Åkarna kan inte bära ansvaret för klimatet

Debatt. FN:s klimatpanel har nyligen presenterat ytterligare en rapport som beskriver klimathotets oerhörda tyngd och omfattning. Numera är det få som betvivlar riktigheten i de alarmerande prognoserna och den svenska regeringen har långtgående ambitioner när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.

Vi ska ha ”en fossiloberoende fordonsflotta” redan 2030 och 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara klimatneutrala.

EU:s ministerråd har uttryckt likartade, men något lägre, ambitioner.

På ett övergripande plan verkar det alltså som om Sveriges regering och EU:s makthavare tar klimathotet på allvar. Det är bra. Mer problematiskt är att vare sig EU eller Sveriges regering gör särskilt mycket i praktiken för att förverkliga de klimatpolitiska ambitionerna.

I Sverige handlar ett ambitiöst klimatarbete i ovanligt hög utsträckning om att minska transporternas klimatpåverkan. Om man räknar in det internationella inslaget står de för 41 procent av de samlade koldioxidutsläppen. Detta att jämföra med de omkring 14 procent som transporterna genererar på global nivå.

En fungerande svensk klimatpolitik kräver därför enorma satsningar på järnväg och kustsjöfart, men också en omfattande politisk styrning av de trots allt nödvändiga lastbilstransporterna.

Dagens åkerinäring präglas av så svårartade marknadsstörningar att den helt enkelt inte kan bära ett klimatansvar. De systematiska brotten mot EU:s cabotageregler (rätten att köra tillfällig inrikestrafik i ett annat EU-land) i kombination med fri rörlighet för tjänster har skapat en närmast kaotisk kombination av överetablering, lönedumpning och resursslöseri.

Felutvecklingen får svårartade konsekvenser för det framtida klimatarbetet:

De låga transportpriserna underminerar lönsamheten i åkerier som följer regler i lagstiftning och kollektivavtal. Det påverkar i sin tur de bästa åkeriernas förmåga att utvecklas och erbjuda långsiktigt hållbara och högkvalitativa tjänster.

Den illegala trafiken leder till överetablering och låg effektivitet. Transportköpare inom industri, handel och logistikföretag behöver inte planera, samordna och agera långsiktigt. Det finns alltid billig transportkapacitet inom räckhåll.

Åkerinäringen kan frigöra sig från politiska styrmedel som syftar till att styra transporter mot klimatsmartare lösningar via exempelvis kilometerskatt eller koldioxidskatter. Höjda kostnader kan undanröjas genom att lönekostnaderna kan minskas drastiskt.
En fungerande klimatpolitik bör i stället bygga på begrepp som samordning, ansvar, långsiktighet och planering.

Rent konkret innebär det att politiken bör stimulera uppbyggnaden av en transportindustri som underordnar sig långtgående miljökrav, men också har befogenheter och resurser att utveckla system för reell samordning av klimatsmarta transporter. Det bör kombineras med att större transportköpare åläggs ett beställaransvar där de måste redovisa hur de steg för steg går över till långsiktigt hållbara transportsystem för den egna produktionen och den egna varuförsörjningen.

Geografiskt sett är Sverige närmast en ö och omkring 90 procent av vår export och import fraktas med fartyg under någon del av transportsträckan. Därför kan också de ofrånkomliga stoppen i hamnarna användas för samordning och styrning mot hållbara transportlösningar i takt med att sådana lösningar utvecklas.

Men nationella krav på långsiktighet i transportsystemen är svårförenliga med EU:s regler om fri rörlighet. En av huvudfrågorna för det framtida klimatarbetet blir därför om Sverige får ställa krav på att järnväg, sjöfart och maximalt klimatanpassade lastbilstransporter, i samordnade system, ska sköta våra inrikestransporter i framtiden – även om tranportkunderna kan hitta billigare och snabbare lösningar i andra EU-länder.

Vi menar att entydiga satsningar på transporter med minimal klimatpåverkan måste väga tyngre än reglerna om fri rörlighet. Utan en sådan prioritering kan vi förmodligen glömma de goda ambitionerna om en fossiloberoende fordonsflotta och att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara klimatneutrala 2050.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

LO: Det krävs för rättvis klimatomställning

Klimat. Omställningen till ett hållbart samhälle är nödvändig. För att den ska bli rättvis krävs en ny politik och krafttag från både fack och arbetsgivarförbund. Det är slutsatsen i en ny LO-rapport med konkreta förslag på hur det ska gå till.

ngmar Rentzhog, vd och grundare, We Don’t Have Time.

Vad är ministerns klimatlöften värda?

Debatt. Uppropet från över 600 företag och tre stora fackförbund fick klimatministern att utlova att Sveriges samtliga klimatmål står fast. Mer oroande är ett regeringens enmansutredare John Hassler faktiskt föreslår något helt annat.

Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag (SÅ). Foto: Håkan Flank

Sänkt reduktionsplikt – och sen då?

Åkeri. De svenska klimatmålen ligger fast. Men hur ska åkeribranschen ställa om? Inblandning av biodrivmedel ska minska och nu efterlyser Sveriges Åkeriföretag långsiktiga åtgärder för att Sverige ska klara klimatet. – Vi tror att det behövs flera olika lösningar för att klara av omställningen, säger Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag (SÅ).

Varför vill Tidö-regeringen stryka fackligt samarbete i biståndet?

Debatt. Det svenska biståndet förändras i snabb takt. Nu har turen kommit till frågan om det svenska civilsamhällets deltagande i utvecklingssamarbetet med omvärlden. Regeringen gav för någon vecka sedan Sida i uppdrag att undersöka hur de kan ta över vidareförmedling av pengar ur biståndsbudgetens anslag för att stärka civilsamhället internationellt. Det har lett till att man nu sagt upp samtliga avtal med det svenska civilsamhället. Inklusive avtalen med Palmecentret och Union to Union.

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

”Vi måste jappa han!”

Klass. ”Du brur, du vet vi måste jappa han!” är ord man kan höra på hemresan från jobbet i pendeltågsvagnen. Dock inte på väg till jobbet för då är de inte vakna ”gangsta”-gängen. (Och ”jappa” betyder mörda.) De här grabbarna har ordförråd som en treåring och kommer helt säkert från något av de ”utsatta områdena”.

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Ica-handlarna tjänar storkovan

Svenska Hem. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startades i protest mot livsmedelshandelns matfusk och lurendrejeri. Den ägdes av kvinnor och endast kvinnor fick handla i butiken.

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Vi måste vara offensiva

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

En god arbetsmiljö bör alla få ha

Ledare. Inom Transport är det många arbetsplatser som är mansdominerande. En yrkeskår där det börjar synas en skillnad är lastbilschaufförer. Tya:s skolledarrapport som släpptes den 21 februari visar att det aldrig har varit så många tjejer som velat bli just lastbilschaufförer som nu. Det ser de genom antal sökande till gymnasieskolans transportprogram.

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har hittills, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.