Ledare

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Alltså 11 400 spänn. Minus skatt. Betyder runt 8 500 i fickan.

Jämför det med din lön som fjärrchaufför som antagligen ligger kring 28 000–29 000 kronor, brutto. Ett tapp på minst elva tusen netto varje månad, klarar du det?

Det är inget skämt. Nya larmrapporter visar att den som är född kring år 2 000 bara kommer att få ut 40 procent av slutlönen i allmän pension från samhället.

Det kan jämföras med farfar, född i slutet av 1930-talet. Han lyfter inte fullt ut 65 procent av slutlönen, som tanken en gång var med det gamla pensionssystemet (ATP). Men väl drygt 60 procent.

Räknar man in även tjänstepension får farfar faktiskt uppåt 75–80 procent av slutlönen i pensionskuvertet.

Hur kunde det bli så här?

”Ni lever för länge. Vi visste inte att medellivslängden skulle öka så mycket!” Så försvarar sig arkitekterna bakom det nya reformerade pensionssystem som sjösattes på 1990-talet.

Skrev jag reform?

Förlåt. I mitt huvud för ordet ”reform” tanken till något positivt. Fast det gäller ju inte i debatten om las. Där betyder reformera att man försämrar tryggheten för arbetstagarna.

Inget blev positivt med det nya pensionssystemet. Inte ens staten är vinnare. Det nya systemet hyllades som robust och hållbart, men det visade sig ganska snart att det inte kommer att funka.

Varför? Jo, för att vi löntagare fortsätter att gå i pension kring 65 år. Inte vid 70, som vi skulle behöva om den nya pensionsmodellen ska överleva.

Så du som är kring 20 år i dag: Vad göra? Bli fattigpensionär? Dö tidigt? Eller jobba tills du stupar?

Ett fjärde alternativ är att ”reformera” pensionssystemet. Igen. Det skulle kräva att vi alla sätter av mer av lönen till ålderdomen.

Vill du det? Redan nu betalar du över 20 procent av din lön till din egen pension. Och till farfars. Du visste väl att farfar och hans generationskamrater inte har en egen jättehög med pengar liggande i någon AP-fond? Hela det gamla systemet bygger på solidaritet. Att de arbetande generationerna år efter år pröjsar för de som redan gått i pension.

När jag skrev att du som ung lastbilschaufför bara får ut 11 400 kronor vid fyllda 65 så är det inte helt sant. Många har tjänstepension också.

På fackligt språk kallas det avtalspension. Förhoppningsvis ska den ge åtminstone 5 000–6 000 kronor i extra tillskott varje månad.

Fast det finns ett aber. Tjänstepension förutsätter att du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal.

Så om du inte har avtal, börja bråka rejält med arbetsgivaren! Och även med facket.

Eller byt jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Det våras för demokratin

Ledare. Jag vet inte om fler tidningsmakare märker att det blir allt svårare att få komma in på arbetsplatser för att göra reportage. Att få människor att ställa upp på intervjuer. Inte ens som anonyma ibland.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

4 av 10 saknar kunskap om avtalade försäkringar

Anställningsvillkor. Den som jobbar på ett företag med kollektivavtal skyddas av försäkringar från Afa. Enligt en undersökning Avtalat beställt saknar 43 procent av 605 svarande kunskaper om de kollektivavtalade försäkringarna.

Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Feedback kan vägleda och såra

Återkoppling. I estetiska sammanhang kallas kritik för ”bedömandets konst” – det är alltså en konst att ge och ta emot kritik. Nu för tiden pratar vi mindre om kritik och mer om feedback – den omtalade återkopplingen som är avsedd att vägleda och förbättra.

Ica-handlarna tjänar storkovan

Svenska Hem. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startades i protest mot livsmedelshandelns matfusk och lurendrejeri. Den ägdes av kvinnor och endast kvinnor fick handla i butiken.

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Var står vi nu?

Nato. Sverige har skrivit på ett avtal med USA som innebär att dess krigsmakt fritt kan använda svenska baser och regementen från Boden i norr till Revingehed i söder. Om riksdagen godkänner avtalet med två tredjedels majoritet i slutet av året så går det igenom.

”Vi måste jappa han!”

Klass. ”Du brur, du vet vi måste jappa han!” är ord man kan höra på hemresan från jobbet i pendeltågsvagnen. Dock inte på väg till jobbet för då är de inte vakna ”gangsta”-gängen. (Och ”jappa” betyder mörda.) De här grabbarna har ordförråd som en treåring och kommer helt säkert från något av de ”utsatta områdena”.

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Sjukare, skadligare och dödligare

Debatt. Trots en omfattande skyddslagstiftning i form av den samlade arbetsmiljölagstiftningen med arbetsmiljölagen som ramlag kompletterad av arbetsmiljöförordningen och preciserad av Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyddas inte människor på svenska arbetsplatser.

Den viktiga kontakten med verkligheten

Ordförandeord. Om det är något jag lärt mig efter 37 år som medlem i Svenska Transportarbetareförbundet och 27 år i förbundets tjänst, varav snart åtta som ordförande, så är det vikten av kontakt med verkligheten. Oavsett var du befinner dig i vårt förbund.

Det våras för demokratin

Ledare. Jag vet inte om fler tidningsmakare märker att det blir allt svårare att få komma in på arbetsplatser för att göra reportage. Att få människor att ställa upp på intervjuer. Inte ens som anonyma ibland.

I väntan på en plan – så ställer Transportsverige om

Debatt. I januari 2027 ska en utredare föreslå hur svensk klimatpolitik ska utformas. Då är EU:s bindande 2030-mål nära i tid, och bommar vi det måste vi köpa utsläppsrätter eller betala EU-böter; miljarder som vi borde använda i svensk ekonomi. Målet är kumulativt; ökar utsläppen nu måste de minska ännu mer sen.

Varför vill Tidö-regeringen stryka fackligt samarbete i biståndet?

Debatt. Det svenska biståndet förändras i snabb takt. Nu har turen kommit till frågan om det svenska civilsamhällets deltagande i utvecklingssamarbetet med omvärlden. Regeringen gav för någon vecka sedan Sida i uppdrag att undersöka hur de kan ta över vidareförmedling av pengar ur biståndsbudgetens anslag för att stärka civilsamhället internationellt. Det har lett till att man nu sagt upp samtliga avtal med det svenska civilsamhället. Inklusive avtalen med Palmecentret och Union to Union.

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

Vi måste vara offensiva

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

En god arbetsmiljö bör alla få ha

Ledare. Inom Transport är det många arbetsplatser som är mansdominerande. En yrkeskår där det börjar synas en skillnad är lastbilschaufförer. Tya:s skolledarrapport som släpptes den 21 februari visar att det aldrig har varit så många tjejer som velat bli just lastbilschaufförer som nu. Det ser de genom antal sökande till gymnasieskolans transportprogram.