Prylrensning
Close
Rensa, rensa och så rensa igen. När arvegods, kläder och bra-att-ha-saker tar allt mer av livsutrymmet kan det vara dags.
Close

Äter dina prylar upp dig?

Kultur. Känner du som jag ibland att dina prylar äter dig? Att allt ska tas om hand och ingen tid finns för dig och dina närmaste. Paret Elisabeth Byström och Johan Ernfors har skrivit boken Prylbanta om hur du frigör tid, pengar och mår bättre.

Det ligger i tiden och handlar om miljö och minimalism. En livsfilosofi som går ut på att skala ner på vår konsumtion, ge plats för mer tid med dem vi älskar och större utrymme att göra det vi verkligen tycker om. I bloggen Destination Livet. Med hjärtat som kompass uttrycks det så här:

”Vad är meningen med att köpa ett familjehus, belåna sig för en bil, för att sedan jobba hela dagarna för att kunna betala huset och fylla huset med prylar, för att i slutändan aldrig få tid med sin familj?”

För Elisabeth Byström och Johan Ernfors kom vändpunkten när de skulle flytta ihop och insåg hur mycket saker och kläder de samlat på sig. De gav sig i väg på en resa med lätt bagage och såg regnskogar skövlas. I samma veva dog deras bägge mormödrar och de röjde två dödsbon.

– Det fick oss att börja fundera över våra värderingar och prioriteringar. Vad som är viktigt i livet, varför man sparar så mycket onödiga prylar och hur man kan leva mer hållbart, berättar Elisabeth Byström.

Johan Ernfors och Elisabeth Byström.
Författarduon Johan Ernfors och Elisabeth Byström propagerar för ett liv med färre saker och större frihet. Foto: Göran Segeholm

Att prylbanta innebär att man gör sig av med grejer man inte behöver, saker som inte tillför något värde i livet.

– Det finns otroligt många vinster, men det viktigaste är att livsstilen frigör tid, mental energi och pengar till sånt vi verkligen bryr oss om. Det blir enklare och roligare att leva på ett mer hållbart och humanistiskt sätt.

Elisabeth Byström kan jobba deltid utan att känna någon ekonomisk stress, säger hon. Familjen har mer ordning och reda på sina saker. Och slipper åka och köpa en ny skruvmejsel eftersom den gamla försvunnit i röran i förrådet…

– Det minskar friktionen i vardagen. Mindre tid, pengar och energi går åt till konsumtion helt enkelt. Pengarna vi sparar går till långledighet med barnen och så sätter vi undan för att köpa en större bostad.

När paret väl handlar tänker de second hand och kvalitet. Det senare kostar mer, men håller längre. Själv har jag tömt flera dödsbon och röjer för femtiotolfte gången i fulla skåp, hyllor och garderober.

Hur gör ni när ni rensar?

– Tidigare gick vi igenom en del i taget, en låda, garderob, bokhylla och så vidare, mer strukturerat och regelbundet. Nu har vi fått en bra balans och rensar mer sporadiskt.

Elisabeth Byström håller upp en fiktiv lök och skalar, lager för lager. Först rensar du, sen återkommer du efter en tid och upptäcker att du faktiskt kan skiljas från pryttlar du trodde var oumbärliga.

– Du har skalat ett nytt lager från löken.

Men om jag ändå klamrar mig fast vid minnesprylar och hjärtesaker?

– Ja, vissa saker är verkligen svåra att släppa taget om. Men färre saker är inte samma sak som inga. Det är stor skillnad på att göra sig av med alla minnessaker och att behålla ett fåtal, utvalda favoriter.

– När vi valt ska vi låta dem ta plats och användas där hemma. Då ger de mer glädje än om de skuffas undan i en kartong i källaren.

Man kan också fota av och spara minnesgrejerna i digital form.

– Minnet sitter sällan i den fysiska prylen, utan i ditt hjärta och din hjärna. Bara för att du rensar ut en pryl raderar du inte minnena som är kopplade till den.

I år utmanar Elisabeth Byström sig själv på shopping-stopp, inga nya prylar eller kläder till sig själv på ett år. Hon gör det som protest mot en ”osund syn på shopping i samhället”.

– Det är ett experiment för att se om jag får några intressanta insikter. Och så vill jag visa att det går att låta bli att konsumera, och ändå leva ett vanligt liv.

Sen jag var barn har jag älskat loppis, att jaga ”fyndet”. Nu börjar jag känna: Nej, inga fler prylar. Familjen Byström-Ernfors är inga frekventa loppmarknadsgäster, men nog kunde barnen få någon liten leksak eller serietidning vid ett sånt besök. För större saker eller tjat om mer försöker de hålla fast vid en sak in, en grej ut.

