Cabotage skonar inte miljön

Hur mycket tjänar vi konsumenter på att olika varor fraktas av lastbilschaufförer som har en tredjedel av en svensk lön? – Extremt lite, säger transportforskaren Henrik Sternberg som efter den uppmärksammade cabotagestudien fortsatt granska vägtransporterna.

Många minns nog mobilappen som vem som helst kunde ladda ner, för att sedan registrera lastbilar med utländska plåtar. Med hjälp av en halv miljon sådana inrapporteringar kunde Sternberg och hans forskarlag vid Lunds tekniska högskola se hur enskilda dragbilar rörde sig i Sverige.

Resultat visade att omkring 400 lastbilar körde olaglig inrikestrafik.

Fast Sternberg hävdar att mörkertalet är stort. EU-kommissionen håller inte med – utan lutar sig mot EU:s eget statistikorgan, Eurostat. Där visar siffror att cabotagetrafiken är marginell i unionen.

Eurostat anser själva att siffrorna är missvisande, men det väljer kommissionen att blunda för, konstaterar Henrik Sternberg.

För att slå dem på fingrarna har han tittat närmare på Danmark. Där anger Eurostat att rumänska åkerier körde cabotage som motsvarar 8 610 ”tonkilometer” under ett år.

Sternberg kontaktade ett rumänskt åkeri som har över 80 bilar som rullar i Danmark. Han fick ut gps-data från företaget och kunde slå fast att detta enda åkeri ensamt kört tre gånger mer rumänskt cabotage i Danmark, än vad Rumänien rapporterat in för samma period.

– Skit in, skit ut. Det är inget fel på statistikerna som jobbar på Eurostat, men vi har en undermålig rapportering, sammanfattar Henrik Sternberg.

EU har drivit igenom avregleringarna med motivet att konsumenterna får lägre priser. Forskarna i Lund har tittat på olika produkter och fann att för ett paket glass, à 15 kronor, på Coop är de totala transportkostnaderna för råvaror och färdig produkt 27 öre.

– Tre öre skulle konsumenterna tjäna om Coop tog in lågavlönade östförare med halva lönekostnaden. På en Big Mac är det ungefär samma summa. På en ny personbil från Volvo handlar det om 500 kronor. Att konsumenterna skulle gynnas i stor skala kan vi glömma, säger Sternberg.

Ett annat argument som lyfts fram för avregleringarna, inklusive cabotaget, är att de är bra för miljön och samhällsekonomin.

Henrik Sternberg gästforskar även i Österrike. Där har 50 procent av lastbilarna flaggats ut till låglöneländer på tio år. Beräkningar visar att Österrike tappar 29 700 euro (runt 280 000 kronor) i intäkter för varje förlorat chaufförsjobb.

Men det är väl trots allt bra för miljön med cabotagetransporter?

Inte nödvändigtvis. Inte om priserna på lastbilsfrakterna pressats ner, förklarar Henrik Sternberg.

Han ritar upp kurvor som beskriver ett industriföretags totala logistikkostnad. Normalt är ungefär halva notan lager- och terminalhantering, resten ren transportkostnad.

Kalkylen är som en sorts balansvåg. Sjunker priset på lastbilsfrakten blir lager- och terminalhanteringen relativt sett dyrare. Då blir det intressant att lägga ner terminaler och lager och låta mer gods rulla längre sträckor på vägen.

I en utvikning, modell överkurs, redogör han för hur färre lager och terminaler i sig driver fram fler vägtransporter.

Förklaringen är att när en tillverkare av låt säga ketchup packar flaskorna är lastpallarna optimerade. Det blir lätt att lasta en trailer eller ett lastbilsskåp fullt.

Vad händer när ketchupen kommer till lagret? Jo, där packas flaskorna om till varuburar eller pallar – tillsammans med andra produkter.

– Studier visar att det går åt dubbelt så många flakmeter lastbil, när godset packas om på det här sättet. När vi sänker lönerna för chaufförer och glesar ut näten av lager och terminaler får vi helt enkelt många fler lastbilar på vägarna.

– Är det bra för miljön? Nej, självklart inte, säger Henrik Sternberg.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Henrik Sternberg

Dieselstölder kopplas till lönedumpning

Åkeri. Låga löner och dåliga villkor bland chaufförer motiverar dem att stjäla diesel. Forskare har med hjälp av Cabotagestudien – där lastbilschaufförer har rapporterat om utländska fordon – sett ett tydligt samband.

