Dag 2, den 5 december 2018

Resa klimatsmart. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Häng med Ulf Jarnefjord, Transports observatör på toppmötet, som i dag åker tåg och färja från Malmö/Trelleborg till Swinoujscie i Polen.

Ulf Jarnefjord dag 2
På väg.  Foto: Susanne Hedman

Första etappen av resan är genomförd utan problem och SJ levererade på minuten.

Jag har på morgonen, efter att ha ”couch surfat” hos en bekant i Malmö, klivit ombord på TT-Lines färja Nils Dacke, för att segla över till Swinoujscie i Polen, dit jag anländer i eftermiddag. Färjan är dock en dryg timme försenad. Enligt uppgift havererade en lastbil när den skulle köra av. Jag får lite extra tid på däck – i söder sticker solen fram och värmer mitt ansikte – samtidigt som jag hinner reflektera över framtiden.

 

Mänskligheten förbrukar i dag resurser som om det fanns 1,7 jordklot. Sammanlagt lever och konsumerar vi svenskar som om det fanns 4,2 jordklot, trots att det som alla vet bara finns en planet. Detta kan självklart inte fortsätta längre.

För att illustrera vad en rättvis omställning inom planetens gränser skulle innebära, kan vi ta koldioxidutsläppen per person. Om vi ska klara FN:s mål att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader, och helst inte överskrida 1,5 grader, har varje människa en koldioxid-budget på mindre än två ton per år att förhålla sig till. Detta kan jämföras med våra svenska konsumtionsbaserade utsläpp som i dag är cirka 11 ton per person och år. I många av de fattigaste länderna i världen ligger utsläppen av koldioxid däremot under 0,5 ton/person/år.

För de flesta utvecklade länder kommer det med andra ord att bli en enorm utmaning att sänka sina utsläpp av växthusgaser till en nivå där jordens biosfär inte hotas. Samtidigt fortsätter världens befolkning att öka. Nya beräkningar från FN visar att jordens befolkning redan år 2100 kan ha ökat från dagens dryga 7 miljarder till mellan 11 och 13 miljarder. Det betyder att det möjliga utsläppsutrymmet skulle behöva minska till maximalt 1 ton koldioxid per person och år.

Bara en flygresa tur och retur till Thailand ger upphov till 2,5 ton koldioxidutsläpp per passagerare. Även om flyget bara står för runt 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, inklusive den så kallade höghöjdseffekten, ökar flygandet dramatiskt varje år. Påverkan från svenskarnas flygresande är i dag lika stort som från all biltrafik i Sverige.

Vi behöver inte sluta resa, men prova gärna att ta tåget nästa gång du ska på semester i Europa. Låt tågresan bli en del av upplevelsen, då gör du både dig själv, dina barn, barnbarn och klimatet en tjänst. Om du vill veta mer om klimatvänligt resande med tåg kan jag rekommendera Facebook-gruppen Tågsemester. Den vann konsumentpriset Blåslampan förra veckan, för att ha skapat en plattform ”där konsumenter hjälper varandra för att reda ut såväl stora som små frågor vad gäller tågresande när och fjärran”.

 

Om vi ska lyckas med dessa enorma utmaningar måste vi få med oss människor, inte minst arbetarna i fossilindustrin, på resan till ett hållbart samhälle. Annars riskerar de att bli motståndare, i stället för medskapare i den nödvändiga omställningsprocessen.

Därför kan vi inte bara prata om den ekologiska hållbarheten, utan också måste fokusera på den sociala och ekonomiska hållbarheten. Utan förutsättningar för en trygg och rättvis omställning för de arbetare som drabbas kommer vi inte att lyckas. Det positiva är att det gjorts stora omställningar tidigare, både i Sverige och globalt.

Jag tänker på den strukturomvandling Sverige genomfört både inom varvs-och tekoindustrin. Men också på att den amerikanska Marshallplanen, på kort tid efter andra världskriget, lyckades återuppbygga ett raserat Europa. Med en fullvärdig a-kassa som skapar ekonomisk trygghet, och genom omskolningsåtgärder till framväxande gröna jobb, kan vi få med oss människor på dagens resa. Dessutom kan det med en ny Marshallplan för omställning, skapas mängder av nya hållbara gröna jobb. I rapporten ”Growing Green and Decent Jobs” från The Millennium institute, beställd av världsfacket ITUC, visas att en investering i den gröna hållbara ekonomin på två procent av BNP i tolv undersökta länder, skulle skapa 48 miljoner nya jobb över en femårs period.

Detta är anledningen till att ett av de viktigaste fackliga kraven under FN:s klimatmöte är att omställningen måste ske på ett rättvist och schyst sätt för de arbetare och familjer som drabbas. Facken måste också säkerställa att ingen lämnas kvar ensam eller glömd.