– Man behöver inte heller fresta barnen i onödan eller gå in i inrednings- eller klädbutiker, om man inte har något konkret behov. Det skapar lätt ett köpsug eller gör en missnöjd med det man redan har.

Prylbantarna Elisabeth och Johan bor med sina barn på 60 kvadrat, men ska snart flytta till större. Compact living är inget krav för minimalister, förklarar hon. Men hon tror inte det funkat om de inte bantat bort saker.

– I hus är det lätt att ställa undan på vinden eller i förrådet. Människan är i grunden lat och att spara är alltid det enklaste beslutet.

För den som ändå vacklar räknar Elisabeth Bys

+tröm upp några frågor att ställa sig: Vad ger en sak för värde eller löser för problem för mig? Har jag något annat som löser samma problem? Hur ofta använder jag den? Fler tips finns i boken ”Prylbanta” och på parets blogg, Minimalisterna, som de startade 2013 i syfte att dokumentera sina förändringar. De fick stort gensvar och slår ett slag för den framväxande låne- och delningsekonomin.

– Här om helgen hyrde vi en lådcykel av en person i grannkommunen och verktyg, som borrmaskiner, brukar vi låna av en bekant. Innan vi köpte egen bil, för ett år sen, testade vi både bilpool och hyrde bil.

Men att välja bort är inte smärtfritt. Paret tvingas kompromissa ganska ofta, inte minst om köksprylar och barngrejer. De har varsin akilleshäl:

– Johan tycker att jag har onödigt mycket kläder och jag att han har för mycket böcker.

Än så länge har ingen av dem ångrat någon sak de gjort sig av med. Och samborna ser bara en nackdel med prylbantandet, att man inledningsvis tvingas lägga mycket fokus på att gå igenom, sälja och skänka bort saker.

Fast man vill slippa ur deras våld.

Prylbantning är ingen quick fix, du blir aldrig klar. Men det är vägen som är mödan värd, beskriver Elisabeth Byström.

– Nya prylar och nya frestelser dyker ständigt upp, distraherar, stjäl tid och lockar till onödig konsumtion. Men minimalism kan hjälpa dig att fokusera på det som verkligen betyder något. Och vara mer närvarande och levande, varje dag.

Tips för villiga och motsträviga prylbantare

  1. Tomma hyllor, hälften kvar
    Två fyllda hyllor blev bara en.

    Börja där tröskeln är låg. Där du har lätt att släppa taget och känner motivation. Kanske en garderob eller en rörig hall?

  2. Avgränsa. Anpassa din ambition efter prylmängd, tid och energi. Rensa inte hela rum på en gång. Vissa kan rensa skor i ett svep medan andra måste dela in i sommar-, tränings- och finskor.
  3. Gör en behovsanalys. Vilket värde tillför en grej i ditt liv? Hur ofta använder du den? Har du andra saker som fyller samma behov. Gör prylen dig glad?
  4. Tänk över dina drivkrafter. Varför vill du prylbanta och leva mer minimalistiskt? Vet du det kan du lättare behålla motivationen att fortsätta.
  5. Minimera inflödet. Du kanske har lätt att rensa ut, men fyller snabbt på med nytt? Att hejda nyinköpen är lika viktigt som att göra sig av med prylar, om förändringen ska hålla – över tid.
  6.  Låt det ta tid! Att samla tar år, att rensa likaså.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009. Foto: IMDB/©Columbia/Tristar

Skräck i pandemins tid

Rädslor. Vad kan skräcken lära oss när hela vår tillvaro präglas av ett osynligt hot som sprider sig till världens alla hörn? Skräckförfattaren Madeleine Bäck tror att den får oss att tänka klarare genom att vi lär oss att förstå vår rädsla.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Genom företaget Tochal taxi i Borås fick iraniern Davood Barmaki arbetstillstånd i Sverige. ”Jag blev utnyttjad och lurad på lön”, säger Barmaki som till slut kontaktade Transport för att få hjälp.

Lurad på lön i fem år

Migrantarbetare. Davood Barmaki flydde undan regimen i Iran och fick jobb på ett taxiföretag i Borås. I flera år fick han bo i en skrubb på kontoret, utan riktig lön och med allmosor från chaufförerna.

Maick Jespersen, UPD Sturup

Facklig kamp i motvind på UPS-terminal

Arbetsmiljö. Kyla och drag. Brister i brandskyddet. Stress och tunga manuella lyft. Både facket och Arbetsmiljöverket kräver åtgärder. I stället har paketjätten UPS kortat ner arbetspassen. Terminalarna som fått sänkt lön vänder sig nu mot de egna skyddsombuden.

Ekonomi i kristider
Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Snabbkoll. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.