Åkerieländet år för år

Utländska dragbilar som kör olagligt. Dumpade löner och fraktpriser. Åkerier som fifflar för att överleva. I en ny historiebok som Transport snart lanserar pekas 1974 ut som startpunkt för "dragbilseländet". Här är några hållpunkter på resan.

1974

Ända fram till 1930-talet används häst och vagn för merparten av godstransporterna i Sverige. Efter det ökar lastbilstrafiken snabbt och blir en tung konkurrent till järnvägen och sjöfarten, som kontrar med att kräva långtgående regleringar för åkerinäringen.

Även prissättningen styrs av staten. Det dröjer till slutet av 1970-talet innan branschen är avreglerad och det blir fritt fram att starta åkeri, utan behovsprövning.

Länge kom det mesta av importgodset till särskilda tullpackhus i hamnarna. Där förtullades varorna innan de transporterades ut till kunderna. Frakten sköttes av svenska lastbilsåkerier eller åkericentraler som byggde upp linjenät över landet.

Men 1974 blir tullpackhusen av med sitt monopol på hantering av importerat gods. Därmed öppnas fältet för utländska åkeriföretag som med sina dragbilar börjar köra importgodset, plomberat, direkt till beställaren eller till tullager inne i landet.

Under åren som följer sänks också den ekonomiska tröskeln för den som vill starta åkeri. Kreditgivarna lånar villigt ut hela insatsen, med skyhög ränta, till lastbilsköpet. Det bidrar till kraftig överetablering och hård priskonkurrens.

 

1991

”Utlandsförarna – en hotad yrkeskår” skriver Transportarbetaren i maj 1990. Löneläget är över lag lägre i Danmark, Tyskland och andra europeiska länder. Mer och mer av de internationella transporterna läggs på utländska bilar.

Börje Jönsson är en av flera storåkare som etablerar sig i Tyskland och ersätter svenska förare med tyska.

Starka krafter pläderar för att Sverige ska gå med i EU. Ännu är tiden inte mogen, men Sverige fattar beslut om en anslutning till EES-avtalet. Det gör att mycket av EU:s regler och politik ändå kommer att slå igenom.

I ett reportage varnar Transportarbetaren för en invasion av utländska lastbilar när utlands- och tredjelandstillstånden avskaffas och EU:s avregleringar blir verklighet. I avregleringen ingår rätten för åkerier att köra tillfällig inrikestrafik i andra länder, så kallat cabotage.

 

1993

Sverige är inne i en extrem lågkonjunktur. Åkeriet Svex får en egen helsidesartikel i Transportarbetaren. Företaget utmanar facket dubbelt. Dels genom att lägga över frakter på estniska förare. Dels ett ultimatum till de inhemska chaufförerna: Köp loss lastbilen av Svex och bli åkare eller bli arbetslös. Under 1990-talet är det många anställda runt om i Sverige som ställs inför samma val.

 

1998

”Baltiska förare kör svart i Sverige” och ”Cabotage – dubbel maktlöshet för svenska åkare”.

Två rubriker i Transportarbetarens julinummer detta år. Tidningen intervjuar två litauiska förare som kör tankbil för Eurovos. I Sverige, månader i sträck. Polisen ligger lågt trots att förarna saknar det arbetstillstånd som krävs. I samma artikel klagar en åkare över att åkericentralen pressat ner ersättningen till 74 kronor milen. (Det är ungefär de lägstanivåer som betalas i dag, 18 år senare.)

Fram till nu har EU:s åkerier inte fått köra ren inrikestrafik i andra unionsländer. Men i juli 1998 blir det fritt fram för cabotage – alltså tillfällig inrikestrafik. Exakt vad det innebär är dock oklart.

 

2000

Mannorka betyder Man Power på isländska. Ett göteborgsåkeri använder sig av svenska förare som på papperet är anställda i ett bemanningsföretag på Island. Chaufförerna arbetar bara i Sverige. Lönen är låg och Transport kliar huvudet.

Tjörns bilservice har 30 dragbilar men bara en handfull chaufförer. Resten plockas in från en rad olika bemanningsföretag som har en sak gemensamt: De betalar inte avtalsenliga löner. Facket har svårt att hänga med i karusellen.

 

2003

EU inför särskilda förarlicenser för så kallade tredjelandsförare som ska köra innanför unionens gränser. Gäller bland annat förare från Polen, som ännu inte är med i EU. Förarlicenserna är ett försök att motverka lönedumpningen som redan nu är utbredd.

