Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”
Close
Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”
Close
Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare

Arbetsgivarsidan tar strid om arbetstiden

Medieföretagen. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet. Facket vill ha betalt för hela arbetspasset. Lönerna lär följa de andra uppgörelserna i 2020 års avtalsrörelse för tidningsbud.

Sämre lönsamhet i mediebranschen påverkar de nio distributionsföretagen. De ingår i mediekoncernerna och pressas i frågor om effektivitet och kostnader av sina ägarbolag. Något som arbetsgivarna gärna vill spela in i avtalsrörelsen.

– Oavsett utrymme räknar vi med att hamna på märket, säger Magnus Thelander, Transports centrala ombudsman och ansvarig för tidningsdistributörernas kollektivavtal.

Så fungerar svensk arbetsmarknad, med industrifacken som går före och gör upp om sina löneökningar. ”Märket” är deras procentuella höjning som den övriga arbetsmarknaden sedan följer.

Avtalsrörelsen handlar därför mycket om andra sorts krav från facket. Och andra frågor som arbetsgivarna vill få med.

För tidningsdistribution kommer det att handla om extratid – och ersättningen för den. Det kommer också att handla om ifall arbetstiderna ska vara mer eller mindre flexibla jämfört med i dag.

Extratiderna kräver en viss förklaring: Extratid 1 beordras av arbetsgivaren och ersätts med 50 procent mer än den vanliga timlönen. Det kan handla om planerad totalutdelning av tidningen och ska förvarnas om. Extratid 2 är när det dagliga arbetet tar längre tid än vad som står i schemat. Ersättningen är densamma som för den planerade extratiderna, men fack och arbetsgivare är ofta oense om när den faktiskt inträffar.

Anledning till extratid

Så här säger arbetsgivarparten genom Anders Bergqvist, jurist på Medieföretagen:

– Företagen vill se en anledning till extratid: väder, väglag, försenade tidningar till exempel. De vill inte betala till den som regelmässigt rapporterar extratid. Det går inte att släppa det helt fritt fram för arbetstagarna när de ska få extra betalt.

Och så här resonerar Transports Magnus Thelander:

– Min syn är att så länge ett bud har gjort sina uppgifter utan att maska ska extratid 2 utgå om hen jobbar längre än vad som står i schemat. Vi har ett tryck från medlemmarna att hantera extratid 2, och har haft några centrala förhandlingar om detta.

En förhandlingsdelegation med sikte på distibutörsavtalet är utsedd och träffas en bit in på det nya året för att knåda fram Transports krav. 13 personer stark, ungefär hälften är fackligt förtroendevalda tidningsbud ute på företagen, resten anställda på Transports avdelningar eller förbundskontor.

Arbetsgivarna förvarnar om krav på större flexibilitet när det gäller tidningsbudens arbetstider.

– Företagen vill att arbetstiden ska kunna fluktueras under en termin, utifrån sina behov. I dag har avtalet en begränsningsperiod på fyra veckor. De vill kunna schemalägga vissa längre pass om det går att planera i förväg, till exempel vid totaldistribution eller om det är mycket paket under vissa perioder, säger Anders Bergqvist på Medieföretagen.

Få bort begränsning

Han och organisationens vd Charlott Richardson vill också få bort en begränsning mot söndagsarbete som finns i det centrala avtalet. Detta utan att tidningsbud ska arbeta sjudagarsvecka, tanken är att det som nu finns bud som jobbar bara enstaka dagar i veckan.

Argumenten mot ökad flexibilitet vässas i fackets avtalsdelegation, trots att de ännu inte pratat ihop sig.

– Det är viktigt att hålla emot, säger Tommi Nilsson, som jobbar på Premo i Stockholm och ingår i delegationen. Så länge tidningsutbärning är ett deltidsarbete för många anställda måste vi hålla emot de kraven.

Ob-tillägget är en återkommande diskussion i branschen. För morgontidningsutdelning är tillägget lågt (9 kronor och 40 öre per timme på vardagsnätter), som resultatet av en facklig strategi att satsa på grundlönen i stället. Ett bud som jobbat tio år i branschen tjänar i dag nära 165 kronor i timmen.

– Om denna strategi ska ändras är en fråga för avtalsdelegationen att eventuellt diskutera. Och hämta in synpunkter och förankra bland medlemmarna, säger Magnus Thelander.

– Men man kan fråga sig om det är förnuftigt att ändra proportionerna och höja ob:t i dag. Om tidningarna skulle börja delas ut på eftermiddagarna – puff – så vore tillägget borta.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Däckskiftarna Nacka

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.