Jens Nilsson i EU

Jens Nilsson i EU-parlamentet vill ha strängare cabotageregler

Åkeri. Nya, strängare regler för tillfälliga inrikes transporter av utländska företag, cabotage, är på gång. I eftermiddag lägger Jens Nilsson (S) fram sitt förslag i EU-parlamentets transportutskott. En het debatt väntar. Här svarar han på frågor om rapporten.

Transportarbetarens logga

Förslag om 48 timmars cabotage debatteras

Åkeri. ”Systematiskt cabotage och nomadförare måste förhindras.” Utländska åkerier som kör i andra medlemsländer ska bara få stanna i 48 timmar. Därefter ska lastbilarna återvända till hemlandet, föreslår EU-parlamentarikern Jens Nilsson.

Elektroniska staket mot terror på väg – men dröjer

Åkeri. Geofencing? Som ett vapen mot terrorister i lastbilar har metoden blivit allt mer aktuell. Tester är på gång. En statlig utredning ska snart presenteras. Men vad innebär egentligen elektroniska staket, även kallade geofencing?

Åkerier förlorar uppdrag efter momsbeslut

Åkeri. Skatteverket kräver tre åkerier i Skaratrakten på flera miljoner kronor i moms och skattetillägg. Enligt beslutet har de köpt diesel från Östeuropa, och då medverkat till bedrägeri som syftade till att undkomma momsen. Logistikkoncernen XR har avbrutit allt samarbete med de tre åkerierna.

Transport går vidare efter enkät om övergrepp

Sexuella trakasserier. Nu vet Transports förbundsstyrelse att sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp förekommer inom förbundet. Alla som är anställda eller har ett fackligt uppdrag ska inom kort få ett tydligt besked om vem de ska vända sig till om de råkar illa ut.

Transport med i världskampanj mot kvinnovåld

Internationellt. Världsfacket kräver stopp för våld och trakasserier mot kvinnor i arbetslivet. Under 23 dagar pågår kampanjen som ska få FN att skriva in detta i en ny konvention.

Elva transportare på kurs.

”Hej! Det är väl en bra början”

Facket. Här ska det tränas på att ringa. Elva transportare ägnar onsdagen åt en introduktion i att ringa medlemmar. Före valet ska minst hälften – eller helst alla 59 000 – av fackets medlemmar få en signal från Transport.

Ändrade arbetsmiljöregler oroar LO-facken

Arbetsmiljö. Trots hård kritik från LO drar Arbetsmiljöverket i gång en stor översyn av arbetsmiljöreglerna. Dagens 72 föreskrifter som styr allt från asbestsanering på byggen till skärmaskiner i storkök ska bantas till 17.

Flygplatskontrollanter tränar närstrid i ryska uniformer

Bevakning. De jobbar i säkerhetskontrollen på Arlanda. På fritiden ägnar de sig åt att träna närstrid och hantera vapen. Nyheten om säkerhetsvakterna som också klär sig i ryska uniformer under sina klubbmöten slog ner som en bomb hos arbetsgivaren Nokas i morse.

Taxi-vd lämnar chefsjobbet

Taxi. Chefen för Sverigetaxi i Stockholm lämnar vd-jobbet. Det första den nya koncernchefen gör är att tillsätta en tillfällig vd. Den förra blir rådgivare i koncernledningen.

Flyttfirma kräver miljoner i skadestånd av staten

Flyttbranschen. En flyttfirma i Stockholm kräver skadestånd från staten. Bolaget vill ha ersättning för förlorade uppdrag och intäkter efter tidigare anklagelser om brott mot konkurrenslagen.

Genmäle från Texab

Lagerarbete. Transportarbetaren har publicerat flera artiklar om flytt- och bemanningsföretaget Texab, som bland annat har uppdrag för Postnord. Texabs vd Torbjörn Ulf har begärt ett genmäle efter den centrala förhandling som hölls mellan Texab och Transport i går, tisdagen den 6 februari.

”Då blir det provanställning på livstid”

Politik. Ett generalangrepp mot den svenska modellen, recenserar Markus Pettersson Moderaternas tankar kring turordningsreglerna för den som är anställd. Han är facklig-politisk sekreterare hos Socialdemokraterna.