Behöver vi höghastighetståg?

Debatt. Debatten handlar i dag nästan bara om höghastighetståg, HH-tåg. Och inte för gods utan för personer. Många argument är för, medan motargumenten får mindre utrymme. Att godstrafiken knappt nämns beror kanske på att gods inte går till vallokalen. Störningar i godstrafik ger inte upphov till rubriker, till skillnad från förseningar i persontrafiken.

Förseningar kostnadsberäknas. Man räknar om förseningen till möjliga timmar som passagerarna i stället kunde använt till arbete, vilket är långt ifrån säkert att de skulle gjort. Att de flesta företag i dag är helt beroende av fungerande godsleveranser för att produktion ska hållas i gång räknas mer sällan in, trots de faktiska förluster som dessa förseningar ger upphov till.

Kostnaden för HH-tåg beräknades först till 170 miljarder kronor bara i infrastruktur; den senaste prognosen hamnar på 230 miljarder, plus/minus 50. 170 miljarder motsvarar drygt 19 procent av statens utgifter 2015. Skulle det bli 310 miljarder är det nästan 35 procent. Sen tillkommer kostnader för nya tåg, stationer samt signal- och säkerhetssystem. Liksom kostnaden för årligt underhåll.

Sverige har också, i motsats till andra länder med HH-tåg, mycket färre invånare i de befolkningscentrum som HH-tågen ska trafikera. Antalet resande med HH-tåg är och förblir betydligt färre än resande som dagligen reser med pendeltåg och regionaltåg – där bristande underhåll och spårträngsel orsakar upprepade förseningar.

Vad innebär HH-tåg? Det finns tre olika kategorier av HH-banor som bygger på EU-definitioner. Den högsta, kategori 1, är för hastigheter högre än 249 kilometer per timme. Och där ställs krav på både banor och tåg:

• Större effektmatning, planskilda korsningar och betydligt större kurvradie, minst fyra kilometer eller mer, krävs. När att ett HH-tåg ska ändra riktning 90 grader får det gå en sträcka på minst 6 280 meter, därför måste banorna måste göras så raka som möjligt.

• Tågen ska ha högre motoreffekt per ton och hög andel drivande axlar vilket innebär att dagens lokdragna fordon inte klarar jobbet. Detta för att få snabbare acceleration, mindre tidsförlust efter stopp, och för att tågen ska klara brantare stigningar. Men det gör att den planerade Götalandsbanan inte kan användas av vanliga godståg.

• Tågen måste ha lågt luftmotstånd. Kraftigare bromsar som återvinner rörelseenergin är ett måste, och styvare fjädring gör att de på banor med snävare kurvor måste köras långsammare än konventionella tåg. Starkare motorer krävs, och HH-tåg med farter på 320 kilometer i timmen klarar inga svenska tåg i dag.

• Tillkommer krav för att klara snö och is. Banan måste köldsäkras eftersom tjälen i Sverige kan gå djupt och orsaka förskjutning. Japanska metoder, som studeras i Tyskland och Frankrike, skulle inte fungera hos oss. I Japan högtrycksspolas räls med varmvatten, vilket förutsätter att den är lagd på höga betongpelare så att snö och is kan ramla ner under banan. Och när det kommer snö får farten sänkas. 2010 fick tåget London–Paris köra max 200 kilometer i timmen.

Mycket höga krav och kostnader – så frågan är berättigad: Är HH-tåg det som Sverige behöver?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

En brytningstid

Minnen. Åttiotalet – en speciell tid. Både så lik och så olik våran i dag. Industrin var stark i Sverige och det var inte Göteborg utan Stockholm som var Sveriges största industristad.

Shit news

Politik. Valet är över – men ändå inte. Partierna har ännu inte positionerat sig. Men politik sägs ju vara det möjligas konst …

Medlemmarna ska inte behöva oroa sig

Ordförandeord. Det är svårt att skriva en krönika utan att först beröra den rapportering som har varit runt vårt förbund i olika medier. Jag vill börja med att säga att jag är ledsen att våra medlemmar ska behöva uppleva detta ännu en gång.

Facket måste tåla öppenhet

Ledare. Fackpampar åkte på resa för 600 000 kr. Rubriken är hämtad ur tidningen Metro och handlar förstås om Transports uppmärksammade resa till kongressen i Singapore.

Vilda västern-kultur i färdtjänsten

Debatt. Det finns i dag många exempel på att färdtjänsten är en central samhällsfunktion med mycket stora och allvarliga problem. Man kan med fog börja tala om kris!

Det ljusnar på Ikea-fronten

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet är nära medlemmarna i vardagen; nära era lokala frågor, idéer, problem och ibland också konflikter. Vi svarar, tar tillvara och vi tar striden för schysta villkor på arbetsplatsen när det behövs.

Kuslig likhet mellan morden

Ledare. Mordet på saudiern Jamal Khashoggi bär kusliga likheter med dådet ombord på Peter Madsens ubåt

Sista striden för HF

Analys. Just nu har Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), konferens i Göteborg. Det kan mycket väl bli startskottet till nya fackliga stridsåtgärder. Transportarbetaren var med på ett fackligt medlemsmöte där djupa sprickor kom i dagen. I fokus står en arbetsgivare som häller bensin på en pyrande brasa.

Hur mycket är ett chaufförsliv värt?

Insändare. Hej chaufför! Hur mycket är ditt liv värt, tycker du? Är ditt liv värt runt 25 spänn? Mysko fråga kanske, men vad kostar en varselväst? Jag tror ju i min enfald att din familj och alla dina vänner värdesätter ditt liv till mer än några futtiga kronor.

Djungelns lag på Amazon

Ordförandeord. Det fackliga arbetet, för mig, är något som pågår här och nu i vardagen för våra medlemmar. Men det är också att blicka framåt och förstå vad vi står inför på en allt mer global arbetsmarknad. Detta för att vara bättre rustade för förändring. Vi kan inte vara bakåtsträvare, men vi måste slå vakt om våra villkor.

Då skåningarna flyr undan havet

Ledare. Mycket talar för att delar av Skåne kommer att läggas under vatten när klimateffekten gör att havet stiger. Det är problematiskt. Risken finns att vi får stora strömmar av klimatflyktingar som söker sig norrut i Sverige, eftersom även Danmark och norra Tyskland väntas bli obeboeligt.