Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

Bakom slutsatserna står fysikstudenten Johan Kollberg, som i ett examensarbete vid Lunds universitet granskat vilka fossilfria drivmedel som är mest kostnadseffektiva.

– Lösningen mot en fossiloberoende fordonsflotta består sannolikt av en kombination av biodrivmedel och elektriska drivlinor. Inget enskilt alternativ kan ensamt lösa alla utmaningar, säger Johan Kollberg i en kommentar.

Sverige har antagit hårda krav på minskade klimatutsläpp från transportsektorn. Den stora frågan är vilka drivmedel som ska ersätta fossil olja, kol och gas.

Många debattörer förespråkar el. Kruxet är att framställningen av elbilar – och särskilt batterierna – medför stora utsläpp av koldioxid.

Johan Kollberg har studerat hela livscykeln hos olika fordon, motorer och bränslen. Han kommer fram till att biometanol av vete och biodiesel gjord på skogsråvara, tallolja, ger mest klimatnytta per satsad krona.

Studien utgår från en personbil som rullar 20 000 mil.

Drivs den av en dieselmotorer som i stället för fossilt bränsle tankas med ren biodiesel, HVO, så kostar klimatinsatsen 1 207 kronor per reducerat ton koldioxid. För RME är prislappen något högre, 1 368 kronor.

Bensinbilen då? Här fylls tanken i stället med ”alkoholerna” biometanol eller bioetanol. Nu kostar varje reducerat ton 1 504 kronor (metanol) och 2 037 kronor (etanol). Att bensinbilen halkar efter dieseln beror på högre bränsleförbrukning och högre kostnader för framställningen av drivmedlen.

Elbilen med batteri klarar sig betydligt sämre, enligt livscykelanalysen. Baseras produktion och drift  på en mix av svensk el hamnar kostnaden – per minskat ton koldioxid – på närmare 4 300 kronor. Skulle elen komma från kolkraft blir notan närmare 13 800 kronor.

Johan Kollberg pekar på andra faktorer som spelar in för trafikens klimatpåverkan. En dieselbil som bantas från 1 600 kilo till 1 200 kilo får 16 procent lägre bränsleförbrukning. Samma koncept på en bensinbil ger 13 procents minskning.

Mindre cylindervolym ger också påtagligt positiva effekter.

Elbilens facit kan förbättras på flera sätt. Den gör sig bättre i tätort, än på landväg. Orsaken är att inbromsningarna i tätortstrafiken kan tas tillvara av elmotorn, som förvandlas till generator.

Elbilen drar också dubbel så mycket energi i motorvägsfart som i stadstrafik. Bensin och dieselbilar drar ungefär lika mycket oavsett var de körs.

Det är alltså smart att köra elbil i stan. Där kan batteripacket göras mindre, med mindre klimatpåverkan i produktionsprocessen som följd. På pluskontot finns också nollutsläpp av kväveoxider och partiklar på platser där flest människor bor.

Johan Kollberg menar att det ur miljösynpunkt är en dålig idé att skapa elbilar med så lång räckvidd som möjligt. Ju större batterier desto större utsläpp under tillverkningen.

På motsvarande sätt är det viktigt att få ned storleken på diesel- och bensinbilar, för att minska motorernas förbrukning.

Elektrifierade vägar kan förändra ekvationen för elbilar. Störst koldioxidutsläpp skapar elbilen under själva produktionen. När den väl är klar bör den rulla många mil. På el som producerats klimatsmart.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transportsektorns klimatmål – en politisk önskedröm?

Klimathotet. Nästa år lägger Postnord ned posttågen till Sundsvall och flyttar över brevsäckarna på lastbil. Det går stick i stäv med Postnords eget miljöprogram och mot politiska mål som säger att mer gods ska gå på järnväg. Beskedet ger näring åt miljöforskaren Per Kågesons slutsats. Att Sverige inte kommer att klara det uppställda klimatmålet för transportsektorn till 2030.

Växande internethandel skapar nya problem

Åkeri. E-handeln växer för varje dag som går. Fri frakt och fria returer har gjort att kunder ofta beställer flera varor – och räknar med att returnera det som inte passar. Godset packas gärna i för stora kartonger, med 80-90 procent luft. Det är inte hållbart, ansåg en enig debattpanel.

Regn, sol och debatt – se vår Almedalsfilm!

Film. Årets politikervecka i Almedalen lockade färre besökare och även seminarierna och evenemangen var färre än förra året. Fast klimathotet, eldrift och biobränslen fortsätter vara ett av de dominerande ämnena.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.