”Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp i familjen. Min hustru vill att jag ska vara hemma mer”, säger Mariusz som bara vill ha förnamnet i tidningen.
Close
”Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp i familjen. Min hustru vill att jag ska vara hemma mer”, säger Mariusz som bara vill ha förnamnet i tidningen.
Close
Special: Polen

Arbetstiderna tär på familjelivet

Åkeri. Mariusz har jobbat elva år som utlandschaufför på TS Transport service i Gdynia. Han trivs, men överväger ändå att söka annat jobb. – Trycket är stort från hustrun. Hon vill att jag ska vara hemma mer, säger han.

Mariusz kör främst på södra och västra Europa. Till länder som Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Normalt ligger han ute två veckor, som mest två och en halv, och är sedan ledig i fyra dagar.

Alla körningar är internationella, alltså mellan länder. Cabotage – tillfällig inrikestrafik – blir det aldrig, berättar han.

Lön?

Mariusz arbetar som utlandschaufför på TS Transport service.
Mariusz arbetar som utlandschaufför på TS Transport service. Foto: Justina Öster

– Alla vill väl ha mer, ler Mariusz. Men netto tjänar jag 21 000 kronor, inklusive traktamente. Det är ungefär 25 procent mer än vad exempelvis byggjobbare och folk inom industrin får.

Byggboom

– Polen är inne i en jättebyggboom nu, så lönerna har stigit i de branscherna. Skillnaden gentemot chaufförer som kör på utlandet har minskat. Det har gjort att färre söker sig till åkeribranschen och statusen har gått ner. Förr var vårt jobb dessutom mer komplicerat. Det krävdes mer kompetens.

I Sverige har den växande skaran utländska chaufförer vållat mycket debatt. Hur ser polska yrkesförare på det inflödet av ukrainare och vitryssar?

– I vår firma finns bara polacker. Men det jag hör från andra är inte att de utländska förarna uppfattas som konkurrenter om jobben. Eller att de bidrar till att pressa ner lönerna. De tjänar lika mycket som vi. Och det beror väl på att de vet sitt värde. I Polen är det chaufförernas marknad!

– En och annan kollega har uppfattningen att utländska förare ibland kan vara, hur ska jag säga, lite ”oförutsägbara”. Att de kan till exempel ställa lastbilen någonstans i Europa och åka hem.

Arbetstider problem

Mariusz bor i den populära kustorten Sopot, som kan jämföras med svenska turistmagneter som Båstad eller Västervik. Han är gift och har en dotter på nio månader.

– Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp inom familjen. Jag får ett köruppdrag i taget och vet aldrig exakt när jag kommer hem. Än så länge vill jag fortsätta köra internationellt, men det är ingen hemlighet att jag funderar över framtiden. Särskilt på helgerna, när jag tar veckovilan i hytten, kommer hemlängtan.

I nästa andetag betonar Mariusz att han gillar transportbranschen och är stolt över sig yrke:

– Jag känner att jag är uppskattad på åkeriet. Jag får lägga upp mina hämtningar själv. Firman litar på mig och övervakar inte. För mig är det jätteviktigt med friheten och förtroendet.

Inte entusiastisk

EU har precis beslutat om nya regler som är tänkta att förbättra villkoren för Europas chaufförer. Mariusz är inte entusiastisk:

– Jag gillar inte tanken på att tvingas ta in på hotell. I lastbilen vet jag vad jag har. Min dator. Rena lakan. Toalett och dusch är inget problem, det finns för några euro på var och varannan bensinstation.

– Att lastbilar och chaufförer ska tvingas återvända till hemlandet med jämna mellanrum är en bestämmelse som inte påverkar mig. Det klarar jag med bred marginal ”innanför”.

Inrikeschaufför

I Gdynias hamn köar lastbilar i väntan på färjan till Sverige. Krzyszof kör en dragbil, fast bara inrikes. Trailrar till och från hamnen.

Krzyszof kör inrikestrafik i Polen. Han tjänar strax över 12 000 kronor i månaden, efter skatt. Då ingår både lön och traktamente.
Krzyszof kör inrikestrafik i Polen. Han tjänar strax över 12 000 kronor i månaden, efter skatt. Då ingår både lön och traktamente. Foto: Justina Öster

Han berättar att han tidigare hade rakt ackord, milpeng. Nu har han fast jobb och 5 000 zloty i månaden (strax över 12 000 kronor). Allt som allt.

– Jag är faktiskt på jakt efter nytt jobb, utlandskörning. Fast allt stannade av i och med corona.

Krzyszof ser ändå fördelar med att arbeta på hemmaplan. Han är gift och har en son på fyra år.

– Jag gillar att komma hem varje kväll. Fast vissa helger blir det först på lördag, det är mindre bra. Men jag är beredd att betala priset det innebär att köra internationellt. Hustrun är med på det, vi vill skaffa hus.

Inte oroad

Inte heller Krzyszof är oroad över tredjelandsförarna som sitter i många av hytterna på samma parkering.

Vår tolk, Tadeusz Rawa, pratar även ryska. Vi knackar på hos en ukrainsk chaufför som vill vara anonym. Han kör för ett av Litauens största åkerier och är på väg till Sverige.

– Lönen är ett generellt problem i vårt företag. Tidigare körde jag många år i Ryssland. Det var mycket bättre villkor, säger föraren som absolut inte vill avslöja hur mycket han eller andra kolleger tjänar.

I snitt är ukrainaren ute på vägarna i två månader. Sedan är han hemma i tre, fyra veckor. Utan lön.

”Alla som kan”

Vi frågar hur många förare i Ukraina som tagit arbete i andra länder.

– Många, säger han. Alla som kan.

Vilket land är mest populär att söka sig till?

– Mig spelar det ingen roll. Men jag gillar Sverige. Det är bergigt med ren luft, precis som där jag kommer ifrån.

Föraren berättar att han känner till fackföreningen i Litauen. I Ukraina vet han inte om det finns någon.

”Bra köra i Sverige”

En bit bort står en ukrainskregistrerad lastbil. Chauffören som är drygt 40 år arbetar på ett åkeri i västra Ukraina. Inte heller han vill uppge sitt namn eller vara med på bild.

– Jag kör bara bilateralt, mellan Ukraina och Sverige. Med ukrainsk lön, som i branschen ligger kring 650–750 euro (6 800–7 900 kronor).

– Det är bra att köra i Sverige. Trafiken är gles, inte som på kontinenten.

Föraren berättar att han tidigare jobbat länge i ett polskt åkeri. Men han sade upp sig och gick ner 1 000 euro i lön.

– Jag flyttade hem för att få vara med hustrun och familjen nu. Inte när jag är 60 år.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.