Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.
Close
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.
Close
Granskning: När chefen trakasserar

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

De är i olika ålder, har olika kön, vitt skild fysik, bakgrund och nuvarande familjesituation. Det de flesta har gemensamt är att de är erfarna miljöarbetare med stor vana av sina turer på sophämtningen. Och deras erfarenheter av chefen är påfallande samstämmig:

– Hans livsluft verkar vara konflikter, han gillar det, säger flera av dem Transportarbetaren träffar i Malmö.

Några talar om arbetsmiljön som ett helvete.

– Det började 2013 när jag opponerade mig. Först för att jag skulle gå och dra kärl helt själv i 16 gränder där det var olämpligt att backa. En annan gång sa jag ifrån när de ville att jag skulle jobba över, jag sa att jag inte orkade för jag hade redan så mycket övertid, säger Jenny Fredriksson.

Hon är en av 40 som år 2015 undertecknade ett brev till högsta ledningen på Suez Sverige där de anställda kräver att vd:n kommer på ett möte med dem snarast, ”på grund av den rådande arbetssituationen i Malmö”.

Samtliga utom två chaufförer skrev under brevet. Både enskilda och fackets representanter har larmat företagsledningen flera gånger, både före och efter det. Inget har hänt, i alla fall ingen ändring av organisationen i bolaget.

– Chefen började hålla koll på mig, det var alltid något varje dag. Jag vet att det är fler än jag som drabbats. Vi är tre eller fyra stycken som har gått till samma psykolog, säger Jenny Fredriksson.

Inte jobbat på fyra år

En av de första att drabbas var Lasse Andersson, LGA kallad.

– Jag sjukskrev mig vid jul för fyra år sedan och efter det har jag inte gått tillbaka. Droppen var när jag i stället för stöd fick den tuffaste turen, hämtning av vitvaror och möbler, säger Lasse Andersson, som i dag är pensionär.

Då hade han under en längre tid varit utsatt. En gång tvingades han att tvätta sopbilen tre gånger i rad. Många gånger hade chefen klartgjort att det var han som ledde och fördelade arbetet.

– När jag slutade var jag helt slut i nerverna. Det är så många som mått så dåligt under så långt tid, säger LGA.

Driftsledarna ska ha fått order om att punktmarkera honom och flera andra chaufförer som chefen inte gillade. En av driftsledarna intygar i ett brev, riktat till Transports avdelningsordförande, att ”LGA blev satt på att göra uppgifter som chefen visste att han inte skulle klara av fysiskt då han ville få bort honom.”

Straffades

En annan som punktmarkerades var Jenny Fredriksson.

– Om jag någon gång kom hem från turen i tid fick jag besked att jag skulle stanna kvar till 14.50, tillsammans med andra som också blev straffade, säger Jenny Fredriksson, som i dag har anställning hos en annan arbetsgivare.

– Vi blev behandlade som barn, som fick kvarsittning.

Problemen började relativt omgående också för en av deras kollegor, liksom LGA sophämtare under flera årtioenden.

– När jag kom tillbaka efter en sjukskrivning för att jag opererat axeln började den psykiska misshandeln, säger mannen.

Av en arbetsledare fick han besked att det var bäst att börja på heltid direkt. När han första veckan frågade om rehabmöte ställde arbetsledaren motfrågan om han var helt frisk, chefen hade ”tillräckligt med halta och lytta på sin avdelning”.

Småsaker

Mannen började jobba men fick nya turer och blev hela tiden kontrollerad och inkallad.

– Ofta var det för småsaker. En gång kom jag inte åt ett kärl, det stod för långt in på tomten och jag skrev en avvikelse, ”kärl ej ute”. Efter en liten stund ringde chefen upp och sa till mig att det inte får vara avvikelser på min lista, utan att jag ska ta kärlen oavsett hur de står. Han sa till mig att köra tillbaka och ta kärlet. När jag kommer in blir jag uppläxad också.

– Jag började må fruktansvärt dåligt. Kunder på turen undrade hur det var med mig. Jag rasade i vikt. En dag ute på jobb börjar allt susa och jag får tunnelseende.

Han blev sjukskriven men var snart tillbaka på jobbet. Problemen fortsatte.

Chefen ville senare få honom uppsagd, men tog tillbaka uppsägningen innan det kom till förhandling.

