Annons:
Prylrensning
Close
Rensa, rensa och så rensa igen. När arvegods, kläder och bra-att-ha-saker tar allt mer av livsutrymmet kan det vara dags.
Close

Äter dina prylar upp dig?

Kultur. Känner du som jag ibland att dina prylar äter dig? Att allt ska tas om hand och ingen tid finns för dig och dina närmaste. Paret Elisabeth Byström och Johan Ernfors har skrivit boken Prylbanta om hur du frigör tid, pengar och mår bättre.

Det ligger i tiden och handlar om miljö och minimalism. En livsfilosofi som går ut på att skala ner på vår konsumtion, ge plats för mer tid med dem vi älskar och större utrymme att göra det vi verkligen tycker om. I bloggen Destination Livet. Med hjärtat som kompass uttrycks det så här:

”Vad är meningen med att köpa ett familjehus, belåna sig för en bil, för att sedan jobba hela dagarna för att kunna betala huset och fylla huset med prylar, för att i slutändan aldrig få tid med sin familj?”

För Elisabeth Byström och Johan Ernfors kom vändpunkten när de skulle flytta ihop och insåg hur mycket saker och kläder de samlat på sig. De gav sig i väg på en resa med lätt bagage och såg regnskogar skövlas. I samma veva dog deras bägge mormödrar och de röjde två dödsbon.

– Det fick oss att börja fundera över våra värderingar och prioriteringar. Vad som är viktigt i livet, varför man sparar så mycket onödiga prylar och hur man kan leva mer hållbart, berättar Elisabeth Byström.

Johan Ernfors och Elisabeth Byström.
Författarduon Johan Ernfors och Elisabeth Byström propagerar för ett liv med färre saker och större frihet. Foto: Göran Segeholm

Att prylbanta innebär att man gör sig av med grejer man inte behöver, saker som inte tillför något värde i livet.

– Det finns otroligt många vinster, men det viktigaste är att livsstilen frigör tid, mental energi och pengar till sånt vi verkligen bryr oss om. Det blir enklare och roligare att leva på ett mer hållbart och humanistiskt sätt.

Elisabeth Byström kan jobba deltid utan att känna någon ekonomisk stress, säger hon. Familjen har mer ordning och reda på sina saker. Och slipper åka och köpa en ny skruvmejsel eftersom den gamla försvunnit i röran i förrådet…

– Det minskar friktionen i vardagen. Mindre tid, pengar och energi går åt till konsumtion helt enkelt. Pengarna vi sparar går till långledighet med barnen och så sätter vi undan för att köpa en större bostad.

När paret väl handlar tänker de second hand och kvalitet. Det senare kostar mer, men håller längre. Själv har jag tömt flera dödsbon och röjer för femtiotolfte gången i fulla skåp, hyllor och garderober.

Hur gör ni när ni rensar?

– Tidigare gick vi igenom en del i taget, en låda, garderob, bokhylla och så vidare, mer strukturerat och regelbundet. Nu har vi fått en bra balans och rensar mer sporadiskt.

Elisabeth Byström håller upp en fiktiv lök och skalar, lager för lager. Först rensar du, sen återkommer du efter en tid och upptäcker att du faktiskt kan skiljas från pryttlar du trodde var oumbärliga.

– Du har skalat ett nytt lager från löken.

Men om jag ändå klamrar mig fast vid minnesprylar och hjärtesaker?

– Ja, vissa saker är verkligen svåra att släppa taget om. Men färre saker är inte samma sak som inga. Det är stor skillnad på att göra sig av med alla minnessaker och att behålla ett fåtal, utvalda favoriter.

– När vi valt ska vi låta dem ta plats och användas där hemma. Då ger de mer glädje än om de skuffas undan i en kartong i källaren.

Man kan också fota av och spara minnesgrejerna i digital form.

– Minnet sitter sällan i den fysiska prylen, utan i ditt hjärta och din hjärna. Bara för att du rensar ut en pryl raderar du inte minnena som är kopplade till den.

I år utmanar Elisabeth Byström sig själv på shopping-stopp, inga nya prylar eller kläder till sig själv på ett år. Hon gör det som protest mot en ”osund syn på shopping i samhället”.

