Cabotage skonar inte miljön

Hur mycket tjänar vi konsumenter på att olika varor fraktas av lastbilschaufförer som har en tredjedel av en svensk lön? – Extremt lite, säger transportforskaren Henrik Sternberg som efter den uppmärksammade cabotagestudien fortsatt granska vägtransporterna.

Många minns nog mobilappen som vem som helst kunde ladda ner, för att sedan registrera lastbilar med utländska plåtar. Med hjälp av en halv miljon sådana inrapporteringar kunde Sternberg och hans forskarlag vid Lunds tekniska högskola se hur enskilda dragbilar rörde sig i Sverige.

Resultat visade att omkring 400 lastbilar körde olaglig inrikestrafik.

Fast Sternberg hävdar att mörkertalet är stort. EU-kommissionen håller inte med – utan lutar sig mot EU:s eget statistikorgan, Eurostat. Där visar siffror att cabotagetrafiken är marginell i unionen.

Eurostat anser själva att siffrorna är missvisande, men det väljer kommissionen att blunda för, konstaterar Henrik Sternberg.

För att slå dem på fingrarna har han tittat närmare på Danmark. Där anger Eurostat att rumänska åkerier körde cabotage som motsvarar 8 610 ”tonkilometer” under ett år.

Sternberg kontaktade ett rumänskt åkeri som har över 80 bilar som rullar i Danmark. Han fick ut gps-data från företaget och kunde slå fast att detta enda åkeri ensamt kört tre gånger mer rumänskt cabotage i Danmark, än vad Rumänien rapporterat in för samma period.

– Skit in, skit ut. Det är inget fel på statistikerna som jobbar på Eurostat, men vi har en undermålig rapportering, sammanfattar Henrik Sternberg.

EU har drivit igenom avregleringarna med motivet att konsumenterna får lägre priser. Forskarna i Lund har tittat på olika produkter och fann att för ett paket glass, à 15 kronor, på Coop är de totala transportkostnaderna för råvaror och färdig produkt 27 öre.

– Tre öre skulle konsumenterna tjäna om Coop tog in lågavlönade östförare med halva lönekostnaden. På en Big Mac är det ungefär samma summa. På en ny personbil från Volvo handlar det om 500 kronor. Att konsumenterna skulle gynnas i stor skala kan vi glömma, säger Sternberg.

Ett annat argument som lyfts fram för avregleringarna, inklusive cabotaget, är att de är bra för miljön och samhällsekonomin.

Henrik Sternberg gästforskar även i Österrike. Där har 50 procent av lastbilarna flaggats ut till låglöneländer på tio år. Beräkningar visar att Österrike tappar 29 700 euro (runt 280 000 kronor) i intäkter för varje förlorat chaufförsjobb.

Men det är väl trots allt bra för miljön med cabotagetransporter?

Inte nödvändigtvis. Inte om priserna på lastbilsfrakterna pressats ner, förklarar Henrik Sternberg.

Han ritar upp kurvor som beskriver ett industriföretags totala logistikkostnad. Normalt är ungefär halva notan lager- och terminalhantering, resten ren transportkostnad.

Kalkylen är som en sorts balansvåg. Sjunker priset på lastbilsfrakten blir lager- och terminalhanteringen relativt sett dyrare. Då blir det intressant att lägga ner terminaler och lager och låta mer gods rulla längre sträckor på vägen.

I en utvikning, modell överkurs, redogör han för hur färre lager och terminaler i sig driver fram fler vägtransporter.

Förklaringen är att när en tillverkare av låt säga ketchup packar flaskorna är lastpallarna optimerade. Det blir lätt att lasta en trailer eller ett lastbilsskåp fullt.

Vad händer när ketchupen kommer till lagret? Jo, där packas flaskorna om till varuburar eller pallar – tillsammans med andra produkter.

– Studier visar att det går åt dubbelt så många flakmeter lastbil, när godset packas om på det här sättet. När vi sänker lönerna för chaufförer och glesar ut näten av lager och terminaler får vi helt enkelt många fler lastbilar på vägarna.

– Är det bra för miljön? Nej, självklart inte, säger Henrik Sternberg.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jens Nilsson (S) får ansvar för utredning av nya cabotageregler

Cabotage. Jens Nilsson (S) i EU-parlamentet ska hålla i arbetet med att ta fram nya regler för cabotage, begränsningar av antal inrikes körningar av utländska åkerier. – Jag hoppas vi ska kunna sy ihop något bra, säger han.

Polisen kan låsa fast fuskare igen

Åkeri. Regeringen har skrivit om reglerna när det gäller cabotagebrott. Från den 17 juli kan polisen låsa fast fler lastbilar som körts för mycket i Sverige. Fordonen får stå kvar tills sanktionsavgiften är betald.

”Vi ska försöka stoppa nya kör- och vilotidsregler”

Talare. EU-kommissionen vill ändra reglerna inom transportsektorn. Men om den lagstiftning som finns följdes, smarta färdskrivare infördes snabbare och kontrollerna förbättrades, så skulle åkeribranschen fungera mycket bättre.

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.