På senhösten säger Foodtankers upp tio förare och varslar ytterligare 20. Samtidigt utökas verksamheten i Ungern.

 

2004

I maj får unionen tio nya medlemmar, i huvudsak från östra Europa. För sju av länderna – Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien och de baltiska staterna – inför de gamla medlemmarna särskilda övergångsregler för cabotaget. Det är en karens på två eller tre år innan cabotagedörren öppnas.

På sommaren startar en svensk ekobrottsdömd Lidköpingsbo företaget Rentdriver i Helsingör. Han reser sedan runt bland svenska åkerier med budskapet: ”Vi tar över er personal. Vi betalar ut lön via Danmark och ni får sänkt lönekostnad!”

Dussintals åkare nappar. Sedan slår Skatteverket till. Rentdriver försätts i konkurs, men återuppstår snabbt i nya tappningar. Med namn som Staff Road och PSL. I efterdyningarna får hundratals chaufförer stora skattekrav och åkerierna krävs på arbetsgivaravgifter.

På senhösten inleder Byggnads en blockad mot det lettiska byggföretaget Laval. Det blir början på en facklig mardröm.

 

2005

Stormen Gudrun klipper till och skogsindustrin vill ta in timmerekipage från Polen och Baltikum för att klara uppröjningen. Transport och åkerinäringen säger nej, men blir överkörda av regeringen.

 

2007

Bulgarien och Rumänien blir nya EU-medlemmar. EU-kommissionen föreslår att cabotagereglerna ska förtydligas och gälla tre resor under en period på sju dagar. De ska också ske i samband med en internationell transport.

 

2008

Andreassons åkeri i Veddige bemannar sina bilar med polska egenföretagare. Länsrätten i Halland underkänner upplägget och i en dom krävs åkeriet på arbetsgivaravgifter. Andreassons kommer att bli en följetong i både tidningar och domstolar. I tricksandet ingår att åkeriet startar eget bemanningsföretag, Zimit, där förarna placeras.

 

2010

Transport har fått ögonen på åkarfamiljen Strid på Skaraslätten. Huvudman är David Strid. Företaget anlitar polska chaufförer. Men även svenska, som avlönas via bulvanföretag som fuskar med skatter och avgifter. Det slutar med ekobrottsutredning och kännbara fängelsestraff för flera inblandade personer.

 

2011

Redan på våren 2009 ingriper trafikpolisen i Västerås mot den danska Transportjätten Frode Laursen som kör för Ica. Bilarna bemannas med lågbetalda polska chaufför som kör upp till en månad i sträck i Sverige.

Hela Åkeri-Sverige väntar spänt på rättsprocessen. Polisen har lagt ner ett jättearbete på utredningen som underlättas av att Frode Laursen lämnat ut gps-data. Uppgifter som visar exakt hur bilarna rullat genom Sverige.

Det blir friande dom i alla rättsinstanser. Inom trafikpolisen drar de flesta slutsatsen att det är meningslöst att över huvud taget lägga ner krut på cabotageöverträdelser.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Shahab sa upp sig – nu stäms han på 336 000 kronor

Åkeri. I januari fick Shahab Enferadi jobb som chaufför på Wermdö Flistransporter i Fjärdhundra. Efter sju veckor avbröt han provanställningen, på grund av felaktig lön. Åkeriet svarade med en stämning. Shahab krävs på 336 000 kronor för att han inte jobbade under den uppsägningstid som företaget hävdar gäller.

Jens Nilsson (S) får ansvar för utredning av nya cabotageregler

Cabotage. Jens Nilsson (S) i EU-parlamentet ska hålla i arbetet med att ta fram nya regler för cabotage, begränsningar av antal inrikes körningar av utländska åkerier. – Jag hoppas vi ska kunna sy ihop något bra, säger han.

”Anmärkningsvärt att lista taxi som bristyrke”

Arbetsmarknad. Lastbilschaufförer och taxiförare behövs det mer av, det säger Arbetsförmedlingen i rapporten Här finns jobben. – Det är klart att arbetsgivarna vill ha fler taxiförare när de avtalslösa växlarna många gånger bara betalar lön på provision, säger Transports Emil Burman.

Shahab sa upp sig – nu stäms han på 336 000 kronor

Åkeri. I januari fick Shahab Enferadi jobb som chaufför på Wermdö Flistransporter i Fjärdhundra. Efter sju veckor avbröt han provanställningen, på grund av felaktig lön. Åkeriet svarade med en stämning. Shahab krävs på 336 000 kronor för att han inte jobbade under den uppsägningstid som företaget hävdar gäller.

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.