– Det är ett experiment för att se om jag får några intressanta insikter. Och så vill jag visa att det går att låta bli att konsumera, och ändå leva ett vanligt liv.

Sen jag var barn har jag älskat loppis, att jaga ”fyndet”. Nu börjar jag känna: Nej, inga fler prylar. Familjen Byström-Ernfors är inga frekventa loppmarknadsgäster, men nog kunde barnen få någon liten leksak eller serietidning vid ett sånt besök. För större saker eller tjat om mer försöker de hålla fast vid en sak in, en grej ut.

– Man behöver inte heller fresta barnen i onödan eller gå in i inrednings- eller klädbutiker, om man inte har något konkret behov. Det skapar lätt ett köpsug eller gör en missnöjd med det man redan har.

Prylbantarna Elisabeth och Johan bor med sina barn på 60 kvadrat, men ska snart flytta till större. Compact living är inget krav för minimalister, förklarar hon. Men hon tror inte det funkat om de inte bantat bort saker.

– I hus är det lätt att ställa undan på vinden eller i förrådet. Människan är i grunden lat och att spara är alltid det enklaste beslutet.

För den som ändå vacklar räknar Elisabeth Bys

+tröm upp några frågor att ställa sig: Vad ger en sak för värde eller löser för problem för mig? Har jag något annat som löser samma problem? Hur ofta använder jag den? Fler tips finns i boken ”Prylbanta” och på parets blogg, Minimalisterna, som de startade 2013 i syfte att dokumentera sina förändringar. De fick stort gensvar och slår ett slag för den framväxande låne- och delningsekonomin.

– Här om helgen hyrde vi en lådcykel av en person i grannkommunen och verktyg, som borrmaskiner, brukar vi låna av en bekant. Innan vi köpte egen bil, för ett år sen, testade vi både bilpool och hyrde bil.

Men att välja bort är inte smärtfritt. Paret tvingas kompromissa ganska ofta, inte minst om köksprylar och barngrejer. De har varsin akilleshäl:

– Johan tycker att jag har onödigt mycket kläder och jag att han har för mycket böcker.

Än så länge har ingen av dem ångrat någon sak de gjort sig av med. Och samborna ser bara en nackdel med prylbantandet, att man inledningsvis tvingas lägga mycket fokus på att gå igenom, sälja och skänka bort saker.

Fast man vill slippa ur deras våld.

Prylbantning är ingen quick fix, du blir aldrig klar. Men det är vägen som är mödan värd, beskriver Elisabeth Byström.

– Nya prylar och nya frestelser dyker ständigt upp, distraherar, stjäl tid och lockar till onödig konsumtion. Men minimalism kan hjälpa dig att fokusera på det som verkligen betyder något. Och vara mer närvarande och levande, varje dag.

Tips för villiga och motsträviga prylbantare

  1. Tomma hyllor, hälften kvar
    Två fyllda hyllor blev bara en.

    Börja där tröskeln är låg. Där du har lätt att släppa taget och känner motivation. Kanske en garderob eller en rörig hall?

  2. Avgränsa. Anpassa din ambition efter prylmängd, tid och energi. Rensa inte hela rum på en gång. Vissa kan rensa skor i ett svep medan andra måste dela in i sommar-, tränings- och finskor.
  3. Gör en behovsanalys. Vilket värde tillför en grej i ditt liv? Hur ofta använder du den? Har du andra saker som fyller samma behov. Gör prylen dig glad?
  4. Tänk över dina drivkrafter. Varför vill du prylbanta och leva mer minimalistiskt? Vet du det kan du lättare behålla motivationen att fortsätta.
  5. Minimera inflödet. Du kanske har lätt att rensa ut, men fyller snabbt på med nytt? Att hejda nyinköpen är lika viktigt som att göra sig av med prylar, om förändringen ska hålla – över tid.
  6.  Låt det ta tid! Att samla tar år, att rensa likaså.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

"Tröst" av Sven Lundqvist

”Vi män ska tåla mer”

Nya mansrollen. Vem är du i omklädningsrummet och vem bland kvinnor? När väcks beskyddarinstinkten? Gillar du att kramas? Vi samlade en grupp transportmän – och en tidigare man på väg att bli kvinna – för att diskutera manlighet.

Vredens druvor

Davids krönika. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.