 

Under COP21-mötet i Paris 2015 lyckades vi, genom hårda fackliga påtryckningar, få in i klimatavtalets förord att omställningen till ett fossilfritt samhälle måste ske på ett rättvist och schyst sätt för de arbetare som drabbas.

I år är vårt fackliga krav att det införs regler i ländernas Nationally determined contributions (NDC) om hur en rättvis och schyst omställning för arbetarna ska utformas i praktiken.

Goda exempel finns redan i flera länder, bland annat Spanien, Kanada, Nya Zeeland och Skottland. Där har länderna i samverkan med facken skapat speciella kommittéer, som även fått ekonomiska resurser för att skapa en trygg omställning. Denna typ av omställningskommittéer, med trepartsdialog, borde också kunna införas i Sverige redan under nästa år.

Det är av yttersta vikt att utvecklade länder som Sverige går före. Att vi blir goda förebilder och visar att det är möjligt att skapa ett fossilfritt samhälle, där den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten går hand i hand. Genom att vara ett föredöme kan vi få med oss andra länder på den nödvändiga omställningen, på ett sätt som överträffar vårt lands ekonomiska storlek och makt.

 

I nästa rapport kommer jag att berätta mer om övriga fackliga krav som vi driver under klimatförhandlingarna.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    5 december, 2018

    Med risk att bli tjatig, en taxibil drar lika mycket energi som tre normalvillor på ett år. Det går åt fruktansvärt mycket energi i transportsektorn således. Det spelar ingen roll om CO2 är fossil om den totala usläppsnivån blir lägre än för andra alternativ. Hittills har ingen kunnat presenterat ett bättre alternativ än bensin och diesel. Det är den krassa verkligheten. Ingen av alternativen biogas, etanol och el håller måttet för en storskalig användning av bränslen, för det transportbehov som samhället har idag. Det vet alla makthavare om, istället pratar man om mål som man vet att man inte kan uppfylla. Elhybrider för bilar kan göra en viss miljönytta iom att man inte är så beroende av extern snabbladdning. Kan man utveckla Wankelmotorn och därigenom minska fordonsvikten vore mycket vunnet. Man måste ta hänsyn till bränslenas energivärden. Att tillverka bränslen som har mycket lägre totala energivärden än bensin och diesel är helt meningslöst ur miljösynpunkt. Trots allt måste arbeten inom energisektorn vara lönsamma ur energi- och ekonomisk synvinkel. Uppvärmning av hus tex skulle uteslutande ske med el som är det effektivaste sättet att värma ett hus på. Då måste vi dock ha kärnkraft och en helt annan energipolitik samt en helt annan energiprispolitik. Tror ni att våra politiker skulle orka med den omställningen som bara är en liten bit av hela det komplexa energiområdet området. Vi måste minska på själva utsläppen, det gör vi inte om vi eldar med flis eller sopor.

Lästips:

Ulf Jarnefjord

… som i vintras slutade på Transport efter cirka 20 år som regionalt skyddsombud och dessutom pådrivare när det gäller klimatpolitik.

Ulf Jarnefjord + karta

Dag 7, den 10 december 2018

Världsfacken träffas. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Transports observatör Ulf Jarnefjord lämnar sin sista rapport och funderar på den fackliga utmaning som klimatkrisen är.

Ulf Jarnefjord + karta

Dag 3, den 6 december 2018

Katowice. Världens klimatexperter och makthavare samlas i Katowice i polska kolbältet. Uppgiften är att hejda utsläppen som ligger bakom de globala temperaturhöjningarna. Transports observatör Ulf Jarnefjord funderar på klimatpsykologi och gröna skyddsombud på sin väg till toppmötet.

Nytt avtal bäddar för mer jobb till hamnarbetarna

Hamn. Nästa vecka inleder Transport en kampanj i hamnarna. Målet är att mer av surrningsarbetet på fartygen ska utföras av stuveriarbetare, inte av sjömän. – Att jobbet tillhör hamnarbetarna förtydligades i ett internationellt avtal som skrevs förra året, säger Transports internationella chef, Peter Lövkvist.

Knivman stal tidningsbil och skadade polis

Tidningsbud. En knivbeväpnad man stal bilen från ett tidningsbud i Norrtälje natten till torsdagen. En polis skadades när biltjuven greps efter att ha kört ut på Väddö.

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Fackliga kräver fria fack i Iran

Internationellt. Irans utrikesminister Javad Zarif är i Sverige. Transports Saied Tagavi och andra fackliga Irankämpar tar tillfälle i akt. De uppmanar riksdagsledamöter och utrikesministern att kräva respekt för fackliga rättigheter i Iran.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.