Behöver vi höghastighetståg?

Debatt. Debatten handlar i dag nästan bara om höghastighetståg, HH-tåg. Och inte för gods utan för personer. Många argument är för, medan motargumenten får mindre utrymme. Att godstrafiken knappt nämns beror kanske på att gods inte går till vallokalen. Störningar i godstrafik ger inte upphov till rubriker, till skillnad från förseningar i persontrafiken.

Förseningar kostnadsberäknas. Man räknar om förseningen till möjliga timmar som passagerarna i stället kunde använt till arbete, vilket är långt ifrån säkert att de skulle gjort. Att de flesta företag i dag är helt beroende av fungerande godsleveranser för att produktion ska hållas i gång räknas mer sällan in, trots de faktiska förluster som dessa förseningar ger upphov till.

Kostnaden för HH-tåg beräknades först till 170 miljarder kronor bara i infrastruktur; den senaste prognosen hamnar på 230 miljarder, plus/minus 50. 170 miljarder motsvarar drygt 19 procent av statens utgifter 2015. Skulle det bli 310 miljarder är det nästan 35 procent. Sen tillkommer kostnader för nya tåg, stationer samt signal- och säkerhetssystem. Liksom kostnaden för årligt underhåll.

Sverige har också, i motsats till andra länder med HH-tåg, mycket färre invånare i de befolkningscentrum som HH-tågen ska trafikera. Antalet resande med HH-tåg är och förblir betydligt färre än resande som dagligen reser med pendeltåg och regionaltåg – där bristande underhåll och spårträngsel orsakar upprepade förseningar.

Vad innebär HH-tåg? Det finns tre olika kategorier av HH-banor som bygger på EU-definitioner. Den högsta, kategori 1, är för hastigheter högre än 249 kilometer per timme. Och där ställs krav på både banor och tåg:

• Större effektmatning, planskilda korsningar och betydligt större kurvradie, minst fyra kilometer eller mer, krävs. När att ett HH-tåg ska ändra riktning 90 grader får det gå en sträcka på minst 6 280 meter, därför måste banorna måste göras så raka som möjligt.

• Tågen ska ha högre motoreffekt per ton och hög andel drivande axlar vilket innebär att dagens lokdragna fordon inte klarar jobbet. Detta för att få snabbare acceleration, mindre tidsförlust efter stopp, och för att tågen ska klara brantare stigningar. Men det gör att den planerade Götalandsbanan inte kan användas av vanliga godståg.

• Tågen måste ha lågt luftmotstånd. Kraftigare bromsar som återvinner rörelseenergin är ett måste, och styvare fjädring gör att de på banor med snävare kurvor måste köras långsammare än konventionella tåg. Starkare motorer krävs, och HH-tåg med farter på 320 kilometer i timmen klarar inga svenska tåg i dag.

• Tillkommer krav för att klara snö och is. Banan måste köldsäkras eftersom tjälen i Sverige kan gå djupt och orsaka förskjutning. Japanska metoder, som studeras i Tyskland och Frankrike, skulle inte fungera hos oss. I Japan högtrycksspolas räls med varmvatten, vilket förutsätter att den är lagd på höga betongpelare så att snö och is kan ramla ner under banan. Och när det kommer snö får farten sänkas. 2010 fick tåget London–Paris köra max 200 kilometer i timmen.

Mycket höga krav och kostnader – så frågan är berättigad: Är HH-tåg det som Sverige behöver?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Försäkringskassan husfasad

Det handlar om människor!

Debatt. Kränkningen av redan utsatta människor måste få ett slut. Fredrik Lundh Sammeli och socialminister Annika Strandhäll skriver ”att de hör berättelser från människor om hur de upplever att tryggheten har brustit och stödet varit för dåligt i sjukförsäkringen” (Norrbottens-Kuriren). Det är inte en upplevelse, det är verklighet!

Lönekriterierna blir helt absurda

Ledare. Anställda på Försäkringskassan får högre lön ju fler personer som nekas sjukpenning. Avslöjandet i SVT:s program Agenda kom från anonyma handläggare på kassan som vittnar om hård press för att minska statens utgifter för sjukskrivningar.

Dumpa inte våra villkor med skattepengar!

Ordförandeord. Det är valår i år och valrörelsen har kommit i gång, både hos partierna och hos oss som förbund. Utspelen duggar tätt och nyligen presenterades regeringens vårbudget.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Marknaden har alltid rätt!

Krönika. Egentligen är det inte så konstigt. Det finns många val i livet och man tenderar förstås att välja det bästa. Bästa diskmedlet, bästa bostaden, bästa läkaren och bäst betalda jobbet. Detta är den fria marknadens enkla logik.

En gammal Amazon

Krönika. Miljö är inga enkla saker och nu har det kommit en larmrapport om att luftföroreningar från vedeldning ger minst tusen dödsfall om året i Sverige! Så vad göra? Förbjuda all vedeldning?

Vad skulle vi göra om vi inte var rädda?

Krönika. Solidaritet, detta otympliga ord. Att ställa upp för någon, kanske någon man inte ens känner. En folkgrupp, ett lands demokrati eller bara sina arbetskamrater.

Förhindra att industrins dolda dödsfällor tar fler liv

Debatt. I maj förra året dog ännu en lastbilschaufför på jobbet. En truck backade över honom vid lastning på ett stålverk. En tragedi för de anhöriga. Ett djupt personligt trauma för den som körde trucken. Ett allvarligt misslyckande för stålföretaget som lät det hända i sin verksamhet. Och djupt störande för alla oss andra.

Hamn och stuveri är en viktig del av vår själ

Ordförandeord. Vi har arbetat oss igenom mars månad och ännu verkar det inte vara någon vår i sikte. En fråga som har engagerat oss även denna månad är den om situationen på APM Terminals i Göteborgs hamn, och jag förstår att den väcker mycket känslor och många funderingar bland våra medlemmar

Pallar du fram till pensionen?

Ledare. Vi lever allt längre och därför måste vi jobba längre – för att få ihop en dräglig pension. Det är en sanning som trumpetats ut ganska länge nu.

Hamnkonflikten i Göteborg
Göteborgs hamn

”Agera snabbt i Göteborg!”

Debatt. "Uppdrag granskning gjorde ett tappert försök den 17 januari att utreda hamnstriden i Göteborg. Det ökade förvirringen, granskarna blickade bakåt, inte framåt. Det leder ingen vart att älta de välkända stridsfrågorna. En meningsfull diskussion måste gälla framtiden, den möjliga utvägen. Konflikten gynnar de antifackliga krafterna. Strupgreppet om vår utrikeshandel måste lossas", skriver Dagens Nyheters före detta politiska chefredaktör Svante Nycander.

Vad är lösningen?

Ledare. Barn med adhd får vänta orimligt länge på utredning. Våldtäktsanmälningar samlas på hög. Åldringar far illa. Vägarna är dåliga. Bara fyra procent av alla bostadsinbrott klaras upp. Skolans personal går på knäna.

Fler trafikpoliser behövs

Debatt. Det finns en gräns för när någon måste sätta ner foten och säga ifrån mot åtgärder som skjuter en verksamhet i sank. En livsviktig företagsnäring dessutom, som påverkar alla i vårt land.