Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.
Close
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.
Close
Granskning: När chefen trakasserar

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

De är i olika ålder, har olika kön, vitt skild fysik, bakgrund och nuvarande familjesituation. Det de flesta har gemensamt är att de är erfarna miljöarbetare med stor vana av sina turer på sophämtningen. Och deras erfarenheter av chefen är påfallande samstämmig:

– Hans livsluft verkar vara konflikter, han gillar det, säger flera av dem Transportarbetaren träffar i Malmö.

Några talar om arbetsmiljön som ett helvete.

– Det började 2013 när jag opponerade mig. Först för att jag skulle gå och dra kärl helt själv i 16 gränder där det var olämpligt att backa. En annan gång sa jag ifrån när de ville att jag skulle jobba över, jag sa att jag inte orkade för jag hade redan så mycket övertid, säger Jenny Fredriksson.

Hon är en av 40 som år 2015 undertecknade ett brev till högsta ledningen på Suez Sverige där de anställda kräver att vd:n kommer på ett möte med dem snarast, ”på grund av den rådande arbetssituationen i Malmö”.

Samtliga utom två chaufförer skrev under brevet. Både enskilda och fackets representanter har larmat företagsledningen flera gånger, både före och efter det. Inget har hänt, i alla fall ingen ändring av organisationen i bolaget.

– Chefen började hålla koll på mig, det var alltid något varje dag. Jag vet att det är fler än jag som drabbats. Vi är tre eller fyra stycken som har gått till samma psykolog, säger Jenny Fredriksson.

Inte jobbat på fyra år

En av de första att drabbas var Lasse Andersson, LGA kallad.

– Jag sjukskrev mig vid jul för fyra år sedan och efter det har jag inte gått tillbaka. Droppen var när jag i stället för stöd fick den tuffaste turen, hämtning av vitvaror och möbler, säger Lasse Andersson, som i dag är pensionär.

Då hade han under en längre tid varit utsatt. En gång tvingades han att tvätta sopbilen tre gånger i rad. Många gånger hade chefen klartgjort att det var han som ledde och fördelade arbetet.

– När jag slutade var jag helt slut i nerverna. Det är så många som mått så dåligt under så långt tid, säger LGA.

Driftsledarna ska ha fått order om att punktmarkera honom och flera andra chaufförer som chefen inte gillade. En av driftsledarna intygar i ett brev, riktat till Transports avdelningsordförande, att ”LGA blev satt på att göra uppgifter som chefen visste att han inte skulle klara av fysiskt då han ville få bort honom.”

Straffades

En annan som punktmarkerades var Jenny Fredriksson.

– Om jag någon gång kom hem från turen i tid fick jag besked att jag skulle stanna kvar till 14.50, tillsammans med andra som också blev straffade, säger Jenny Fredriksson, som i dag har anställning hos en annan arbetsgivare.

– Vi blev behandlade som barn, som fick kvarsittning.

Problemen började relativt omgående också för en av deras kollegor, liksom LGA sophämtare under flera årtioenden.

– När jag kom tillbaka efter en sjukskrivning för att jag opererat axeln började den psykiska misshandeln, säger mannen.

Av en arbetsledare fick han besked att det var bäst att börja på heltid direkt. När han första veckan frågade om rehabmöte ställde arbetsledaren motfrågan om han var helt frisk, chefen hade ”tillräckligt med halta och lytta på sin avdelning”.

Småsaker

Mannen började jobba men fick nya turer och blev hela tiden kontrollerad och inkallad.

– Ofta var det för småsaker. En gång kom jag inte åt ett kärl, det stod för långt in på tomten och jag skrev en avvikelse, ”kärl ej ute”. Efter en liten stund ringde chefen upp och sa till mig att det inte får vara avvikelser på min lista, utan att jag ska ta kärlen oavsett hur de står. Han sa till mig att köra tillbaka och ta kärlet. När jag kommer in blir jag uppläxad också.

– Jag började må fruktansvärt dåligt. Kunder på turen undrade hur det var med mig. Jag rasade i vikt. En dag ute på jobb börjar allt susa och jag får tunnelseende.

Han blev sjukskriven men var snart tillbaka på jobbet. Problemen fortsatte.

Chefen ville senare få honom uppsagd, men tog tillbaka uppsägningen innan det kom till förhandling.

”Inte mycket har hänt”

Kenneth Pettersson, ordförande i Transports Malmöavdelning och tjänstledig från Suez.
Kenneth Pettersson, ordförande i Transports Malmöavdelning och tjänstledig från Suez. Foto: Lilly Hallberg

Transports avdelningsordförande Kenneth Pettersson, själv Suezanställd, är väl medveten om problemen. Och han har fler än en gång hört ”jaså, du jobbar i Malmö …” Arbetsmiljöproblemen har också lyfts av fackets företrädare, flera gånger och i olika sammanhang.

– Men inte mycket har hänt. Så är det, säger avdelningsordföranden, som också sitter som ersättare som arbetstagarrepresentant i Suez styrelse.

Mycket övertid

Kenneth Malmberg är facklig förtroendeman och skyddsombud hos Suez Malmö.

– På senare tid har det varit problem med fruktansvärt mycket övertid. Nya kontrakt påverkar ofta arbetsmiljön negativt, säger han.

– Det är inte heller lämpligt att skicka unga, nya förare som just fått körkort att köra 10–12 timmar i sträck.

Omkring 15 av sophämtarna är kvar sedan Sita-tiden, drygt 30 är nyanställda för att köra i Malmö.

Enligt Kenneth Malmberg fungerade det i slutet av juni något bättre med övertiden.

– Men generellt upplever jag att företaget har försvårat att nå ut med facklig information till medlemmarna.

Ingen respons

Knut Otter är arbetstagarrepresentant i Suez bolagsstyrelse.

– Vi har tagit upp problemen ett antal gånger, ofta informellt. Vi har diskuterat, både med vd:n och lokalt med regionchefen och insamlingschefen. Men vi har inte fått någon respons …

Knut Otter har en känsla av att det inte blivit bättre under senare tid utan att problemen med arbetsledaren tvärtom eskalerat.

– Det har till och med hänt att man ringt mig från kontoret i Malmö, tjänstemän, och bett mig ta upp problemen.

Ordförande i Malmö, Kenneth Pettersson, beklagar utvecklingen.

– Jag förstår inte hur ledningen har kunnat låta det gå så här långt, säger han.

Nu i höst väntar förändringar i ledningen för Suez region syd, med både ny chef i Malmö och en ny regionschef. Båda slutar den 31 september.

Frågan är om det innebär en kursändring. Kenneth Pettersson tror att det kan bli så:

– Det känns som att vindarna har vänt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kristina Olsson:
    14 september, 2019

    Personpåhopp är ju svårt att låta bli.
    En chef som bär sig åt på detta viset, har helt fel jobb. Förstår inte att ledningen godkänner det. De verkar inte bry sig om sina arbetande kolleger.
    Bra att detta kommer upp till allmänheten, detta har pågott allt för länge.

Lästips:

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Arbetsmiljö. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Arbetsmiljö. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Arbetsmiljö. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.