Anten-Gräfsnäs järnväg drivs av ideella krafter. Banarbetarna slevar i sig morotssoppa på lunchrasten vid station Arelid.
Close
Anten-Gräfsnäs järnväg drivs av ideella krafter. Banarbetarna slevar i sig morotssoppa på lunchrasten vid station Arelid.
Close

Arbetsmyra med örnkoll på maten

Tåg. Hon är egentligen inte särskilt intresserad av lok, räls eller slipers. Ändå skulle ångloken och rälsbussarna mellan Anten och Gräfsnäs gå betydligt trögare utan Ylva Bokgren.

Arbetsmyran i den västgötska järnvägsföreningen är desto mer engagerad när det handlar om mat, siffror och gemenskap. Och för ett par månader sedan fick hon kvitto på att hennes insatser är oumbär­liga för att bevara kulturen och kunskapen kring den smalspåriga järnvägen.

– Roligt med en duktighetsklapp, säger hon kort om utmärkelsen. Sen gör det inget att man fick 5 000 också, de lär gå till bensinen – jag har tio mil hemifrån Skara till stationen i Anten.

I verkstaden pågår renovering av ett ånglok från 1940-talet. På banan byter runt 30 män ut gamla slipers. Och om några dagar är det kurs för blivande ånglokseldare.

Men det är Ylva Bokgren som vet att det ska vara ett mått kaffe – plus lite mer – till en termos. Hon köper in frukost­maten, lagar lunchen och middagen till alla dem som hellre skruvar på lok och byter syllar. Hon har koll på pengarna, säljer biljetter, köper in souvenirer och är för tillfället IT-ansvarig. Och hon ser till att den banarbetare som inte har så mycket hår sätter på sig kepsen om solen skiner.

– Alla har en betydelse i vår förening och alla är med på sina egna villkor, säger Pierre Enbert i styrelsen. Men utan Ylva fick vi ingen mat – och då skulle det inte fungera.

Som en av få kvinnor i ett järnvägssällskap i Göteborg blev Ylva Bokgren värvad till föreningen som driver Anten-Gräfsnäs järnväg på 1970-talet. Där träffade hon Lars (som numera är ordförande) och på den vägen är det.

– Jag är lite petig när det gäller mat, förklarar Ylva Bokgren. Och när det enda man fick här var fiskpinnar, ketchup och pulvermos började jag laga den själv.

I vår har hon utsetts till Årets arbetsmyra bland alla omkring 15 000 ideella krafter på Sveriges arbetslivsmuseer. De museer som visar hur folk jobbade och levde förr, och som drivs av obetalda eldsjälar. Den egna föreningen nominerade henne och juryn som är knuten till Arbetets museum valde ut henne.

Beskriv dig själv!

– Ojojoj, otålig. Allt ska helst vara gjort i går. Kontrollfreak. Och så är jag faktiskt en arbetsmyra, jag håller på ständigt. Så länge jag är vaken och tills det är klart.

– Sen tycker jag att det är roligt att laga mat, och det är roligt när grytorna töms. Då ser jag själv om det var gott, och jag vet att ungkarlarna gärna kommer när jag lagar mat.

Den här soliga majdagen puttrar morotssoppa med räkost på spisen, lite extra cayennepeppar ska i efter avsmakningen. Vid tolv kör Ylva Bokgren ut soppan, bröd, pålägg, öl, saft och kaffe till stationskuren i Arelid, dit banarbetarna kommer från båda håll. 800 slipers ska bytas under en vecka.

Helena Törnqvist, arbetslivsintendent vid Arbetets museum i Norrköping, har en förklaring till allt det ideella arbete som görs i Anten-Gräfsnäs järnväg och alla andra arbetslivsmuseer:

– Kulturarvet, säger hon. De brinner för sitt intresse och blir tillfredsställda av att vara med och spara något som annars skulle ha gått förlorat. För eldsjälarna är det värt att satsa både sin tid och ibland sina pengar på detta.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

I pappas fotspår
Familjen Gärdén

Truckerfamiljen

Mötet. Tre döttrar och en son kör lastbil. Tungbilsföraren och bärgaren Janne Gärdén är själv förundrad. Han har inte försökt påverka sina barn, men det var ju det där med brödbilen…

Alexander och Stellan Skarsgård

Söner ärver pappas jobb

Yrkesval. Det är vanligt att söner väljer ungefär samma yrken som sina fäder. Men mindre vanligt att döttrarna går i föräldrarnas fotspår, konstaterar professor Robert Eriksson vid Stockholms universitet.

Dödsolyckor 2017

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Ulf Jarnefjord, Tobias Johansson, Kim Jörgensen

Så undviker du olyckor

Åkeri. – Chauffören hade maximal otur. Det är hemskt, riktigt hemskt. Så kommenterar några transportare olyckan på Hisingen i Göteborg då en 30-årig lastbilsförare klämdes till döds mellan lastbilen och en container.

Framtidens fordon
Förarplats, utsikt genom vindruta

Har förarna spelat ut sin roll?

Ny teknik. Inom några år väntas taxi, bussar och lastbilar frakta gods och passagerare utan en chaufför som styr. I de mest radikala framtidsvisionerna har invånarna varken körkort eller egen bil. Resorna sker med kollektiva helt förarlösa elbilar.

Bilkaravan

Ett statuslyft för yrkeskåren

Ny teknik. Kommer tusentals chaufförsjobb försvinna när lastbilarna blir självkörande? – Nej, säger Volvo som befarar att själva debatten skrämmer bort unga. – Nej, säger Scania som tvärtom ser en statushöjning för chaufförerna när den nya tekniken slår igenom.

David Ericsson

Chaufförer tveksamma till den nya tekniken

Ny teknik. Självkörande lastbilar, fungerar det? Skrämmer debatten om förarlösa fordon redan nu bort ungdomar från en bransch med skriande chaufförsbrist? Vi tog med oss frågorna till Scaniaförarna som testkör lastbilar på heltid.

Lars-Yngve Johansson, Antikrundan

Skatt eller skrot?

Kultur. – Jag tycker de var lite snåla … Antikrundans silverexpert Lars-Yngve Johansson muttrar, vrider och vänder på 50-årspresenten till Transports grundare Charles Lindley, daterad 1915.

Löneutveckling transportare/industrin

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.