Krönika

Att välja sina strider

Davids krönika. Transports kongress närmar sig med stormsteg och som chaufför, Transportmedlem och fri skribent har jag höjt på ögonbrynen ett antal gånger över det som hänt den senaste tiden.

Som att någon har dragit fram något om en diffus åsiktsregistrering som ska ha skett ute på arbetsplatser av förbundets organiserare. Riksmedier tog villigt upp fallet. Facket står ju sällan högt i kurs i den borgerligt dominerade pressen. Men en gäspning blev svaret från Datainspektionen när man undersökt ”skandalen” och en uppmaning: ”Gör inte om det!”

Någon annan (antagligen) har rotat rätt på representationskvitton i förbundskontoret, skuggat och lurpassat utanför dåvarande ordföranden Lasse Lindgrens tjänstebostad, kollat upp miltalen i tjänstebilen och så vidare. Och lämnat ut allt till medier.

”Aftonbladet behövs om sanningen ska fram!” Visst, absolut! De gjorde vad de skulle när de fick uppgifterna och granskade Transport. Fast just det här grävet med Lasse Lindgrens representation på 154 kronor om dagen, sedan en större middag med 23 personer räknats bort, kommer kanske inte ge stora journalistpriset.

Det gör nog inte heller uppgifterna om ”Semesterresan” ut i Europa som han gjorde varje år då han även haft en journalist med sig en gång. Att åka ut, åter möta verkligheten på Europavägarna och träffa fackliga representanter kan väl inte vara straffbart?

– Gud så barnsligt! sa min 84-åriga mor då jag berättade om hur de här ”skandalerna” uppdagats.

Vad som pågår och vad allt det här egentligen handlar om, blir jag inte riktigt klok på. Om det är en generationsklyfta eller om det är olika yrkesgrupper som står mot varandra inom förbundet?

Tidigare har jag varit med om hur blickar förblindats av osämja i en organisation. Ideologiskt kan jag dock inte se några större skillnader mellan de här grupperna. De jag träffar verkar stå eniga i de flesta fackliga frågor. Min erfarenhet är också att sådana här situationer brukar lösa sig med tiden och att alla blir mer eller mindre vänner till slut.

Att det kostade oss vår ordförande som avgick i ilska och besvikelse känns dock tungt. Särskilt då det förmodligen kommer visa sig att han inte brutit mot några stadgar.

Jag träffade honom kvällen före hans avgång på ett möte i Stockholms representantskap. I sitt tal sa han:

– Ingen vet vad som händer i morgon, men en sak ska ni tänka på. Att alltid hålla ihop!

De orden kommer jag att minnas och bära med mig.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jättevarsel på Arbetsförmedlingen

Politik. LO och Transport oroas över att nedskärningarna drabbar arbetsmarknadens mest utsatta.

David Ericsson

En strömlös ledning

Davids krönika. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Transportarbetarens logga

Historiskt kollektivavtal med rumänskt åkeri

Åkeri. I dag tecknade Transport kollektivavtal med ett rumänskt åkeri. Chaufförerna som kommer hit och jobbar tillfälligt kommer från och med i dag att få lön enligt svenskt kollektivavtal.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.

Debatt: Facket & framtiden

På en död planet finns inga jobb

Ulf Jarnefjord: Utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt för att den globala uppvärmningen ska hejdas. Detta är en ödesfråga också för fackföreningsrörelsen.

Biltvätt

Vår förbannade skyldighet

Bengt Sandberg: Fackföreningsrörelsen i Sverige har tagit ställning för att ta kamp för de papperslösa. Därför startades i september 2008 Fackligt center för papperslösa. Centret ska vara en motor bland förbunden mot att människor utnyttjas på svenska arbetsplatser.

Så lyfter vi facket

Johan Eriksson: En fackförening utan aktiva medlemmar är en fackförening utan kraft! Arbetarrörelsen måste bli en rörelse igen. Vi måste våga titta framåt. Inte fastna i en romantisk bild av vad vi en gång varit och med sorgsen blick förlamat konstatera omöjligheter och problem.

Det handlar om världsbilden

Jesper Bengtsson: Jag tror att valet i september kan sammanfattas med fyra ord: Det handlar om världsbilden. Jag är dessutom övertygad om att de fackliga organisationernas största utmaning under de kommande åren är att klara av att forma och etablera sin egen bild av vilket samhälle vi lever i.

När alla tänker som chefen …

Krönika. Det var en gång en liten, liten chef på ett litet, litet taxibolag. Vi kan kalla honom Loffe. Företaget finns i kustbandet men ägs av Stora bolaget i storstaden. Vi kan kalla det Skärgårdstaxi. Här utövar Loffe sin egen version av ledarskap.

David Ericsson

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.