arbetare blir lämnad ensam. De poängterade vikten av att den ekologiska och sociala hållbarheten går hand i hand.

En annan intressant presentation gjordes av finansiella investerares intresseorganisation. Tillsammans med London school of economics bedriver de forskning om hur investerare ska kunna använda finansiella instrument och verktyg för att främja en bättre ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Något som inte minst Afa Försäkringar och Folo (Folksam LO pension) bör intressera sig mer för när det gäller våra avtals- och medlemspensioner.

 

Till slut beslutades att världsfacket ITUC från och med nästa år ska organisera en Global day of action för klimatet och rättvis omställning. Något som jag verkligen hoppas att LO och förbunden ställer sig bakom – för på en död planet finns som sagt inga jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sten Gellerstedt:
    14 december, 2018

    Toppenbra reportage. Ger hopp om internationell facklig samordning om klimatet. Trygghet vid grön omställning.

Lästips:

Ulf Jarnefjord

… som i vintras slutade på Transport efter cirka 20 år som regionalt skyddsombud och dessutom pådrivare när det gäller klimatpolitik.

Ulf Jarnefjord + karta

Dag 3, den 6 december 2018

Katowice. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Transports observatör Ulf Jarnefjord funderar på klimatpsykologi och gröna skyddsombud på sin väg till toppmötet.

Ulf Jarnefjord + karta

Dag 2, den 5 december 2018

Resa klimatsmart. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Häng med Ulf Jarnefjord, Transports observatör på toppmötet, som i dag åker tåg och färja från Malmö/Trelleborg till Swinoujscie i Polen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.