”Inte mycket har hänt”

Kenneth Pettersson, ordförande i Transports Malmöavdelning och tjänstledig från Suez.
Kenneth Pettersson, ordförande i Transports Malmöavdelning och tjänstledig från Suez. Foto: Lilly Hallberg

Transports avdelningsordförande Kenneth Pettersson, själv Suezanställd, är väl medveten om problemen. Och han har fler än en gång hört ”jaså, du jobbar i Malmö …” Arbetsmiljöproblemen har också lyfts av fackets företrädare, flera gånger och i olika sammanhang.

– Men inte mycket har hänt. Så är det, säger avdelningsordföranden, som också sitter som ersättare som arbetstagarrepresentant i Suez styrelse.

Mycket övertid

Kenneth Malmberg är facklig förtroendeman och skyddsombud hos Suez Malmö.

– På senare tid har det varit problem med fruktansvärt mycket övertid. Nya kontrakt påverkar ofta arbetsmiljön negativt, säger han.

– Det är inte heller lämpligt att skicka unga, nya förare som just fått körkort att köra 10–12 timmar i sträck.

Omkring 15 av sophämtarna är kvar sedan Sita-tiden, drygt 30 är nyanställda för att köra i Malmö.

Enligt Kenneth Malmberg fungerade det i slutet av juni något bättre med övertiden.

– Men generellt upplever jag att företaget har försvårat att nå ut med facklig information till medlemmarna.

Ingen respons

Knut Otter är arbetstagarrepresentant i Suez bolagsstyrelse.

– Vi har tagit upp problemen ett antal gånger, ofta informellt. Vi har diskuterat, både med vd:n och lokalt med regionchefen och insamlingschefen. Men vi har inte fått någon respons …

Knut Otter har en känsla av att det inte blivit bättre under senare tid utan att problemen med arbetsledaren tvärtom eskalerat.

– Det har till och med hänt att man ringt mig från kontoret i Malmö, tjänstemän, och bett mig ta upp problemen.

Ordförande i Malmö, Kenneth Pettersson, beklagar utvecklingen.

– Jag förstår inte hur ledningen har kunnat låta det gå så här långt, säger han.

Nu i höst väntar förändringar i ledningen för Suez region syd, med både ny chef i Malmö och en ny regionschef. Båda slutar den 31 september.

Frågan är om det innebär en kursändring. Kenneth Pettersson tror att det kan bli så:

– Det känns som att vindarna har vänt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kristina Olsson:
    14 september, 2019

    Personpåhopp är ju svårt att låta bli.
    En chef som bär sig åt på detta viset, har helt fel jobb. Förstår inte att ledningen godkänner det. De verkar inte bry sig om sina arbetande kolleger.
    Bra att detta kommer upp till allmänheten, detta har pågott allt för länge.

Lästips:

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Transportarbetarens logga

Vinterdäcken är generellt okej på tunga fordon

Åkeri. Kraven på vinterdäck för tunga fordon över 3,5 ton behöver inte skärpas ytterligare. Dagens regelverk räcker gott och väl. Den slutsatsen drar forskningsinstitutet VTI och Transportstyrelsen i en utredning, gjord på uppdrag av regeringen.

Saad Ur Rehman är förtvivlad över korsdraget, vintertid, i de eldrivna dörrlösa Paxterbilar som bolaget stolt visar upp på sin webb. ”Vi blir sjuka och har bett om riktiga vinterkläder i tre år, men bolaget säger att de inte har råd. Är vi sjuka ofta kan vi får varningar”, säger han.

Stort missnöje på Premo

Tidningsbud. Det jäser bland tidningsbuden på Premo i Stockholm. Buden är arga över missade utbetalningar av extratid, fordon som gör dem sjuka, brist på arbetskläder, chefer som favoriserar och trakasserar och en rörig omorganisation med nedskuren tid för vissa.

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Mitt i flytten. För Chris Michau och Anton Semeniuk rullar jobbet på bra. Foto: Justina Öster

Flytt med flyt

Flyttarbetare. 60 anställda, 50 rum, hundratals kartonger – för många på arbetsplatsen innebär flytten en stor omställning. För killarna från Flyttbolaget är det bara en dag som andra på jobbet, fysiskt en ny arbetsplats. Kanske lite mer organiserad än den genomsnittliga kontorsflytten.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.