Dag 3, den 6 december 2018

Katowice. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Transports observatör Ulf Jarnefjord funderar på klimatpsykologi och gröna skyddsombud på sin väg till toppmötet.

Ulf Jarnefjord dag 3
Framme i Katowice.  Foto: Susanne Hedman

Jag har precis avverkat sista etappen på min resa till FN:s klimatmöte COP24 och stigit av på centralstationen i Katowice, som ligger mitt i Silesia, Polens största kolregion. Totalt finns i dag ett trettiotal kolgruvor i Polen som sysselsätter cirka 85 000 gruvarbetare. Så det är förståeligt att det polska gruvfacket är oroligt för framtiden.

Sista etappen startade i hamnstaden Swinoujscie dit jag anlände med färjan från Trelleborg. Efter en bit kvällsmat, på en enkel men trevlig polsk restaurang, steg jag på nattåget till Katowice. Tåget är utrustat med sovvagn. Det gör att resan blir både enkel och bekväm, samtidigt sparar jag in en övernattning på hotell.

Tyvärr har tågbolagen runt om i Europa avvecklat många av sina sovvagnslinjer de senaste åren, inte minst har alla linjer som tidigare utgick från Köpenhamn försvunnit. Men en ljusning skymtar i horisonten. Österrikiska ÖBB storsatsar på sovvagnståg och med sina Nightjet har de startat linjer till flera populära orter i Europa. Flera av nattågen är hyfsat enkla att nå för oss i norra Europa, då de utgår från Hamburg. Standarden har också ökat avsevärt och man kan välja dubbelkupé med egen dusch och toalett ombord. Glädjande är också att SJ nyligen har beslutat att utöka sovvagnstågen, bland annat med dagliga direkttåg till norra Sverige.

 

I de tidigare reseberättelserna har jag beskrivit de enorma utmaningar mänskligheten står inför, och hur lite tid vi har på oss för att omvandla samhället i en hållbar riktning, inom planetens gränser. Det gäller inte bara klimatet, utan vi har flera stora akuta miljöproblem att hantera. Den biologiska mångfalden är hotad och vi befinner oss enligt forskarna i den sjätte massutrotningen i jordens historia. Även kväve- och fosforcykeln är ur balans, något vi tydligt upplever inte minst i Östersjön. Andra planetära gränser som snart kan bli hotade är tillgången till färskvatten och utsläpp av partiklar.

Det är lätt att få klimatångest och, i stället för att göra något positivt, stoppa ner huvudet i sanden och tänka att det där berör inte mig. Det vi inte ser och upplever själva, samt befinner oss långt ifrån, är svårt att förhålla sig till. Ett fenomen som är välkänt inom klimatpsykologin. Felet många av oss ”klimatkämpar” gör när vi ska övertyga andra om den nödvändiga omställningen är att bara ösa på med mer fakta om hur eländigt det är, något som tyvärr sällan hjälper. Snarare tvärtom.

Vi borde i stället försöka berätta hur en annan värld kan se ut, skapa positiva bilder av vackra, gröna städer utan hälsovådliga utsläpp av partiklar och en trygg uppväxt för våra barn. Berätta och fundera över vad det är som gör oss lyckliga som människor och samhällsmedborgare.

Hur ska det gröna folkhemmet se ut? Detta är något som arbetarrörelsen gjorde i sin egen barndom och något vi borde göra igen. I England har man haft ett fackligt uppdrag som heter green reps, jag har valt att kalla det för gröna skyddsombud på svenska. Ett uppdrag som alldeles utmärkt skulle kunna kombineras med de skyddsombud vi har i dag, då inre och yttre miljö är starkt sammankopplade.

De gröna skyddsombuden skulle på sina arbetsplatser informera och entusiasmera de anställda om vägar till ett grönare, friskare och roligare arbetsliv. Tillsammans med arbetsgivarna kan de göra gröna skyddsronder för att hitta brister både i den inre och yttre miljön. Vid inköp av fordon, utrustning, maskiner, kläder samt vid förändringar i arbetsorganisationen bör samverkan ske med ambitionen att nå så låg klimatpåverkan som möjligt.

