En överlastad personbil agerar lastbil när forskarna testar sin elvägssnutt bortanför Arlanda. 120 miljarder kronor blir prislappen för att bygga ut systemet på de flesta vägarna i landet, enligt civilingenjören Gunnar Asplund.
Close
En överlastad personbil agerar lastbil när forskarna testar sin elvägssnutt bortanför Arlanda. 120 miljarder kronor blir prislappen för att bygga ut systemet på de flesta vägarna i landet, enligt civilingenjören Gunnar Asplund.
Close

Åkerier kan få betala miljarder för elvägar

Elvägar. Efter ett nytt avtal med Tyskland hoppas regeringen att elektrifierade vägar både ska rädda miljön och skapa jobb inom transportsektorn. Men allt talar för att det är transportföretagen som får stå för notan.

När den tyska förbundskanslern Angela Merkel besökte Stockholm den sista januari undertecknade hon och statsminister Stefan Löfven en avsiktsförklaring. I den lovar Sverige och Tyskland bland annat att gemensamt arbeta för att utveckla så kallade elvägar.

För transportminister Anna Johansson (S) är Angela Merkel, som ledare för en av Europas största industri- och transportnationer,
den bästa samarbetspartnern man kan få i utvecklingen av transportsektorn.

– Lastbilstrafiken kommer att vara nödvändig även i framtiden. Men att se fler alternativ till förbränningsmotorer är jättepositivt och ett viktigt steg mot en hållbar transportsektor – och mot fler svenska jobb, säger Anna Johansson.

I Sverige finns i dag två av världens första sträckor där elvägstekniken kan testas.

Idén är att en vanlig bilväg ska förses med ström. Trafik utan elmottagare ska kunna köra som vanligt – samtidigt som (last)bilar med rätt utrustning ska kunna ansluta till elnätet och drivas av det. Så länge som fordonet är anslutet behövs inget annat drivmedel. Resultatet, hoppas man, blir ett slags mellanting mellan tåg- och lastbilstrafik. Flexibelt, men ändå med låg miljöpåverkan.

Gunnar Asplund
Gunnar Asplund är civilingenjör och utvecklar elvägar. Systemet kan vara fullt utbyggt om 15 år, tror han.

På en testbana i skogen mellan Arlanda och Märsta provkör civilingenjören Gunnar Asplund och hans femmannateam sin elvägsprototyp en kväll i veckan. Systemet har bara funnits i ett par år och befinner sig uppenbart en bra bit från att användas i kommersiell skala. De fem forskarna lyser sig fram i beckmörkret med hjälp av pannlampor och är noga med att inte gå på den strömförande skenan i marken. Det ska visserligen inte vara någon fara, men för säkerhets skull är det bäst att låta bli, enligt Gunnar Asplund. Tekniken är ändå fortfarande på prov.

Men det går framåt. Testbanan, som om dagarna används som övningsplats av polisen, har redan hundratals timmar av tester bakom sig. Under 2017 ska den 300 meter långa sträckan bli ett par kilometer, och testköras med en riktig lastbil i stället för som i dag med en överlastad personbil.

Gunnar Asplund räknar med att kunna elektrifiera bilväg i båda riktningarna för ungefär fem miljoner kronor per kilometer.

– En landsomfattande utbyggnad skulle kosta 120 miljarder, säger han. En sådan utbyggnad ligger kanske 15 år framåt i tiden.

Och allt talar än så länge för att den kostnaden inte kommer att hamna hos staten – utan hos transportföretagarna.

– Förmodligen får man titta på en modell där de som är med och tjänar på det här också är med och betalar, säger Anna Johansson (S).

Varken hon eller Gunnar Asplund tror dock att någon kommer klaga.

– Elen är så pass mycket billigare än andra drivmedel, säger Gunnar Asplund.

– De som kör får vara med och betala men det kommer ändå att bli billigare för dem – så de kommer inte ens märka att de betalar.

 

Tor Gasslander

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lastbilen fortsätter dominera

Fokus: Framtiden. Anders Berndtsson är strateg på Trafikverket i Borlänge. Hur blir det, kommer vi att klara miljömålen till 2030? – Det är möjligt, men tekniskt svårt. Det kräver väldigt stora, modiga politiska beslut.

Illustration till Fossilfri framtid

Godstransporter utan olja

Fokus: Framtiden. Hur ska godset fraktas 2030? På lastbil? Eller med tåg, båt, flyg? Vilket drivmedel gäller?

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

På spaning efter framtiden

Ledare. Nästan varje dag ramlar det in mejl i min e-postkorg som handlar om försök med förarlösa fordon, nya kraftfullare batterier till elbilar, åkeriföretag som ställer om till fossilfritt eller forskare som provar nya tekniska lösningar för att ladda bilar med elektricitet under färd.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.