De största arbetsgivarna är numera skyldiga att göra separata hållbarhetsredovisningar varje år. Här är en uppgift där de gröna skyddsombuden i samverkan med arbetsgivaren skulle kunna göra stor nytta. Självklart ska de gröna skyddsombuden få en gedigen utbildning för sitt nya utökade uppdrag. Varje år bör det också finnas möjligheter för uppföljning och vidareutbildning för att hålla kompetensen vid liv i en värld i snabb förändring. Staten borde vara intresserad av att bidra till denna verksamhet.

Min bestämda uppfattning är att alla fackförbund, med LO i spetsen, omgående borde inleda ett arbete för att skapa en gemensam plattform om hur vi inom fackföreningsrörelsen kan bidra till den nödvändiga omställningen. Goda förebilder finns sedan länge hos flera länders fackföreningar och federationer, vi behöver inte uppfinna hjulet själva.

 

Förutom kravet på en rättvis omställning för arbetarna kommer vi under förhandlingarna här under COP24 att prioritera två ytterligare krav:

Det första är att ländernas ambitionsnivå gällande utsläppen måste öka drastiskt. Ländernas frivilliga åtaganden (NDC) hittills räcker inte långt. Vi riskerar att hamna långt över tre graders ökning av den globala genomsnittstemperaturen, vilket skulle vara förödande för mänskligheten. Senast 2030 måste de globala utsläppen av växthusgaser ha halverats.

Det andra kravet är att den Gröna fonden, som är ett resultat COP15-mötet i Köpenhamn 2009, måste börja fungera och få resurser. Fonden är tänkt att från. 2020 bidra med 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländernas klimatarbete, främst med insatser för klimatanpassning och reduktion av växthusgaser. Hittills har arbetet med fonden fungerat dåligt och finansieringsfrågan är olöst. Vår fackliga synpunkt är också att de 100 miljarderna bör vara ett golv och att fondens resurser behöver ökas successivt.

Polska staten, som är värd för COP24-mötet, har i samverkan med ILO, ITUC och polska fackföreningar tagit fram en deklaration som fått namnet Silesia-deklarationen. Den fokuserar på kravet om trygg och rättvis omställning för länder och arbetare som är speciellt utsatta, med anledning av deras svaga ekonomiska situation och kolberoende. Vår förhoppning är att alla parter ställer sig bakom Silesia-deklarationen.

 

Under de kommande dagarna ska jag medverka i en mängd olika möten och aktiviter där fackföreningar från hela världen, i samverkan med civilsamhället, forskare och politiker, diskuterar hur vi kan skapa ett samhälle som vilar på en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar grund. Jag kommer att träffa den svenska förhandlingsdelegation som leds av klimatminister Isabella Lövin och framföra våra fackliga tankar och krav.

Sverige har dock ingen egen röst under klimatförhandlingarna utan ingår och verkar under EU-paraplyet.

 

Vill du veta mer om facket och klimatet kan jag rekommendera Transports eget studiehäfte ”Transport och klimathotet”, som finns att beställa via förbundet, samt LO:s nya rapport ”Fem förslag för en investeringsledd klimatpolitik”.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ulf Jarnefjord

… som i vintras slutade på Transport efter cirka 20 år som regionalt skyddsombud och dessutom pådrivare när det gäller klimatpolitik.

Ulf Jarnefjord + karta

Dag 7, den 10 december 2018

Världsfacken träffas. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Transports observatör Ulf Jarnefjord lämnar sin sista rapport och funderar på den fackliga utmaning som klimatkrisen är.

Ulf Jarnefjord + karta

Dag 2, den 5 december 2018

Resa klimatsmart. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Häng med Ulf Jarnefjord, Transports observatör på toppmötet, som i dag åker tåg och färja från Malmö/Trelleborg till Swinoujscie i Polen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombygnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.

Sopgubbar från Reno Norden. Foto Jan Lindkvist.

Klart med övergångsavtal för kritiserad sophämtning

Renhållning. Stockholm har i förtid avslutat avtalet för sophämtning som gällt sedan hösten 2017, efter den stora sopkonflikten. Tillsammans med entreprenören har staden nu ingått ett övergångsavtal – utbrett missnöje och periodvis tusentals klagomål i veckan ligger bakom.

Preem-mack

Smitningar fortsatt stort problem

Bensinmack. Närmare 40 000 smitningar om året. Så utsatta är landets bensinstationer. För många anställda innebär det daglig stress, för ägaren kan en enda smitning betyda att en hel dagsförtjänst på drivmedel går förlorad.